Tack, Lavender Lit, för recensionsex och ännu en underbar läsupplevelse! Lavenders utgivning är verkligen helt otrolig, jag har inte reflekterat över detta förrän nu men jag har läst flera av deras titlar under senaste året och verkligen älskat dem. Dumplin’, som jag skrev om i förmiddags,var inget undantag och det är sannerligen inte Om jag var din tjej heller.
Amanda föddes och uppfostrades som Andrew, men visste tidigt att hon inte var kille. Redan i småskolan skrev hon berättelser där hon blev flicka och slapp bli vuxen som föräldrarna fick läsa, men det krävdes betydligt värre saker för att hon skulle tas på allvar, få börja med hormoner och till slut genomgå en könskorrigering.
När vi först träffar henne har hon flyttat till sin pappa i Tennessee efter korrigeringen, för att få börja om på ny kula. Hon och pappan har inte haft så mycket kontakt de senaste åren, efter skilsmässan, men han vill gärna att hon kommer. Och det funkar relativt bra – Amanda träffar nya vänner i skolan och blir snabbt populär. Hon träffar dessutom sin första pojkvän, Grant, som kommer ifrån blygsamma förhållande och bor med sin mamma och sina syskon i en husbil, och bollar tre-fyra deltidsjobb för att försörja familjen.
Vissa av de nya vännerna är mer lämpligt sällskap än andra, kanske man kan säga, och naturligtvis blir det konflikter och annat. Det förbereds inför skolbalen och det smygröks, ni vet. Det är en ganska vanlig amerikansk tonårsberättelse och jag ska villigt erkänna att jag flera gånger glömde bort varför Amanda är annorlunda.
Man kan tänka sig, om man vill vara cynisk, att allt är lite för ”lätt” i boken. Detta får sin förklaring i efterordet, som är otroligt starkt. Författaren har baserat berätelsen på sina egna erfarenheter som transperson, och har medvetet inte krånglat till det för att få berätta de viktiga bitarna inom ett rimligt antal sidor. Jag tycker att det var ett bra val och jag hoppas att denna kommer att nå ut till många personer, unga som gamla.
Det är så fint. Så ängsligt, så vackert, så skört och samtidigt så starkt. Ett viktigt tema i hela romanen är rädsla och det skildras otroligt väl.
Kulturkollo konfererade om boken för ett litet tag sedan, och jag rekommenderar verkligen att man läser den ”chatten” – det gjorde jag innan jag läste boken, och jag upplevde inte att det blev spoilers av det – jag ville gärna veta
Stories from the city, stories from the sea 
En tanke på “2016: 216 – Om jag var din tjej av Meredith Russo”