Stories from the city, stories from the sea

Eftersom det råkade bli pizza (på befallning) till middag igår och den räckte till lunch idag också så blir det mammas älgfärsbullar med smaskig sås i matlådan imorgon. Visste inte riktigt vad jag var sugen på till tills jag kom på – förstås – hasselbackspotatis! Jag *tror* att vi gjorde det i hemkunskapen någon gång på högstadiet, men annars tror jag faktiskt inte att jag har lagat det själv någon gång.

Skär potatis tunt utan att skära hela vägen igenom. Enklast är att lägga potatisen i en träsked och skära halva åt ena hållet och halva åt andra, så att säga, för det blir svårt att skära hela på samma gång eftersom det blir lite skivigt mot änden. Man kan göra det mot en tjockare skärbräda också har jag läst, men det verkar bökigare.

Lägg potatisen i en ugnsform, pensla med smält smör (eller olja, om det är veganer inblandade), salta och peppra (jag använder helst vitpeppar till potatisrätter) och skjutsa in i ugnen på 225 grader i 20 minuter. Ta ut, pensla med smöret som runnit av och eventuellt lite mer om det behövs, och krydda med annat gott. Jag använde paprikapulver och cayennepeppar, surprise surprise! In i ugnen i 20-30 minuter till (skadar inte att pensla en gång till) – om man vill kan man strö över riven ost de sista 20 minutrarna men det brydde inte jag mig om. Vet att vissa använder ströbröd också, men det intresserade jag mig inte för.

Klart! Och jättegott. Jag smakade på en liten en och det var kanongott, även om jag kanske tog i lite i överkant med cayennepepparn.

Så – jag ser redan fram emot morgondagens lunch!

Och så gjorde jag en stor smaskig pizzasallad också. Har visserligen kvar en burk från igår som jag glömde äta till lunchen idag, men denna klarar sig upp till tio dagar i kylskåp och är ju en väldigt praktisk sak att ta med sig som grönsak till lunchlådan. Baseras på Lindas recept i Kryddburken, men jag hade ingen ättika och inte tillräckligt med vitvinsvinäger kvar, så jag öste i lite mer av cidervinägern med rosmarin som jag skrev om igår. Hade ingen oregano heller så jag körde på Santa Marias Pizzakrydda som är riktigt god, oregano, mejram och basilika innehåller den, och så använder jag ungefär tretton gånger så mycket svartpeppar som receptet stipulerar. Blir riktigt vinägrig och pepprig, otroligt gott! 🙂

Jag har nog bara en sak att säga om den helstekta ytterfilén (eller benfria kotlettraden om vi ska prata vanligt språk) – Oh. My. God. Precis som Janice i Vänner.

Det är nog faraoimig det möraste kött jag någonsin tillagat, och lätt i topp tio av möraste kött jag någonsin ätit. Något så vidunderligt gott – och då var jag inte ens hungrig när jag smakade, för då tycker jag att det mesta är vidunderligt gott.

Dessutom väldigt lätt att laga, det tar ju en stund i ugnen (40 minuter fick min stå inne sammanlagt med en pensling efter halva tiden) men allt annat går snabbt – och det var inte det minsta svårt att skära upp den heller vilket jag fasade för. Vass kniv och en gaffel är dock ett måste – min fick vila i folie i en kvart kanske medan jag fixade såsen och sedan ligga ”öppet” och svalna lite.

Ja, jag vet att det ser lite kladdigt ute. Jag må helsteka kött klockan tre på natten men sysslar garanterat inte med någon food styling vid den tidpunkten. Skar så tunt jag kunde, jag tycker att det är godast så.

Såsen gjorde jag på följande vis – en liten burk champinjoner (som bekant har jag en fäbless för burkchampinjoner, men använd för all del färska om ni föredrar) med spad ner i en kastrull. På med marinaden och eventuell sky från formen. Ner med crème fraiche – jag hade kanske två matskedar kvar i en burk, lite mjölk och så hade jag en skvätt matlagningsgrädde i en förpackning, kanske ett par matskedar där också. En liten skvätt fond hade jag också i. Koka upp men var försiktig – mjölk växer som bekant! Jag tenderar att bara hålla kastrullen några centimeter ovanför plattan och röra ordentligt, det kokar ändå. Låt puttra lite grann och red av med mjöl och vatten, eller mjölk om du föredrar. Vatten går precis lika bra. När såsen nått lagom konsistens, smaka av och njut!

Jag fick ihop fem lådor av detta plus några munsbitar till kylen av ”ändarna” som inte gick att skiva så bra. Borde ha använt en stor eller två små burkar champinjoner för det blev lite brist på den saken, men det är ingen fara. Lådan med minst svamp i får få ett lite matigare tillbehör helt enkelt. Precis som med biffarna och spenaten från igår tänker jag att tillbehören till dessa lådorna får tillkomma kvällen innan då jag gissar att t.ex rostade grönsaker gör sig väldigt väl, men det har jag ingen lust att frysa och micra, det får vara färskt.

Detta blir även en strålande LCHF-rätt till de som är lagda åt det hållet 😉 Nästa gång ska jag introducera rosépeppar eller grönpeppar, det tror jag skulle bli kanongott.

(Nattens strategi är att stanna uppe sent och gå upp tidigt imorgon. Det brukar alltid bita på mig, jag bör somna som en stock imorgon kväll och thus vara pigg och glad klockan sju på tisdag morgon, vilket kommer att få mig att däcka på tisdag kväll och vakna alert klockan sex på onsdag. Simples.)

Jag kom över en otroligt fin och lokalproducerad fläskytterfilé för 59:90/kg på ICA Nära häromkvällen. Folk säger att ICA är dyra och att närbutiker är en rip-off – jag kan inte svara för alla ICA-butiker eftersom de ofta sätter priser oberoende, men min är fantastisk. Jag vet ingenting som är dyrare där än i större butiker, som t.ex Coop som jag jobbade på. Stormarknader är en sak, men min lilla ICA är farao i mig billigare än ICA Supermarket på Axel Dahlströms Torg. Stor eloge till ICA Nära Högsbo! De var även gulliga nog att låta mig komma tillbaks med fyra kronor dagen därpå i veckan när jag hade räknat totalfel på kontanter och inte hade med mig kort eller plånbok. Anyway.

Jag fick för mig att testa att helsteka den eftersom jag gjorde köttgryta på fläskfilé förra veckan, som visserligen var mycket god men räckte i fyra dagar till två mål om dagen… så något annat vore ju onekligen trevligt. Googlade lite och hittade på en egen version. Marinerade den i rapsolja, cidervinäger med rosmarin (tack Cicci och Matilda ännu en gång! Den har varit välsignad!), lite soya, lite fond, timjan, dragon, vitlök, paprikapulver, sambal oelek och cayennepeppar i en plastpåse i kylen i en dryg halvtimme. Bryn runt om i panna och flyttade sedan över till ugnssäker form. Jag hällde marinaden över.

Den står i ugnen nu på 200 grader och luktar sanslöst gott. Tänkte pensla den med marinaden efter 20 minuter, steka någon kvart till och sedan låta den vila i aluminiumfolie. Min plan är att skära upp den ganska tunt och göra en gräddig sås av marinad och sky med champinjoner att ha till, och så vad för tillbehör som råkar bli lämpliga. Det är en rejäl bit, 700g ungefär, så borde bli runt sex portioner. Kan säkert även ätas som kallskuret med t.ex syltlök och cornichons vid sidan av om jag lyckas skiva den tunt nog! Tror även att rå paprika vore gott till. Mmm.

Tog inga kort på den innan tillagningen för rått fläskkött ser så himla äckligt ut, vi får ta det sedan! Men OJ vad det luktar gott. Jag är fortfarande mätt efter middagen och lyckades även peta i mig några skedar av SIAs Ägglikörglass till Allt för Sverige, så jag ska nog lyckas hålla mig från att provsmaka för mycket.

Bilder och utlåtande kommer inom kort!