Spännande swimming session

 
Som ni säkert förstår kan jag inte använda något annat omklädningsrum! 
 
Det var en intressant simsession imorse. I give you: 
 
– en gubbe som gjorde någon sorts rehab / sjukgymnastik i motionsbanan. Först gick han fram och tillbaks så länge han bottnade, sedan stod han och gjorde övningar under vatten så det gick svallvågor. Verkade inte förstå att han var i vägen – eller så struntade han helt enkelt i det. 
 
– en kille som först stretchade i typ en kvart och sedan gav sig ner i banan… där han ägnade sig åt att gå ner under vattnet så länge han kunde för att sedan komma upp och bubbla loss i vattnet. Simma två-tre meter och sedan upprepa det första beteendet. Så himla konstigt. Även detta mitt i motionsbanan. 
 
– en äldre herre med stora mustascher och pyttesmå badbyxor som gjorde yoga på läktaren. Eller ja. Han sprattlade mest, jag var ganska orolig för att han skulle ramla ner när han försökte göra shoulder stands på sin lilla röda matta. Sedan – svanhopp. 
 
– en naken tant (i duschen, tack och lov inte i bassängen) som välkomnade mig till ”morgongänget”. Jag vet verkligen inte vad jag har missat. 
 
Men skönt var det – det var ju synd att det var 11° ute för då simmar jag faktiskt inte utomhus – och att det började regna så fort jag kom till Backaplan. Men vad gör man? Det är bara att bita ihop 🙂 

2016: 262 – Rendez-vous med 12 spännande kvinnor av Annika Bergson

 
Jag fick denna fina bok som recensionsexemplar för säkert två månader sedan. Sedan placerade jag den på ett klantigt ställe och den återuppstod därifrån igår. Pinsamt värre – men jag hade som tur var både tid och motivation att läsa den snabbt. Tack snälla Bucket List Books för recex! 
 
Annika Bergson är journalist på Damernas Värld, och har så varit i många år. Detta är berättelserna om tolv intervjuer med tolv intressanta kvinnor – alltså inte transkript av själva intervjuerna, utan just anekdoter kring Bergsons träffar, eller rendez-vous, med dessa spännande damer. 
 
Det ska sägas att somliga namn är helt nya för mig – men det gör ju verkligen ingenting. Det var snarare ett trevligt sätt att stifta bekantskap med Marisa Berensen och Shu Pei Gin – att få läsa en berättelse om dem snarare än en intervju eller faktaruta i en tidning. 
 
Och de som jag känner igen är det ju såklart en fröjd att läsa om! Annie Lennox är en favorit hos mig, liksom Marian Keyes, och det är mysigt att läsa om dem. Det är spännande att äntligen få den sanna historian om Hermès Birkin direkt från Jane herself, och det är kul att läsa om Cecilia Edefalk, konstnärinnan som talar med träd och som fått den absolut högsta summan för ett konstverk i Sverige för sin Baby. 
 
Så – en jättehärlig bok som jag definitivt kommer att återkomma till igen. Spännande dessutom att få komma med bakom kulisserna på högprofilerade intervjuer, med planering, utförande och det som kan gå snett…! 

Smakebit på söndag, 14 augusti 2016 – När klockan slår fem av Denise Rudberg

 

Idag ska Smakebit på söndag vara åter efter sommaruppehållet – jag ser inte att länksamlingen har kommit upp hos Mari ännu, men jag skriver mitt inlägg i alla fall, så får vi väl se 🙂 

 
Jag har skrivit om mitt mycket ambivalenta förhållande till Denise Rudbergs böcker tidigare, och elegant crime-serien tycker jag mycket bra om. Nu är det dags för femte boken om Marianne Jidhoff, När klockan slår fem. 
 
 
 
 

”Hissen slog igen bakom henne och hon fick upp nycklarna. Ett skarpt ljud ovanifrån fick henne att rycka till. En röst höjdes och något for i golvet. Flora skyndade sig att sätta nycklarna i dörren och stänga av larmet. Hjärtat slog hårt och hon snubblade på ett par skor som hon inte mindes att hon ställt just där. 

 
Oroligt kontrollerade hon att larmet fungerade och skyndade sig sedan in i arbetsrummet för att se på filmen från övervakningskameran. Ingenting hade hänt. Hennes skor hade stått där när hon lämnat hemmet, hon hade väl bara missat dem i stressen över att hinna till förlaget i tid.” 
 
Ur När klockan slår fem av Denise Rudberg, Forum: 2015. 
 
 

2016: 261 – Kvinna inför rätta (Apple Tree Yard) av Louise Doughty

   

 
Det var min tur att bestämma förslag på böcker åt bokcirkeln sist. Vi bestämde att vi skulle ta två böcker och hoppa över att träffas i juli, dels på grund av semestrar och dels på grund av att två medlemmar skulle få barn i juli (det har de fått nu, lilla Tove är här). För en gångs skull träffades vi en vardagskväll i juni och jag hade jättemycket på jobbet och hade totalt glömt av att jag skulle förbereda förslag! Så jag tittade igenom min hylla i Nextory-appen och skrev ut beskrivningar av en åtta-nio böcker som vi skickade runt och röstade på. Stoner vann stort och tvåa kom då Kvinna inför rätta av Louise Doughty, en sådan där som jag har tänkt läsa länge men som bara inte blivit av. 
 
En universell sanning är ju att bokcirklar är väldigt bra för att ge en spark i baken och komma igång med sådant som blivit liggande! 
 
Här följer vi Yvonne, 52 år och doktor i genetik. Hon bor i en finare förort till London med maken Guy, barnen är utflugna och hon jobbar deltid på privatägda Beaufort Institute i Westminster. Under en arbetsdag när hon arbetar som sakkunnig på Houses of Parliament träffar hon en spännande man och inleder helt oplanerat och oförhappandes en affär med honom. 
 
Något som längre fram får stora konsekvenser – som vi förstår av den svenska titeln kommer hon att hamna inför rätta. Ett brott begås och älskaren blir hennes medåtalade. 
 
Det är inget mästerverk, men det är spännande, välskrivet och väcker en hel del frågor om kärlek, etik, trohet och sanning. Jag plöjde igenom den ganska snabbt, och det var inte enbart för att jag var ”tvungen” att ha läst klart den till idag – den var helt enkelt bra nog att plöja. 
 
Jag ställer mig undrande till två saker med den svenska utgåvan – dels varför man översatt titeln som man har gjort, Apple Tree Yard är en mycket mer intressant titel – och dessutom snyggare. Kvinna inför rätta är inte helt representativt heller, eftersom Yvonne inte står som ensam åtalad inför rätten. Och dels det förskräckliga omslaget! Vad har man tänkt? Det känns hemskt konstigt och jag hade aldrig ens plockat upp boken på biblioteket eller i bokhandeln med det omslaget. Underligt, tycker jag. 

Sommar i P1 – Stina Stoor (29/7-2016)

 
Nu har jag äntligen lyssnat på Stina Stoors Sommarprogram! Har gått och sparat på det eftersom jag bara visste att jag skulle vilja lyssna ordentligt, och igår när jag gjorde guacamole och formade biffar hade jag äntligen ostörd tid i den timme som behövdes 
 
Och det var förstås precis lika bra som jag hoppades och som alla har sagt. Hon är fantastisk, Stina Stoor! Det var roligt, rörande och musiken väl utvald – det blev både Kate Bush, Martha Wainwright och Nina Simone. Och en massa annat. 
 

2016: 260 – Mazettis nya blandning av Katarina Mazetti

 
Jag gillar verkligen Katarina Mazetti, så plockade förstås upp denna när den stod och väntade på mig på loppisen. Läste ut den på ett par timmar – det är en samling kåserier, krönikor och skrönor och ja, det är härlig läsning! Vissa bitar är roligare än andra, men bonusen med en sådan här bok är ju att man kan skumma och hoppa lite som man tycker. 
 
Jag lämpade över den till mamma när jag var klar och hon meddelade att hon hade skrattat högt åt någon bit. Ett gott betyg, således! 
 

Gary Lineker håller sitt löfte!

I julas lovade Gary Lineker, tidigare Englands och Leicesters stora stjärna och numera programledare för Match of the Day, fotbollsshowen som sänds på BBC varje lördagskväll, att om Leicester City vann Premier League skulle han presentera höstens första Match of the Day i kalsongerna. 
 
Och det gjorde de, och det gjorde han! 
 
 
Fair play tycker jag – han är inte så tokigt lagd i vanliga fall så det var roligt att han höll sitt löfte. (Han klädde visst på sig efter att de hade diskuterat första matchen, och det köper jag.)