En fuskmammas bekännelser av Hillevi Wahl

Jag läste Hillevi Wahls blogg och krönikor för sisådär femton år sedan och tyckte att hon skrev så vansinnigt kul kring föräldraskap. Själv var jag inte ens i närheten av tanken att skaffa barn, men var alltså både road och fascinerad.

Nu, med egen ganska färsk bebis, trodde jag att jag skulle tycka att det var skitkul att läsa om den med nya ögon – men nu blev jag mest bara irriterad. Somligt är roligt, absolut, och visst finns det igenkänning – men det finns också väldigt mycket om vikt och kalorier och a) det är inte speciellt intressant överhuvudtaget och b) det är absolut inte något som känns friskt att lägga så enormt mycket tid och tankekraft på med en ny liten bebis.

Wahl har skrivit den alldeles utmärkta boken Hungerflickan, som handlar om ätstörningar – kanske är det därför allt vikthetsande i En fuskmammas bekännelser ger så dålig smak i munnen. Det känns så tondövt bara. Det tar över alltihop och sabbar kanske det som jag egentligen skulle vilja ta till mig och/eller skratta åt.

Läs Hit med flaskan! Handbok för panikslagna mammor av Emma Knyckare istället. Jag läste den förra sommaren, när jag var i femte månaden någonting, och funderar på att läsa om den nu när jag faktiskt är mamma – sällan panikslagen, tack och lov, men nog går pulsen upp då och då.

Pulver (Louise Rick, #1) av Sara Blædel

Detta är ännu en titel som jag plockade ur det danska urvalet för april månads Danmarkstema på Kaffe & Kultur. Jag måste börja från början om jag ska läsa deckare ur en serie, så det blev till att ta mig an Pulver. Jag tyckte ändå att det lät rätt bra på papper, en livsstilsdeckare sades det och ja, varför inte. Den är från 2004 vilket låter som nyss för mig, men så inser jag att det faktiskt är 19 år sedan. Herregud, vad mycket vatten som runnit under broarna sedan dess. Den kom ut i Sverige ett par år senare.

Två mord inträffar under samma helg i centrala Köpenhamn och det blir full fart på mordroteln där Louise Rick jobbar. Hon arbetar med det ena fallet, men blir snart inkopplad på det andra också då det visar sig att hennes bästa vän Camilla, som är journalist, kände offret och tänker gräva i fallet. Louise försöker hindra henne från att ta sig vatten över huvudet men det blir förstås en salig röra.

Det blir lite halvspännande här och där men jag blir liksom aldrig riktigt intresserad. Som tur var läste jag aldrig ”baksidestexten” på Storytel, och gör inte det om du blir sugen på boken för den förstör hela det ena fallet och det andra är bara… meh.

Skulle du bli intresserad trots min svala inställning så kan man köpa boken här.