Författare: Annzah

Dagens FL – rumpor

 
i denna tråden sitter folk och laddar upp bilder på sina rumpor. Det känns… främmande? 
 
Men – det påminner mig om en väldigt rolig sak som en bekants lillebror gjorde. Det var konfirmation på gång i kyrkan, i samband med 9/11 (tror jag att det var), och prästen utlyste en tyst minut. Mitt i den knäpptysta, mycket högtidliga kyrkan ställer sig lillebror, 4 år, upp och säger högt och tydligt: ”Ja, jag gillar i alla fall stjärtar, jag!”. 
 
Det lättade upp stämningen ganska effektivt ja. 

Dag 03 – Mina föräldrar

 
Här är mina föräldrar med kristet utseende. 
 
Det gör de inte normalt. 
 
Mina föräldrar är kanon. Vissa saker kanske vi inte direkt är överens om, men det är man väl aldrig helt och hållet med någon. 
 
De träffades 1967 (bodde i samma hood, träffades på fritidsgården när pappas band The Lazy Kids spelade…), förlovade sig 1971, fick mig 1982 och gifte sig 1989. Hehe. 
 
Ovan – mitt dop. 
 
((PS: Min kusin Anders sa att hans lillebror skulle ”dykas” när han skulle döpas. Fruktansvärt kul. DS))

Reflektion om tidsinställning

Ibland blir det lite komiskt med de tidsinställda inläggen. Jag gör ju det för att inte alla t.ex bokinlägg som jag ofta skriver i bulk ska hamna i en enda lång rad för det blir ju ingen glad av, eller om jag har lyckats skriva väldigt många andra på en gång, eller som nu med dags-inläggen – jag skrev t.ex de från onsdag, torsdag och idag på en gång men tidsinställer dem. Dock planerar jag sällan vilken tid de ska publiceras så ibland ser det ju jätteskumt ut, särskilt när jag mobilbloggar, som igår när jag var i Saluhallen typ tre minuter innan jag skrev ett ganska långt bokinlägg. 
 
Förr kunde man ju se när något var tidsinställt för sekund”mätaren” hamnade alltid på :00, och det är ju inte så vanligt att det gör av en slump… jaja. Ni förstår nog i alla fall. 
 
Nu får jag bannemig strax äta något för det gick förbi lite olika gubbar precis med gigantiska kladdkakebitar med vispgrädde. Vilket jag inte tänker äta till lunch, men då får jag allt skaffa mig något nyttigare snabbt som bara den 😉 
 
Mamma och pappa drar till Sardinien imorgon förresten. Jag är naturligtvis inte alls avundsjuk. 

2013: 142 – Ballongfararens morgon av Anita Eklund Lykull

 
Det finns stora chanser att Anita Eklund Lykull är en av de bästa ungdomsboksförfattarna någonsin. 
 
Denna har jag läst minst en gång om året sedan den kom ut 1999, så kan vi ju säga. 
 
Det är en fristående fortsättning på Hjärtat i översta lådan, som ni kanske läste på mellanstadiet? Där träffar vi i alla fall Nella, 16 år och hennes stora familj. Hon hittades av en A-lagare i en telefonkiosk när hon bara var ett par veckor gammal och familjen Ossian adopterade henne. 
 
I Ballongfararens Morgon har vi hoppat ett par år framåt. Nella och Vanna har just tagit studenten och planerar en resa, och under sommaren jobbar Nella för parkförvaltningen tillsammans med tjusige – men elake! – chefen Micke, och lilla knubbiga Josef. Josefs lillasyster Disa, som har Downs syndrom, spelar också en ganska stor roll i handlingen. 
 
Och sedan blir ingenting som någon hade tänkt sig… förstås. 
 
Alla borde läsa! Den är lika bra för trettonåringar som trettioåringar och högre. 

TGIF!

Eller ja. Det spelar ju ingen roll för mig egentligen. 
 
Jag har varit på intervju + tester på Manpower och nu är jag på Condeco på Avenyn. 
 
Tre bra saker: 
 
1. Gratis snabbt WiFi
2. Cola light
3. Det är kallt! Sjukt skönt. 
 
Jag vill gärna visa min nya fina gröna klänning men när jag försöker ta kort blir det ju bara gratuitous tuttfoton. Men titta i hörnet. Hehe. Observera: matchande ögonskugga. 
 
 
Observera: väldigt bleka läppar. What’s that all about? 
 
Önskar jag hade tagit med mina hörlurar, jesus vad jag hade kunnat titta på Orange is the new black på Condecos bekostnad. 
 
Har varit väldigt trött de senaste dagarna av någon anledning, så det är nog bra att vara ute på stan istället för att vara hemma och råka somna, så att säga. Igår var jag rädd att jag skulle somna över korsordet vid köksbordet i Backatorp – mitt på dagen. 
Så jag sitter väl här ett tag. Det är jättelugnt och skönt än så länge. 
 
Igår åt jag och kusin F middag på Le Pain Francais. Förevisade Cobbsalladen igår ja. Jättegod men SÅ mättande och så SALT (vilket delvis är mitt eget fel för jag trodde att saltkvarnen var en pepparkvarn). Jag drack typ sex glas vatten under måltiden och säkert två liter till på kvällen. Hade det inte varit för att jag inte direkt går på toaletten ofta så hade jag bannemig oroat mig för diabetes ibland, jag dricker så vansinnigt mycket vatten. Men – bättre det än läsk och så, förstås. 
 
Det var hur som helst jättetrevligt – även om jag lyckades glömma överraskningen jag köpte till honom i London hemma. Det var nämligen Stora Tech-Supportdagen i Backatorp och till slut blev jag så stressad att det bara var att rusa ut genom dörren. FAIL. 
 
PS: Utanför fönstret här står en taxi som heter CHEAP BILLIG TAXI.
PPS: Blev uppmärksammad på att bilden i detta inlägget är helt onödig för man ser ju inte vad det roliga är. Det roliga är att det står TJENARE MANNEN i jäääättestora bokstäver under taknocken på Stora Teatern.
 

2013: 141 – The Night Circus av Erin Morgenstern

 
Detta var en födelsedagspresent från Lana – och oj, vilken speciell bok! Det går knappt att beskriva handlingen – men i alla fall – Celia är dotter till Prospero The Enchanter. Marco är skyddsling till Mr. A H. Prospero och Mr. A H inleder ett spel där deras protegéer är spelbrickorna. 
 
När Celias far dör (han är för övrigt en jäkla sadist) söker hon sig till Le Cirque de Rêves – en riktig magisk cirkus som enbart existerar på nätterna, och som dyker upp på olika platser utan att anmäla föreställningarna. 
 
Och på cirkusen träffas förstås Celia och Marco. 
 
Det är verkligen en magisk roman, med intressanta teman och paralleller – men jag ska villigt erkänna att jag blev lite förvirrad här och där. Kanske för att jag läste den under sena kvällar och tidiga mornar i Brighton, efter långa varma dagar, men jag njöt i alla fall i stora drag. Mycket spännande och otroligt vackert skriven.