Det finns mycket att säga om mitt förhållande med Andrew (inte Andy då) mellan 2002 och 2004, men en sak som är säker är att jag inte hade haft koll på viss musik som jag än i dag älskar. Billy Bragg och Jonathan Richman är två exempel, men det finns fler.
Hur som helst. Billy Bragg gav ut A New England 1983 och den gjorde väl inte särskilt bra ifrån sig på listorna – men så gjorde Kirsty MacColl en cover 1985 som blev en någorlunda stor succé i Storbritannien och nådde 7:e plats på singellistorna. (Det är för övrigt Kirsty MacColl som sjunger ”damdelen” av Fairytale of New York med The Pogues.)
Vilken tycker ni är bäst?
Här är Billy:
Och här är Kirsty:
Och här är en duett med de båda som jag inte ens visste fanns!
Kirsty dog tragiskt på semester i Mexico när hon var ute och simmade och blev påkörd av en motorbåt som olovligt gett sig in i badområdet. Otroligt sorgligt. Det finns en bänk på Soho Square i London med inskriptionen ”One day I’ll be waiting there, no empty bench in Soho Square” till hennes minne.