Bokbloggsjerka 20 – 23 juni – Väntetid?

 
Veckans fråga i Annikas bokbloggsjerka är kort och god: 
 
Hur länge väntar du innan du påbörjar en ny bok?
 
Om vi säger såhär. Igår var jag nästan färdig med The little stranger och gick och hämtade Den amerikanska flickan fast jag fortfarande hade en sisådär 50 sidor kvar i den förra. Med andra ord väntar jag knappt alls. Möjligen om jag känner att jag absolut måste skriva blogginlägget om boken.
 
Det värsta är om jag blir klar med en bok på kvällen när jag inte riktigt är sovklar ännu och därmed måste börja på en ny och den nya är alldeles för intressant för då blir jag fast tills jag somnar med boken i handen 🙂 
 
TREVLIG MIDSOMMAR, alla bokälskare (och alla andra)!! 
 
 

 

Dagens dikt: Visa i midsommartid av Rune Lindström

Glad Midsommar! 
 
==

 

Du lindar av olvon en midsommarkrans
och hänger den om ditt hår.
Du skrattar åt mångubbens benvita glans,
som högt över tallen står.
I natt skall du dansa vid Svartrama tjärn
i långdans, i språngdans på glödande järn.
I natt är du bjuden av dimman till dans,
där Ull-Stina, Kull-Lina går.

Nu tager du månen från Blåbergets kam
att ge dig en glorias sken.
Och ynglet som avlas i gölarnas slam
blir fålar på flygande ben.
Nu far du till Mosslinda, Mosslunda mor,
där Ull-Stina, Kull-Lina, Gull-Fina bor.
I natt skall du somna vid Svartrama damm
där natten och mossan är len.

Rune Lindström

==

2014: 121 – The Little Stranger av Sarah Waters

Detta är en bok som har bott hemma hos mig rätt länge, minst ett år i alla fall, och som jag allt som oftast läser bra saker om men av någon anledning inte har kommit mig för att läsa. Har ni hört det förut, kanske? 😉 
 
Men nu har jag gjort det! 
 
Och det är en av de vackrast skrivna romanerna jag har läst på länge. Handlingen utspelar sig i efterkrigstidens Warwickshire, i en liten by och på ett stort gods, och man känner det gotiska i boken praktiskt taget på en gång. Får vibbar av både de Maurier och Jane Austen. 
 
Dr. Faraday närmar sig medelåldern och är familjeläkare i en by på landsbygden. En natt blir han kallad till Hundreds Hall, ett gods som han en gång besökt som liten pojke och där hans mor arbetade en period under hans barndom, då en tjänsteflicka blivit hastigt sjuk. 
 
Och inte vet någon hur läkarens liv kommer sig att flätas samman med de som bor på godsets – änkan Mrs Ayres, hennes dotter Caroline och son Roderick – och tjänsteflickan Betty. Mycket underliga saker börjar hända på godset. 
 
Det är en spökhistoria och liiite läskigt är det, men inte så vansinnigt som jag hade förväntat mig efter att ha läst recensioner. Detta är ett ganska ”knäppande” hus och jag var inte direkt mörkrädd inatt! När dörrarna började öppna sig i förmiddags blev jag lite nervös, men då hittade jag pappa i källaren strax efter 😉 
 
Dr. Faraday är berättare, en omniscient sådan, men när boken är klar kan man inte låta bli att undra om han verkligen är en pålitlig sådan. Han går från att vara en ytterst sympatisk karaktär till något lite annorlunda, och man undrar då verkligen vilken roll han spelat historien igenom. 
 
Så – ja, det är en fantastisk roman, men jag hade väntat mig mer. Jag har inget emot slut som är lite öppna, men här trodde jag nog faktiskt att det skulle vara lite me konkret i alla fall. Jag vill dock gärna läsa mer av Waters, och då särskilt The Night Watch. 

2014: 120 – Lutherska badet av Unni Drougge

Jag har läst mycket av Unni Drougge tidigare – inte alls, men en hel del, och jag gillar hennes böcker skarpt – även om de ibland kan bli lite väl mycket. Jag vet inte riktigt själv hur jag menar med det, men det är som om vissa beskrivningar helt enkelt blir för svulstiga och tunga. 
 
Sådant är inte fallet med Lutherska badet, och det är nog därför som detta är min favoritroman av Drougge hittills. 
 
Barbara är 46 år, psykolog, 183 cm i strumplästen och har gett upp hoppet om att få barn med sin man, den vackre Björn, som inte vill dela henne med någon annan, nu när de ändå har det så mysigt framför sina komedier på video. 
 
Vi träffar en stor blandning kvinnor – från Barbara själv till hennes bekanta på Lutherska badet där hon går och simmar och bastar på morgnarna, till nya sekreteraren på mottagningen Farona, och hennes syster den kedjerökande PT:n, lesbiska systerdottern med partner, mamma som tagit sitt liv i egna händer, och en salig massa olika relationer och situationer. 
 
Just relationer är det viktigaste temat i romanen – relationer av alla möjliga och omöjliga sorter – alla mycket väl beskrivna och intressanta att reflektera över. 
 
Vissa recensenter tycker att slutet är för sliskigt, men jag tycker aktiskt inte det. Ett par av de viktigare frågorna lämnas öppna, vilket ställer slutet i en helt annan dager än en rakt av idyllisk sådan. 
 
Det är roligt, rappt, vasst och mycket välskrivet, helt enkelt. Bonuspoäng för att Björn kallar Barbara för Bubblan. Jag kan inte med namnet Barbara. Men det hör ju egentligen inte hit. 

Bloggutmaning 365: 170 – Om midsommar försvann?

170. Om midsommar försvann, skulle du tycka det var tråkigt? 
 
Jag skulle bli svårt chockerad. Jag tror aldrig att det har hänt att en dag helt och hållet försvunnit förut, så det vore ju naturligtvis väldigt… tråkigt. Eller något. 
 
Nu antar jag att frågeställningen gäller om midsommar skulle försvinna som ”ledig dag”, för röd är den inte, och… tja, jag vet inte, jag har jobbat alla midsomrar utom en under mitt vuxna liv så jag skulle väl inte bry mig om det sådär överdrivet. Dock blir det ju väldigt dumt om en dag som skapar en långhelg, såsom annandag pingst gjorde, ersätts med en dag som är flytande, som nationaldagen.