Ett gott nytt år av Malin Stehn

Malin Stehn var ett nytt namn för mig – hon har skrivit en hel drös med barnböcker tidigare, men de har inte kommit i min väg. Jag är ganska selektiv vad gäller spänningsromaner, då det finns så otroligt många och det är verkligen inte alla som lever upp till namnet. Många är förutsägbara och i det närmaste banala – men nu talade både omslag och baksidestext till mig, så jag plockade upp den.

Familjedramer är ofta en lyckad fond för spänningsromaner, så även här. Det är nyårsafton och en kompisgrupp vuxna firar tillsammans – för så har de alltid gjort. Numera kanske inte kvinnorna Lollo, Nina och Jessica har så väldigt mycket gemensamt, men vanan vinner. Samtidigt har några av barnen fest tillsammans. Lollos 17-åriga dotter försvinner från festen – men det vet ingen förrän dagen därpå, när mardrömmen slår till mitt i bakfylla och ångest.

Tre personer får varsitt narrativ och det blir väldigt lyckat. Tidsperspektivet förflyttas, vilket också fungerar bra. Läsaren får reda på lite i taget om vad som hänt i det förflutna och vad som händer på nyårsnatten, vilket för att intresset bibehålls. Dialogen är trovärdig liksom interaktionen människorna emellan. Det är lättläst utan att vara simpelt och med gott driv och flyt.

Boken kan man köpa t.ex här.

Smakebit på söndag, 7 november 2021 – Isbrytare av Kristina Ohlsson

Jag har varit så djupt inne i bebisbubblan att jag helt glömde att bok nummer två om August Strindberg på Hovenäset, som jag längtat efter, kom ut i veckan. Men ingen skada skedd – även om lästiden inte går att planera riktigt lika flexibelt som annars så finns det alltid lite tid i alla fall och jag har kommit en bit in 🙂

Sakta försvann solen från himlen som först färgades rosa och sedan gul. Det var en scen man inte kunde se sig mätt på. August satt i sin butik och följde skådespelet på himlen genom skyltfönstret. Klockan drog sig mot fem och snart skulle mörkret sluta sig kring huskroppen.

Några kunder hade droppat in under eftermiddagen, men någon riktig kommers kunde han inte påstå att det var tal om. Och inte var han framgångsrik i sina försök att nå Ray-Ray heller. Allt han hade lyckats åstadkomma var två telefonsamtal som slutade hos telefonsvararen.

Ur Isbrytare av Kristina Ohlsson, Albert Bonniers förlag: 2021

Det är höst i Göteborg om man tittar till träd och mark, men det är fortfarande varmt ute. Frågan är om det blir en varm vinter, eller om vargavintern slår till utan att någon (jag) är förberedd med kängor och vinterkappa. Jag får göra en inventering – som tur är Lilla Barnet i alla fall välutrustad!

Hos Astrid Terese finns fler Smakebitar!

Hur ljuset tar sig in (Kommissarie Gamache, #9) av Louise Penny

Bok #8 om kommissarie Gamache och Jean-Guy Beauvoir var inte riktigt min favorit. Det var intressant på sätt och vis med en bok som bara utspelar sig på ett och samma ställe, men jag saknade Three Pines och de andra alldeles för mycket. Som tur är får de vara med så mycket som jag önskar i Hur ljuset tar sig in – som definitivt är min favorit i serien hittills.

Gamache kämpar på jobbet, då flera av hans bästa medarbetare har lämnat mordgruppen som han är chef över – Jean-Guy Beauvoir är en av dem, och han har inte pratat med Gamache på flera månader. Gamaches dotter Annie gjorde slut med Beauvoir, som nu kämpar med sitt läkemedelsberoende.

Gamache känner sig motarbetad och uppgiven och blir glad när han får meddelande från Myrna i Three Pines – en chans att fly staden för några timmar. Myrnas väninna som skulle komma och fira jul hos henne har inte dykt upp, och Myrna misstänker att något inte står rätt till alls. Efter lite press erkänner Myrna vem vännen i fråga är – en av de mest berömda personerna i Nordamerika under en period, men numera praktiskt taget fallen i glömska.

Deckargåtan löper parallellt med Gamaches egna förehavanden och bekymmer och som alltid med Louise Penny är det på en lagom nivå. Deckargåtan är smart och genomtänkt, persongalleriet fantastiskt och språket genialt – särskilt för sin genre, om man får lov att säga så. Three Pines är en så skickligt konstruerad plats – bara det att byn inte finns med på de flesta kartor, och att det är nästan omöjligt att få täckning för mobiltelefoni eller internetuppkoppling gör det hela extra bra då det ju faktiskt gäller alla – inte bara klantiga poliser som glömmer sina telefoner, eller glömmer att ladda dem, eller blir instängda i källare utan mottagning. Lika villkor, lika läskigt när något händer.

Boken kan man köpa t.ex här.

Tidigare böcker i serien som jag läst och kommenterat:

#1 Mörkt motiv
#2 Nådastöt
#3 Den grymmaste månaden
#4 Ett förbud mot mord
#5 Ett ohyggligt avslöjande
#6 Begrav dina döda
#7 En ljusets lek
#8 Det vackra mysteriet

När Lillan kom till jorden <3

Måndag 25 oktober kl 14:07 föddes vår underbara dotter. 51 cm och 3925 gram ren kärlek och lycka ❤ Allt gick bra, även om det blev lite utdraget på grund av väntetider – på ballongen, och på ett förlossningsrum. Nu i efterhand känns det som om själva förlossningsarbetet inte pågick sådär himla länge egentligen, men det blev väl ändå 21 timmar någonting efter att epiduralen satts och man tog hål på hinnorna. Folk säger att man förtränger allt sådant och all smärta och jag har aldrig trott dem, men nu kan jag förstå vad som menas i alla fall. Jag kommer inte ihåg alls hur smärtan kändes, jag har starkare minnen av märkliga små drömsekvenser mellan lustgaspuffarna – och att jag hävdade att jag absolut inte hade några fysiska krafter kvar i slutskedet men hörde både barnmorskor och sköterskor säga ”herregud vad stark hon är” långt borta i dimman. Det finns oerhörda reserver i kroppen.

Nu lever vi i bebisbubblan här hemma. För en gångs skull är det tacksamt att J jobbar så konstiga tider, för det betyder att han kan vara hemma i närmare tre veckor på sina tio pappadagar. Vi tar det lugnt och myser, sover lite middag när det går och förundras över det lilla barnets oerhörda gullighet. I helgen fyllde J 40 år, så vi hade flera små kaffekalas ute på gården där såväl mormor som storasyster äntligen fick träffa den lilla.

Jag hade otroligt läsflow dagarna innan förlossningen, men sedan dess har jag då inte läst många rader. Antingen somnar jag eller så är det någon som behöver något. Men det märker vi!

Jobbiga tjejer (Fula tjejer, #2) av Johanna Lindbäck, Lisa Bjärbo och Sara Ohlsson

Vi är äntligen tillbaka på Frejaskolan i Gnesta, hos Tilde, Eleni och Jasmine. Stämningen efter allt som hände i Fula tjejer är fortfarande spänd, eftersom tjejerna nu tar plats och hävdar sin rätt och killarna inte alls är förtjusta i den nya attityden – tjejerna är ju skitjobbiga.

Strax innan vårterminens start händer något stort – gymnastiksalen brinner ner. Rykten börjar spridas på nolltid, både i skolan och i samhället. Någon har sett någon, någon har fastnat på någons fotografi, skvallret sprider sig och till och med Eleni blir anklagad då hon råkar ha varit ute med hunden i närheten.

Det blir ett nytt mysterium för tjejerna att lösa, samtidigt som de ska tackla problemen i skolan. Killarna hånar tankarna kring jämställdhet kring hur mycket tid tjejer respektive killar får till att prata i klassrummet, och när tjejerna försöker införa en såpass liten förändring som en tjejtoalett som hålls fräsch och trevlig och förslaget slås ner börjar det bli jobbigt att hålla modet uppe. Men det är klart att de orkar ta nya tag tillsammans.

Jag är imponerad av hur bra texten flyter i dessa böcker, eftersom det faktiskt är tre författare som samarbetar. Jag förstår att de har skrivit varsin karaktärs kapitel, och det blir väldigt sömlöst och snyggt. Dessutom älskar man ju sådana här sprudlande girl power-berättelser, det är underbart att läsa. Här finns kamp och systerskap – och humor och mörker. Strålande bra.

Boken kan man köpa t.ex här!

Törst av Kristoffer Triumf

Kristoffer Triumf brukar vara den som gräver i andras hjärnor och förflutna i Värvet men tror själv att han är ganska anonym för svenska folket. Jag funderade lite på saken och ins¨åg att jo, det stämmer nog faktiskt. Jag kände till att han haft alkoholproblem och slutat medelst AA-möten, och hade läst något någonstans om att han börjat dricka ”lite” igen för några år sedan, men annars har jag väl rätt dålig koll på honom.

Nu har han samlat sina dagboksanteckningar från åren som gått, från den vilda tiden i medievärlden där sprit och knark flödade till att han fick ett ultimatum om att sluta dricka eller förlora sin kärlek, och dagen när han bestämde att det var dags att prova att börja lite smått igen. Det låter ju som en otroligt dålig idé för en utomstående, men det går inte alltid att förstå hur en beroendehjärna fungerar.

Under åren har han förstört relationer, hålet i hjärtat har blivit större och större och han har försökt fylla det med allsköns berusningsmedel. Hur ska han kunna hantera tomheten nykter? Det är dags att djupdyka i förhållningssätt och resonemang för att komma underfund med beteendet – och tackla konsekvenserna.

Törst är förvånansvärt rolig, vilket behövs i mörkret som är missbruk och psykisk ohälsa. För ja, man får skratta åt sådant. Många hävdar att humor är en av de viktigaste beståndsdelarna i att kunna tillfriskna från en sådan sjukdom. Men det är också rörande, hemskt, skrämmande och starkt, allt snyggt paketerat. Lite name-droppigt här och där men en sann berättelse från Stockholms medievärld kanske gör det oundvikligt.

Boken kan man köpa t.ex här.

Föda utan rädsla av Susanna Heli

Jag ska inte lägga ut texten om denna titel eftersom den såklart intresserar ett väldigt begränsat spann av läsare. Men läst den har jag och det är jag glad för, särskilt med tanke på hur många erfarna personer (i.e. som fött barn förut) tipsar om den. Det är lätt att ta sig till texten, den är relativt oflummig och jag går och säger åt mig själv på skarpen hela dagarna att jag ska slappna av i käken och andas tyst. Om det funkar i praktiken är ju väldigt godtyckligt – men så länge föresatserna är goda har man väl åtminstone en god grund!

Boken kan man köpa t.ex här – och jag lovar att återkomma med en utvärdering…!

När jag tänker på henne av Malin Wollin

Malin Wollin skrev bloggen Fotbollsfrun på Aftonbladet när jag fick upp ögonen för henne – det är nog så de flesta kom i kontakt med henne. Tack och lov noterades hennes talang och det tog inte så lång tid innan hon blev kolumnist och skribent för flera stora tidningar, och nu driver hon även podd tillsammans med Linda Skugge. Hon är fruktansvärt rolig och extremt ärlig och öppen i sina texter vilket jag älskar. Jag har gråtit till hennes berättelse om en traumatisk förlossning, och skrattat så tårarna sprutat åt bl.a återgivna samtal på dialekt med den småländska pappan.

Hon har tidigare publicerat krönikesamlingen Malin på Skaftnäs, romanerna Till min dotter och Farmor dör (den senare har jag ännu inte läst), och så ”föräldraguiden” En mamma blir till som jag började på strax efter att jag upptäckte att jag var gravid men sedan har glömt bort. Får plöja de närmaste dagarna, således!

När jag tänker på henne handlar om att vara systern som står i skuggan. Saras syster Linda är rebellisk, vild och oregerlig och familjen faller samman på grund av hennes missbruk. Sara både älskar och hatar sin syster, men hur det än är ställer hon upp på henne när det behövs. Och det gör det ofta. Saras konturer suddas ut mer och mer, ju mer energi hon lägger på sin syster.

Det är väldigt mörkt, men det är en fröjd att läsa Wollins prosa. Förlåtelse och familj spelar huvudrollerna, men även vikten av att hitta rätt i sig själv, hitta en plats för sig själv och orka vidare. Somliga bitar som kanske känns oväntade fastnade hos mig – boken startar med en betraktelse av ett fotografi av systrarna i en uppblåsbar pool, som nämner just doften av en sådan. Några veckor senare fick vi hem en babybox som bland annat inkluderade en liten badboll från TryggHansa och nog sjutton kom bitar ur boken tillbaka när jag blåste upp den – för visst luktar badboll och barnpool ungefär likadant.

Boken kan man köpa här!

Så nära att det bränns av Christina Lindström

Christina Lindström är min absoluta favorit bland ungdomsförfattare. Hon äntrade mitt medvetande under våren 2016 och sedan dess har jag läst alla böcker som just är riktade till ungdomar. Barnböckerna sparar jag på lite 😉 De flesta av böckerna utspelar sig i Göteborg vilket jag älskar, och alla karaktärer och dialoger känns så trovärdiga och smarta. Love it.

I navet i denna berättelse finns Jason. Han var småkriminell redan på mellanstadiet, och blev sedan en given ledare på högstadiet, inblandad i allt från mobbing till droghandel. Inget vidare gott sällskap egentligen, men så karismatisk att det är svårt att stå emot.

Max kunde inte riktigt stå emot – men efter hot om att skickas till farmor i Danmark lade han av med det livet och lämnade Jason bakom sig. Men han saknar honom. Och gemenskapen och sammanhanget, förstås. Alice är dödskär i Jason, trots att hon inte alls får det utbyte och den bekräftelse av honom som hon önskar sig (och förtjänar). Men när Max och Alice möts, på Fröken Olssons kafé i Göteborg, säger det bara pang hos Max, som blir vansinnigt förälskad på stört. Men hur skulle de kunna närma sig varandra, när Jason finns mitt emellan?

Lindströms böcker handlar ofta om identitet och om att våga och kunna vara sig själv under den känsliga och jobbiga tonårstiden. Man vinner på att vara snäll i hennes böcker, vilket jag tycker mycket om. Både Max och Alice har problem av olika slag hemma, och även detta beskrivs på ett trovärdigt och genuint sätt. Även snälla personer kan bli förbannade, ni vet.

Sedan skrivs karaktärer och handling med en alldeles lagom dos humor också. Det är en riktig bladvändare (som faktiskt hade kunnat få vara längre – det säger jag väl aldrig) och mycket är jobbigt men jag kommer på mig själv med att småle med jämna mellanrum också. Christina Lindström är avgjort bäst på ungdomslitteratur i Sverige.

Boken kan man köpa här!

The man who died twice (The Thursday murder club, #2) av Richard Osman

Richard Osmans romandebut, The Thursday Murder Club, var bara alldeles ljuvlig och det var så välkommet att se att bok nummer två redan var på väg. Ännu en författare som kommer att få mig att kasta mig på inköpsförslag-knappen på Göteborgs bibliotek, alternativt hastigt ställa mig i kö. Nu slutade detta med att den svenska versionen släpptes samma dag som den brittiska och jag kunde läsa den som e-bok på en gång. Kanske var det dumt att inte läsa på originalspråk, men det var inget varken jag eller boken led av.

En vecka har gått sedan slutet på första boken när Elizabeth får ett brev från sitt förflutna. Han har ställt till det för sig rejält, med pengar och diamanter, och vet att Elizabeth borde kunna hjälpa honom. Hon engagerar förstås sina vänner från bok ett i fallet.

Men det händer annat också. Ibrahim blir nedslagen och rånad när han besöker närmaste stad, och blir rejält skrämd. Är det möjligt att detta hänger ihop med Elizabeths brev?

Den underbara, något naiva men skarpa Joyce, bestämmer sig för att det är dags att antingen skaffa en hund eller ett Instagramkonto. Det börjar med det senare och det är så roligt att det är inte klokt – särskilt hennes användarnamn. Osman har haft den goda smaken att faktiskt skapa ett konto åt henne, hon har redan över 6000 följare och lägger upp mycket tjusiga bilder. Titta här bara!

Klurigt, lagom rafflande och väldigt brittiskt på det allra bästa sättet. Det är fantastiskt att Osmans debut flög rakt upp på nummer ett på alla listor och att bok två gör likadant. På publikationsdagen tror jag att böckerna låg på just plats ett och två på alla bestsellerlistorna i UK och det skulle inte förvåna mig om det fortsätter så ett bra tag. Jag hoppas att detta blir en riktigt lång och härlig serie.

Boken kan man köpa t.ex här på engelska eller här på svenska. Missa nu inte dessa!