En diger lunta, förlåt lista…

Hittade denna av en slump när jag googlade bild till ett inlägg. Jag gillar att svara på frågor. Och så gillar jag böcker… 
 
 
Senast lästa: Senast utlästa är Kärleksboken av Lin Hallberg. Håller på att läsa Linda Skugges dagböcker 1991-1993, Men mest av allt vill jag hångla med nån. Har läst flera gånger förut, men så poppade den upp på Nextory igår när jag letade efter något annat och jag kom på att jag ville läsa om hennes Londontid igen. Ser att jag inte skrivit om den här förut, konstigt. Ja, jag har svåra Londoncravings deluxe just nu. Marks & Spencer i Warszawa, To my love samt samtal med E om London på jobbet har startat detta. Men om ett halvår är jag där. Ett HALVÅR. Breakfast Book Club ska dit alldeles snart, jag är inte alls avundsjuk. 
 
Senast köpta bok: Svara om du hör mig av Ninni Schulman, på Bokbörsen för några kronor.  
 
Senast lånade bok: Oj, jag vet inte. Jag lånade Händelser vid vatten av Kerstin Ekman i bokhyllan i mammas
och pappas vardagsrum för ett tag sedan, men den har ju inte lämnat huset. 
 
Senast fådda bok: Fådda! Love it! Ja du, jag vet inte riktigt? Räknas recensionsex, och det gör de väl, så var det Misstag i Moskva av Simone de Beauvoir, av fina Bucket List Books. Scheisse, jag har inte skrivit om den, det måste jag göra idag.  
 
Favoritbokhandel: Får jag vara pretentiös och säga Shakespeare & Co i Paris, eller Strand Book Store i New York? Det måste jag väl få. Där har du svaret. 
 
Favoritbibliotek: Jag vill ju säga Göteborgs Stadsbibliotek, men det är inte riktigt sant, för jag tycker att det är lite opersonligt sedan ombyggnationen. Fast det har ju ändå en plats i mitt hjärta. Bästa killkompisen M och jag brukade åka dit efter skolan på högstadiet och bara hänga, gud vad härligt det var. Och vad glad jag är åt det när jag läser ungdomsböcker och de håller på med dumheter, sånt gjorde då inte vi. Vi åkte till bibblan. Jag gillar Högsbo Bibliotek också, och Lundby Bibliotek trots att det låter som en krigszon därinne eftersom Friskis ligger ovanpå och folk slänger fria vikter i golvet 😉 
 
Antal lånekort: Ett? Men jag har ingen aning om var det är någonstans. 
 
Använder som bokmärke: Jag viker faktiskt hundöron, men bara i pockets. Och nu använder jag ju mina
fodral från Bosse & Ester till pockets, som har insydda bokmärken ❤ Och såklart aldrig i låneböcker. Just nu läser jag mycket på plattan, och appen har ju en inbyggd bokmärksfunktion, så att säga… annars har jag bland annat ett visitkort från Le Pétit Trianon som agerar bokmärke. 
 
Favoritfärg på bok: Jag har ingen aning. Jag gillar ju blått för det mesta och till det mesta, men samtidigt är
det kanske inte blå omslag som sticker ut mest. 
 
Favoritmat/snack vid läsning: Brukar nog inte äta så mycket när jag läser. Det blir kladdigt på skärmen. 
 
Favoritdryck vid läsning: Vad som helst. Cappuccino är populärt för tillfället, men även te, som trogna läsare vet. 
 
Favoritställe att läsa på: Var som helst. Jag läser verkligen överallt. 
 
På den sidan hålls jag i den bok jag läser just nu: Ven’te, 150 eller något. 
 
Den här boken köper jag till en förälder: Det kan jag väl inte säga nu, det är ju snart jul! Nä, men skämt åsido, något bra, såklart. Till pappa antingen någon intressant biografi eller någon bra deckare, till mamma någon bra feelgood. Vet att jag köpte Potatisboken till henne för några år sedan, den gick hem. 
 
Den här boken köper jag till min bästa vän: To my love av Karin Aspenström. Eller, det beror på vilken bästa vän, men den första jag tänker på måste läsa detta mästerverk.  
Den här boken köper jag till en partner: Jag har köpt High Fidelity till flera pojkvänner. 
 
Favoritgenre: Allt utom sci-fi och fantasy. Ja, jag läser inte krigsböcker heller om jag kan undvika det – alltså krig-i-strid-böcker, jag läser gärna böcker om krigstid.  
 
Favoritformat: E-bok och pocket. 
 
Författarfavorit: Finns alldeles för många. Börjar jag lista kan jag inte sluta.  
 
Den tjockaste bok jag läst: Jag tänker att det nog kan vara Harry Potter and the Order of the Phoenix? Eller kanske The Unabridged Journals of Sylvia Plath, det är inte bara en tjock bok, den är STOR också. 
 
Den tunnaste bok jag läst: Vet inte, det finns många. Det är väl någon novell, antagligen, eller en barnbok. 
 
Favoritljud när du läser: Spöregn och gärna åska. 
 
Favorittidning: Vi läser, Amelia, Books & Dreams, Allers (fast jag löser bara korsorden, ytterst sällan jag läser något i själva tidningen)
 
Prenumererar på: Amelia, Vi läser och Books & Dreams
 
Favoritbokblogg: Bokhora och Kulturkollo, fast det finns fler men jag vill inte börja lista individer för då missar jag någon. 
 
Min sämsta läsning någonsin: Femtio nyanser av honom av E L James – jag kan inte betona nog hur fruktansvärd den är. Så jefvla dålig. 
 
Mitt bästa bokminne: Jag vet inte, faktiskt! Jag har så otroligt många bra bokminnen. Fast ett är när jag var fattig som en kyrkråtta 2004, hade just flyttat ifrån min sambo till ett delat hus där jag inte hade lärt känna någon riktigt ännu och jag var lite blyg, pluggade och jobbade som en galning och hade inte råd att köpa Harry
Potter and the Order of the Phoenix när den kom ut – hade väl skrivit om det på Livejournal förstås, och så kom jag hem en dag och då hade min vän Joe köpt den på Amazon och fått den skickad hem till mig! Det var väldigt fint gjort av honom. Gulle-Joe. 
 
Senaste bokfyndet: Jag fyndade loss lite på Bokbörsen häromdagen. Ska egentligen inte köpa böcker, men tänker sälja dem vidare när jag har läst dem. 
 
Senaste impulsköpta bok: Lilla stjärna av John Ajvide Lindqvist. Den låg där hos en säljare som hade några andra billiga pockets som jag ville ha, så jag slog till. Har läst Låt den rätte komma in och Människohamn (eller var det Hanteringen av odöda?) tidigare, gillade men har glömt bort att läsa mer. Vill dock läsa Rörelsen snart, så det var väl det som fick mig att köpa denna. 
 
En bra bok att ge bort: Det är ju jättesvårt. Alla är olika, jag kan lista tio vänner som absolut inte skulle få samma bok, liksom. Men… ja, nä, jag kommer inte på någon riktigt universell en.  
 
Bokgenre som jag undviker: Sci-fi och fantasy. 
 
Så gör jag med böcker som jag inte vill ha längre: Skänker bort dem. Fast det är inte riktigt sant, för jag hamstrar även sådana jag inte vill ha. Men nu har jag ju fixat konto på Bokbörsen så jag kan börja sälja av dem och skänka bort intäkterna istället.  
 
Så här håller jag koll på vad jag läst: Bloggen, såklart! Jag skriver utkastsinlägg med titel och sparar, bara. Kan jag inte det så har jag ett memodokument i min iPhone som håller koll på det, och gör jag inte det skriver jag upp det i min lilla röda. 
 
Så här sorterar jag min bokhylla: Det gör jag inte 😉   
 
Nästa bok jag ska läsa: Idag ska jag läsa När hundarna kommer av Jessica Schiefauer, för den börjar vi diskutera i Kulturkollo läser imorgon dag! 

Cheddar & Caramel Luxury Popcorn

Jag ville ha något att tugga på i biosalongen igår, men jag hade ju precis ätit en bakelse så ville inte ha något gigantiskt och helst inte något superonyttigt heller. Popcorn it is! Fanns i två olika storlekar, den lilla är liten men det räckte gott. 
 
 

Ost och karamell, säger du? Ett rungande JA FÖR SJUTTON säger jag. De var svingoda. Fanns i jordgubbssmak också 🙂 Jag har förstås ätit karamellpopcorn i England, men aldrig i blandning med ostpopcorn. Läste inte näringsinnehållet så de var garanterat både sockrade och annat så det stod härliga till, men popcorn känns ju ändå alltid lite bättre än de andra alternativen. Renée Voltaires grönsakschips hade varit det andra alternativet men jag fegade ur, och ville nog ändå ha något sött… 

 
Jag kan rekommendera dessa, hur som helst! Finns på SF-biografer, i alla fall i Göteborg! 
 
När jag kom hem värmde jag upp rostbiffen från i onsdags och skar några tunna skivor bara. Var rädd att den skulle bli alldeles för genomstekt – när jag öppnade bakplåtspappret fick jag en distinkt doftförnimmelse av engelsk, brun, seg, tjock rostbiff – men det hade den inte. Kanterna var mörkare såklart, men kärnan fortfarande vackert rosa och saftig. Tur det! Jag såg i mina Facebook-minnen att jag lagade slow cooked roast beef för precis fem år sedan också, det är väl den tiden på året 🙂 

Halländsk bokmässa 28/11 – 2015

 
Oerhört trevliga Mariette Lindstein, som jag haft kontakt med här i bloggen efter att jag recenserade Sekten på Dimön, berättade på Facebook igår om Halländsk Bokmässa – jag har aldrig hört talas om det förut! Nog för att det bara är andra året, men ändå. 
 
Så nu vet jag vad jag ska göra 28/11, i alla fall 😉 Joanna Björkqvist, som skriver härliga Joannas Universum som tyvärr verkar ligga på is just nu kommer också dit, samt Jan Myrdal och en hel del andra intressanta namn och förlag. Jag har mailat ansvarig och frågat om det går att få en inbjudan till författarfrukosten som Mariette ska prata på. 
 
Det faller sig även väldigt lyckat att jag alltid har velat bo på Gästis i Varberg – bokhotellet framför alla andra i Sverige, tror jag – nu har jag min anledning! Otroligt nog med tanke på dagen fanns det rum för natten – med halvpension, dessutom. Dessutom har wanderlusten slitit i mig igen – att det vore skönt att komma iväg någonstans en gång till före jul – och varför inte slå två flugor i en smäll och spendera söndagen med lite julklappsshopping? Mycket skönare att göra det i en liten stad tycker jag, och i såpass god tid är det nog inte så jobbigt trots att det är lönehelg. Eller borde jag åka om Ullared på vägen hem, är det det jag ska göra? 😉 
 
Detta är lite extra roligt för mig förstås, eftersom hälften av mina rötter finns i Halland! Och liksom, Varberg ligger inte ens en timme bort. 
 
Ja, och så undrar ni vad jag gör uppe nu, det är kolsvart ute? Jo, jag… vaknade. Och sedan började jag fundera på Varberg och så blev jag så glad när jag bestämt mig och sedan ännu gladare när jag fick ett rum på Gästis att jag var tvungen att gå upp. Så var det med det. Och jag älskar ju dessa tidiga, ensamma morgnar med datorn och kaffet. Bra så! 
 
Så – vem kommer med? 

2015: 183 – Pojkarna av Jessica Schiefauer

Oj. Här har vi något alldeles, alldeles särskilt. Jag är fortfarande lite tagen, och det är ett bra tag sedan jag läste denna. Eller, det är det inte, det är kanske tio dagar sedan jag blev klar, men för mig känns det som ganska lång tid. Har väl gjort mycket sedan dess, helt enkelt 🙂 
 
Jag har redan nämnt att jag lyssnade på ett seminarium på Bokmässan där Jessica Schiefauer deltog, och det var min första kontakt med henne egentligen. Jag hade förstås hört namnet, i och med Augustvinsten, men jag hade inte läst något av henne – och detta blev således min första. 
 
Och vilken första, sedan. 
 
Kim är 14 år. Hon drömmer om ett blixtlås, så hon kan ta sig ur sin kropp. Hon och vännerna, Bella och Momo, blir tafsade på i skolan av pojkarnas händer, ”händer som trots allt var varma mot kroppen”. Och det vill hon inte vara med om. ((Denna fantastiska skildring av patriarkatet som tar sig friheter, alltså…)) 
 
Flickornas privata sfär är Bellas växthus. En dag får hon hem en alldeles särskild planta, och det visar sig att hennes – ja, blomman är kvinnlig, det finns inga ståndare – nektar är söt och drickbar. Och förvandlar flickorna till pojkar. De njuter av sina pojkkroppar, de tar för sig, och särskilt Kim vill vara kvar i den maskulina världen. Särskilt sedan hon träffar Tony. Bella och Momo vill sluta med nektarn, men Kim kan inte. Hon bara måste fortsätta… 
 
Jag vill kalla detta magisk realism, men jag vet inte om det är rätt? Det är väldigt mycket som är väldigt realistiskt – såpass att det är plågsamt. Recensenter undrar om det verkligen är sådär i skolan och ja, det kan jag meddela att det är det. Var, i alla fall, på min tid. Men magin, förvandlingen, det är klart att det är magiskt. Och det är språket också. Jag förstår sannerligen att detta är en Augustpristagare, för den är ljuvlig. 
 
((Omslaget går inte heller av för hackor!)) 

Gustav Adolfsbakelse – check!

Jag skickade mitt första jobbmail strax före 6 imorse, så lite efter halv fyra packade jag ihop på kontoret för idag. 
 
Seminariet imorse var fantastiskt! Jag brinner ju liksom för språk, kultur och kommunikation även i vardagslivet och på fritiden, så det är en ynnest att få arbeta med det också. 
 
Jag tog med mig ett citat: ”Det räcker inte med mångfald om man inte har rätt attityd!” – så sant, så sant. God frukost fick vi också! När jag stod och väntade utanför på J kom någon springande med en stor kram – det var K, som slutade hos oss för några veckor sedan. Så roligt att träffa henne! Hon har betytt mycket för mig. 
 
Tog en liten sväng på stan, köpte en svart, lite glitzy klänning till julfesten (vi har bestämt klädkoden: cocktail night) och ett glittrigt linne till någon annan julfest kanske… ett par strumpbyxor med hjärtan på, en rougeborste och julkort på TGR. Ja, julkort. Jag drabbades av svår jullängtan när jag petade på alla juliga smycken på Glitter… köpte inga, men nu vet jag vilka örhängen det ska bli! Haha. 
 
Jag ska på bio om en dryg timme – en japansk film, det är nog första gången! – och nu har jag parkerat mig på Evas Paley en stund. Jag insåg nämligen idag att jag aldrig har ätit en Gustav Adolfsbakelse! Tror jag, i alla fall. Men nu har jag det. Och han var riktigt god, på napoleonbas… 
 
 

Ikväll ska jag äta mer rostbiff från i onsdags och bara ta det lugnt, efter bion då förstås. Så skönt det ska bli! Imorgon bitti tänkte jag promenera upp till kyrkogården och ”sätta på värmen” hos farmor och farfar, om jag vaknar i tid. Jag ska träna klockan 11 är det tänkt, och jag har ingen lust att sätta väckarklockan – men annars går jag upp på eftermiddagen och tänder. Utöver det har jag ingenting planerat – vilket jag hoppas betyder att jag ska läsa färdigt Färjan och börja på Det är något som inte stämmer, dricka massor av te och bara mysa. Bara för att jag säger det så kommer väl något jätteintressant att hända som jag bara måste göra eller vara med på, men jag tror inte det. Det kan vara skönt att bara slappa, det har varit typ den mest intensiva veckan i världshistorien, i alla fall på jobbet. 

Lipton Pear Chocolate Inspiration + Lindahls hallonkvarg + Lipton Strawberry Cupcake

Mmm… ja, okej, vi pratade om min potentiella besatthet av kvarg och te igår, och jag är rädd att jag måste prata om det idag igen. Fast jag kombinerar, mmkay? 😉 
 
Två saker som är fantastiska och som har lyst upp min redan fantastiska dag: 
 
 
Så gott att det är inte klokt. Prova, snälla! Paulúns granola med hallon och kakao i den där kvargen, med lite kokoschips och valnötter i… inte av denna världen! 
 
Tyvärr är jag inte det minsta sponsrad av varken Lindahls eller Lipton. Sorgligt nog, men så är det. Jag är bara en väldigt nöjd liten kund. 
 
ETA: Dagens andra kopp blev heller ingen flopp alltså… jeez Louise. 
 
 

Aktivitetsarmbandet – natt 1

 
Jag suckade lite när jag såg att aktivitetsarmbandet tyckte att jag hade sovit 5 timmar inatt. Jaha, så var det med det. 
 
Sedan insåg jag att den räknar per dygn, så att säga – så den räknade att jag sov tre timmar igår och fem idag, så att säga, varav en timme lätt sömn och sju timmar djup. Det stämmer inte – men det stämmer att jag låg och läste i ungefär en timme, med sömnfunktionen på – så jag antar att det räknades som lätt sömn. Och det köper jag, helt och hållet, vila är också bra. Och det stämmer att jag vaknade ganska prick 5 också. 
 
Sju timmars djupsömn känns ju lite tokigt förstås, men det stämmer nog bannemig för jag har sovit som en stock. Tyvärr hade jag en sådan där dröm som man bara önskar var sann – M&S hade öppnat i Göteborg och hade en helt fantastisk kofta i typ alla färger man kunde drömma om för bara några pund. 
 
Men det är okej. Istället drog jag på mig min fina gröna stickade tröja från Warszawa och min blommiga kjol som matchar väldigt fint, ugglor i öronen, hema…någontinghalsbandet som mamma köpte till mig i Polen, grå strumpbyxor och armbandet, såklart! Känner mig fin och pigg och glad idag. Och vaknade tidigt som bara den, så nu har jag lite skrivtid. Frukostseminariet börjar inte förrän 9, frukosten serveras 08:30, så jag behöver inte åka förrän 7:50. Bara det! 😉 
 
Idag är det Gustav Adolfs-dagen, jag har aldrig ätit en sådan bakelse i hela mitt liv tror jag, och lär inte göra det idag heller. Ska du? 🙂 

Alltså jag blir så förbannad…

 
Tyvärr får jag inte leka med tändstickor när mamma och pappa inte är hemma. Detta får väl duga. Men vi ska inte riktigt nöja oss där. 
 
 
Som jag förstår det är det de stackars 500000 personerna som ska ta ansvar för bostäder, arbeten och fungerande skola för… sig själva? Det känns ju inte så bra. Det är nog bäst att det kommer lite invandrare och gjälper till, det där håller ju inte. 
 
Jag undrar så om det är stackars brevbäraren eller tidningsbudet som måste dela ut sådana här fruktansvärda saker. Jag mår illa på riktigt när jag ser lapparna. 
 
Häromdagen såg jag en idé om hur man kan störta SD; genom att alla går med och röstar bort alla SD:are. Det känns ju som en lika mogen modus operandi som deras egen. Let’s go, säger jag. 
 
((Ursäkta att bilden ligger på kant. Den är lika snedvriden som dess upphovsmän, är jag rädd.)) 

2015: 182 – Svikarboken av Lin Hallberg

Det är dags för tredje boken i serien, som börjat med Kompisboken och Bästisboken – nu är det Kemal, klassens kung, som är huvudperson.  
 
Det är dags för Klara, Auriel, Anton och de andra i klassen att börja sexan. Under sommarlovet händer en hel del saker, och Kemal gör något riktigt dumt en kväll när de har fest vid ett gammalt badhus. Men det verkar som om han kommer undan med det… eller? Auriel, klassens drottning och Kemals före detta tjej börjar hänga med äldre tjejer och ingenting är som förut. 
 
Sexan inleds med en klassresa, men ingenting blir som någon har tänkt sig. Fröken Belinda kämpar sig blå med barnen, men det fungerar inte. Klara och Anton delar numera på Kompisboken, men trots att Klara har lovat tar hon med sig den på resan i alla fall. Naturligtvis hamnar den i fel händer – boken där deras innersta tankar om alla i klassen finns. 
 
Väl tillbaks börjar Kemal skolka och ställa till med bråk. Auriel går på högstadiedisco och blir lurad. 
 
Det handlar om vänskap, ovänskap, kulturskillnader, kärlek och familj. Och det är så hemskt att tänka sig att tolvåringar, som ju bara är barn, har det såhär jobbigt ibland. Men jag är helt övertygad om att det är realistiskt, och jag förstår varför dessa böckerna är så populära bland tweensen. Fint.