En fuskmammas bekännelser av Hillevi Wahl

Jag läste Hillevi Wahls blogg och krönikor för sisådär femton år sedan och tyckte att hon skrev så vansinnigt kul kring föräldraskap. Själv var jag inte ens i närheten av tanken att skaffa barn, men var alltså både road och fascinerad.

Nu, med egen ganska färsk bebis, trodde jag att jag skulle tycka att det var skitkul att läsa om den med nya ögon – men nu blev jag mest bara irriterad. Somligt är roligt, absolut, och visst finns det igenkänning – men det finns också väldigt mycket om vikt och kalorier och a) det är inte speciellt intressant överhuvudtaget och b) det är absolut inte något som känns friskt att lägga så enormt mycket tid och tankekraft på med en ny liten bebis.

Wahl har skrivit den alldeles utmärkta boken Hungerflickan, som handlar om ätstörningar – kanske är det därför allt vikthetsande i En fuskmammas bekännelser ger så dålig smak i munnen. Det känns så tondövt bara. Det tar över alltihop och sabbar kanske det som jag egentligen skulle vilja ta till mig och/eller skratta åt.

Läs Hit med flaskan! Handbok för panikslagna mammor av Emma Knyckare istället. Jag läste den förra sommaren, när jag var i femte månaden någonting, och funderar på att läsa om den nu när jag faktiskt är mamma – sällan panikslagen, tack och lov, men nog går pulsen upp då och då.

Hit med flaskan! Handbok för panikslagna mammor av Emma Knyckare

Denna bok har legat i mina utkast i över tre månader, då jag inte riktigt velat skriva om den ännu. Men nu är det officiellt i de flesta kanaler – jag är gravid och vi väntar en liten flicka i oktober – och därmed kan jag ju skriva om det och om boken 🙂 Detta är även anledningen till att min läsning går som den går för tillfället. Jag somnar så fort jag lägger huvudet på kudden istället för att läsa i en eller ett par timmar, och jag har för mycket gröt i hjärnan för att fixa ljudböcker för jag tappar koncentrationen på nolltid. Men det är det naturligtvis värt!

Emma Knyckare är en av mina favoriter i det offentliga rummet i allmänhet, så insikten om att hon skrivit en bok om graviditet och bebisliv var ju ytterst välkommen. Att få läsa något humoristiskt och lättsamt (och utan en massa babbel om magi och mirakel, visst är det på sätt och vis magiskt och mirakulöst men kom igen, det känns varken magiskt eller mirakulöst när man kissar för fjortonde gången på en och samma natt och börjar gråta för att toarullen är tom) och ofriserat och osminkat var precis vad jag ville när jag var nygravid och fortfarande lite i chock.

Knyckares bok vaggade in mig i en vetskap om att alla är olika, det finns väldigt få regler som måste följas och nästan ingenting som är sant för precis alla (förutom att man ska hålla sig ifrån sprit och tobak och sånt). Det som en person uppfattar som underbart är pissjobbigt för en annan – och vice versa. Alla föräldrar är olika och alla barn likaså, och hur mycket man än kan få prestationsångest och bli stressad av Facebookgrupper och mammamaffior så är det skönt att bli påmind – även om man vet saker intellektuellt så kan man som sagt lätt bli uppsnurrad i andras stress och panik.

Emma Knyckare tar ner en på jorden. Här finns både humor och allvar, somligt är gapskrattsroligt och annat otroligt naket och rörande. Som berättelserna om alla Margareta och Maggan i Emmas familj – de som klarar allt, och de som gett namn åt Emmas egen Maggan. Underbart och feministiskt och modernt. (Jag tänkte skriva fräscht, men allt är verkligen inte fräscht i klassisk bemärkelse.)

Boken finns att köpa t.ex här. En perfekt present till en blivande förälder, vill jag påstå!