Nyttigt att veta!

Laddade ner en cardioapp då jag är nyfiken på vilopuls. Nu var detta inte helt representativt för jag hade snott runt lite innan men i alla fall: 

Den är dessutom 13% lägre än Malaysias men 28 slag över Björn Borg. Bara så att ni vet 😉 

Appen heter Cardiio för de. Som är nyfiken. 

Fikapaus

 
IKEAs kanelbullar är rackarns goda, alltså. Mmm. 
 
 
På fikabordet hittades ovan fotografi, som troligen har c:a 31 år på nacken. Jag tycker att det ser ut som om jag har en massa snus inne. Förhoppningsvis bedrar skenet. 
 
Nu är lunchen äten (snabbnudlar med kycklingsmak är så jäkla GOTT ibland va), rummet städat, väskan packad och jag påklädd. Med andra ord är det dags att svepa kaffet och strax ge mig iväg. Återkommer förhoppningsvis med fotografier på hotpot-partyt ikväll! 

2015: 127 – Paris, Lola och jag av Moa Eriksson Sandberg

En kort, jättemysig liten bok för yngre tonåren – eller vuxna som just nu är extremt taggade för sin Parisresa! 
 
Josefin har fått åka med sin väninna Lola och dennas mamma – endast kallad Förklädet – till Paris. Lolas mamma och nya man Peter ska just få en ny bebis, och behöver lite egentid. 
 
Så nu är Josefin och Lola, tretton år, i Paris. Där de hittar skönlockiga pojkar, en massa körsbär och massor av dofter. 
 
Boken är väldigt poetisk i sina korta kapitel, och på sina ställen även väldigt rolig – men det finns en hel del sorg och vemod i Josefin också. Och så är det lite läskigt, när en gubbe börjar skicka blommor till dem… 
 
En vuxen jag läser ut den på en timme, max. En trettonåring kan nog tycka att detta är en strålande liten bibel – det hade jag gjort i den åldern. 
 
Otroligt söt och fin, jättebra bok. 

Lördag: Ikea, Stadium, Friskis, stan, mat, korsord, TV, sängen

Mamma och jag hängde på låset på Ikea igår. Det spöregnade. Herregud. 
 
Det var inte så mycket som skulle inhandlas, men nu ska jag ju faktiskt börja studera och därmed var det befogat att köpa en väldigt vacker anteckningsbok. 
 
Visst är den vrålsnygg? De övriga sakerna jag köpte – matlådor och två handdukar – kanske jag inte behöver visa. Stärkta av en kanelbulle i bilen åkte vi vidare till Stadiums outlet – och herregud vilka fynd man kan göra där. Jag köpte ett par löparskor, två sådana där toppar som andas, en skodeodorant, två par strumpor och en sport-BH för under 450:-. Inte illa. 
 
Direkt iväg för att inviga de nya persedlarna – ja, det var ju planerat innan förstås. 
 
 

Det var mycket folk så en trekvart fick räcka – men det är ju en ganska normal träningstid. Stretch och sådant faller ju utanför tiden när man gör ett sådant här pass. Skönt var det, och vilken skillnad det gör men ordentliga skor! Fantastiskt. 

 
Tog en sväng in till stan efteråt – där resten av Göteborgs befolkning befann sig. Det var ju nästan lögn att försöka hitta någonstans att få en kopp kaffe och en smörgås! Till slut löste det sig och jag slapp svimma i en vattenpöl. 
 
Lite lätt shopping. En musmatta för en femma till exempel, lite smink som jag behövde, en body lotion. Och ett par leopardbyxor. Endast för mys- och inomhusbruk. Mamma är i chock. Ja, och en lattevisp till jobbet på TGR också och ett par underbart goa lurviga sockar. 
 
Kvällen var riktigt vild. Vi åt högrev, jag löste korsord, tittade på Vi hade i alla fall tur med vädret och två avsnitt av Albert & Herbert efter att jag på någon vänster blivit lite teknisk och lyckats koppla ihop datorn med TV:n. Klockan 21 låg jag redan i sängen med plattan i högsta hugg. Underbart. Tidig sänggång är underskattad! 

Jag är Ingrid på Bio Roy

Smet från jobbet tidigt i fredags och träffade mamma i stan 16:30. Vi gick till Lilla London och åt AW-buffé – gott, om än lite blekt – och sedan upp till fina Roy för att se Jag är Ingrid. 
 
 
En film som har allt, skulle man kunna säga. En salig blandning av gamla hemvideos – massor av såna – talkshowintervjuer, intervjuer med barnen (som innehöll allt ifrån ganska kasst dold bitterhet hos Pia till det sprudlande som Isabella alltid verkar komma med) – klipp ur spelfilmerna och utdrag ur brev och dagböcker. Alicia Vikander är ”Ingrids” röst och det gjorde hon med bravur. 
 
Så ja, det fanns mycket behållning i filmen! Hur det än är så är Ingrid Bergman något av ett nutidshistoriskt namn, och de flesta i min generation har kanske inte sett henne i så mycket (jag har bara sett Casablanca) så detta porträtt är både informativt och trevligt. En mysig kväll!