Vad vill ni mig?

 
Igår kväll fick jag SJU Facetimesamtal (som jag avböjde direkt varpå de ringde igen direkt) från ett och samma nummer – ett som jag varken kände igen eller har sparat. 
 
Kollade upp det och det går till en byggfirma utanför Falkenberg. Jag känner en person som bor i Falkenberg och hon jobbar definitivt inte på byggfirma. Känner inte igen någon av personalen på hemsidan heller. 
 
Får väl anta att det är ett barn som fått tag på telefonen och lyckats knappa in mitt nummer – för vilken vuxen ringer SJU gånger på Facetime om motparten trycker bort en hela tiden? Och vem ringer ens okända personer på Facetime? 
 
Det händer i och för sig då och då att någon ringer på detta numret och söker någon HELT annan – inte ens J som hade numret före mig – så det kan ju vara något som ligger kvar… någonstans. Men skumt ändå, jag har haft detta i två år. 
 
Fick syn på en lapp från en byggfirma i entrén senare på kvällen och tänkte att herregud, det kanske var legitimt ändå, det kanske är snickaren från HSB? Men nej, detta var en annan firma som ska komma och byta sopnedkastluckor… 
 
Hur som helst. Jag mailade byggfirman och meddelade att om någon mot förmodan faktiskt försöker få tag på mig går det fint att maila istället. Väntar med spänning! 

Supé du saumon

 
Middag! Eller som den fick heta på Instagram: somewhat summery scrummy salmon supper. 
 
Enkelt så det förslår. Laxen är lätt stekt i smör med citronpeppar. Grönsakerna är frysta herrgårdsgrönsaker och såsen består av turkisk yoghurt, rom, citronpeppar och alldeles för mycket dill – fast det gjorde inte så mycket ändå. De där fryspaketen är förrädiska! 
 
Gott och ganska lätt, således. Nu är tvätten hämtad, jag duschad och insmord och med en kaffekopp vid min sida. Det blir nog tidigt till sängs med Ruth Galloway ikväll! 

Vacker vy från Älvsborgsbron

 
Det är ingen dum utsikt från bron på vägen hem! ❤ 
 
Det gick bra att jobba idag, men man är trött efter att ha varit sjuk. Jag var helt slut när jag kom hem men var ändå redig och gjorde allt som jag hade tänkt skjuta upp en stund, handlade på en gång, åkte ner och satte på tvättmaskinerna, gick bort med återvinningen och dammsög. Så var ju det gjort! 
 
Ikväll ska jag äta lax med ångkokta grönsaker och romsås. Hade naturligtvis inte tänkt ut det redan imorse så laxen får tina nu, men det gör inte så mycket. 
 
Ny Allers, och allt förutom det jag behöver tänka på är att packa lite och komma ihåg när tvättmaskinen ska bytas, så att säga. Så himla skönt! 
 
Vi hade en fantastisk torsdagsfika i eftermiddags också. Först och främst hade Jacob bakat biskvier! Vi pratade om det förra veckan och jag sa att det verkar så himla svårt med chokladdoppandet – men nu bevisade han att det går! Ruskigt goda var de också. 
 
Sedan har vi fått två kinesiska tjejer på ”utbyte” och de uppförde en traditionell teceremoni, med ett utfällbart bord och dränering ner i papperskorgen och vi fattade ingenting… förrän S började visa och en stor del av ceremonin var att hälla ut vatten över hela bordet i olika omgångar. Då klickade det, minsann! Är fortfarande road av detta. 

Onsdag har blivit kväll…

Igår kväll när jag var ute och köpte potatisgratäng möttes jag av denna fina kritteckning utanför porten: 
 
 
Så himla gulligt. Skön pappa som går med på det också. På tal om sköna människor så satt det ett urgammalt par ute på gräsmattan nu ikväll när jag var ute och hade picnic och tittade på spårvagnsspåren… 
 
Jag har jobbat hemifrån idag också. Börjar bli bättre, men märkte när jag var ute att jag blir andfådd och tung i bröstet efter väldigt korta promenader. Det är väl luftrörskatarr – 1177 tycker dock inte att man behöver söka läkare förrän efter tre veckor… så vi får väl se. Jag ska gå och jobba imorgon i alla fall, åtminstone försöka! 
 
Till middag idag hade jag rester från igår – en pepparbiff och potatisgratäng – men behövde ju matlåda till imorgon också. Dagen före lön brukar de flesta äta inne, så… inspirerades av fyllningen jag gjorde till paprikorna häromveckan med använde buljongkokt bulgur istället för ris, och tillsatte färsk chili. Fetaost och gröna oliver på toppen, det blir säkert gott! 
 
 
Det är alltså rödlök, halva chorizoskivor, majs, bulgur, röd chili och champinjoner. Mums! 
 
Nu har jag just duschat och packat väskan för imorgon, dricker kaffe och lyssnar på ljudbok. Ska klippa ett avsnitt Gilmore Girls och lösa korsord innan läggdags med Sekten som återuppstod. 
 
Möttes förresten av denna glada nyhet: 
 
 
Kul! Jag älskade ju And then there were none i vintras, så det ser jag fram emot! 
 
Det blir nog Hunnebo i helgen, så länge jag inte känner mig sämre innan dess. Skönt att komma bort lite och framför allt att utnyttja sensommaren lite grann! 

2016: 266 – Om ni inte börjar leva gör jag slut av Eva Swedenmark

När jag först hörde talas om denna tyckte jag mig ha läst den förut… eller åtminstone något väldigt likt. Härledde den till Sonjas sista vilja av Åsa Hellberg (som jag aldrig orkade läsa klart) men vid vissa efterforskningar insåg jag att det inte alls är samma berättelse, även om det finns vissa gemensamma beröringspunkter – i detta att en medelålders kvinna utmanar sina väninnor att ta tag i sina liv och göra skillnad. 
 
Här är det Garbo som har fått nog. Hon och väninnorna Anita, Ingalill och Pamela pratar bara om krämpor och bekymmer när de ses över några glas vin numera. De lever ju inte längre! Garbo (hon hette Gabor som ogift och fick smeknamnet av sina första svenska vänner) utmanar väninnorna – det är dags att de börjar prata om vad de egentligen vill göra med sina liv. De måste inse att det är dags att ha roligt! 
 
När de äntligen börjar erkänna för sig själva och sina vänner vad de vill göra lättar korken, och de förs ut på äventyr i såväl Stockholms skärgård som på franska rivieran. De blir dessutom betydligt mer förmögna än innan, och tar tag i sin lust, livsvilja och önskan att älska, skriva och ja, leva! 
 
En mycket varm, humoristisk och lättlyssnad roman – utan att bli flamsig eller förminskande. Den är trevlig, helt enkelt. Jag hoppas att det börjar bli vanligare att kvinnor i övre skiktet av medelåldern börjar ta sig själva och sina önskningar på allvar – detta är inspirerande även för en slik i undre skiktet av medelåldern! 
 
Välskrivet är det också och jag lyssnar redan på nästa Swedenmark – Smultron och svek som hon skrivit tillsammans med Annica Wennström och som handlar om familjen kring restaurangen La Stella i Östersund. 

2016: 265 – Det finns annan frukt än apelsiner av Jeanette Winterson

   

 

Jeanette växer upp i fosterhem i Lancashire, i en före detta bruksort. Fosterföräldrarna är mycket aktiva evangelister inom pingstkyrkan, och Jeanette uppfostras helt enkelt till att bli missionär. Det är det finaste man kan vara. Tyvärr sätter skolan tidigt käppar i hjulen när de menar att Jeanette måste… gå i skolan. Till hennes mors stora förtret. Vad kan skolan lära henne som hon inte kan lära sig hemifrån av Herren, modern själv och hennes kompisar? 

Lösningen på alla problem är bön och apelsiner. Och Jeanette finner ändå en ganska varm och fin gemenskap bland pingstvännerna. De hänger en filt över TV:n på söndagarna och lyssnar på gudstjänster och missionsrapporteringar på radion istället. 

Men när Jeanette blir tonåring och träffar en flicka som hon blir förälskad i sviker gemenskapen henne. Hon blir utkastad hemifrån och tvingas försörja sig som glassbilschaufför och sminkös på en begravningsbyrå, hankandes fram i livet. Men det blir, trots allt, ganska bra. 

Detta är förstås en ganska hemsk berättelse egentligen (dock förstår jag att uppföljaren, Varför vara lycklig när du kan vara normal? är betydligt hemskare då den är mer självbiografisk medan denna är fiktiv med självbiografiska inslag eller kanske tvärtom) – men den är skriven med en stor skopa humor. Jag minns inte exakt vad det var nu, men jag började gapskratta åt ett av moderns påhitt vid ett tillfälle – det är inget jag brukar göra när jag läser. 

Varvat med den raka berättelsen finns myter och legender som jag inte alls fastnade för utan skummade mig igenom. Så får man också göra ibland. 

Som helhet tyckte jag hemskt mycket om boken. Galghumor är underbart och jag tycker att Wintersons språk är härligt. Lär läsa nästa bok också men får nog lov att smälta denna lite grann först 🙂 

Välkommen till Swede Hollow – en svensk slum

 

 
 
Mycket intressant reportage om svenskslummen i St. Paul, Minnesota, av Ola Larsmo. Klicka på länken ovan för att läsa själv! Artikeln publicerades 2013, men det ska nu bli bok av det. Jag blev otroligt fascinerad av detta – vi har ju trots allt en ganska vinklad bild av hur det var för de svenska emigranterna i och med skönlitteratur och film. Inte för att det var så himla mysigt för Karl-Oskar och Kristina hela tiden, men det var ju inte riktigt såhär heller. 
 
Läs! Riktigt bra. 

Veckoutmaningen: Pratfavoriter

 
Veckans tema på Kulturkollo är Vi måste prata om… och utmaningen lyder: 
 
Det finns ju böcker/låtar/filmer/TV-serier som passar så fantastiskt fint att prata om i en bokcirkel, runt fikabordet på jobbet eller med goda vänner och veckans utmaning är helt sonika att tipsa om en personlig favorit som passar bra att prata om. Vad är det som gör den så bra? Varför fyller den samtal i timmar?
 
Jag har som alltid svårt att hålla mig koncis, och väljer därför att plocka ett svar från varje kategori – får hoppas att det är tillåtet 🙂 
 
 
 
Bok: En av mina favoriter som har diskuterats i en av mina bokcirklar är Karen Joy Fowlers Vi är alla helt utom oss. Det fanns så otroligt mycket att prata om – från handling, till twist, till agerande hos karaktärerna, till etiska dilemman och funderingar. Strålande cirkelbok, ett hett tips till dig som inte har läst den och som antingen har en bokcirkel eller vill starta en. 
 
Låt: Den låt jag tror att jag har diskuterat oftast och i djupast detalj under sena Londonnätter är There’s a light that never goes out av The Smiths. Det är en av mina absoluta favoritlåtar, jag tycker att den har allt. Romantik, vemod, fatalism, energi och underbar melodi. förstås. 
 
Film: Ja, det är förstås min gamla favorit Pulp Fiction! Man kan citera den i all oändlighet – och diskutera teorier kring vad som finns i den där portföljen… det finns otaliga hemsidor dedikerade till funderingar kring detta och det är alltid lika intressant. 
 
TV-serie: Här finns det mycket! Vi hamnar ganska ofta i samtal om gamla serier och såpor på jobbet och det är alltid lika roligt. Men den serie som har satt sig hårdast hos mig under det senaste året är mästerverket The Affair. Jag övertalar så många jag kan att se den så att jag kan få diskutera den med dem, och jag kan knappt bärga mig inför de nya avsnitten som kommer 20:e november!