Författare: Annzah

2013: 140 – Vem väntar på värdshuset av Maria Lang

 
Whee, jag blir lika glad varje gång jag hittar en Maria Lang i bokhyllan efter att jag nu har upptäckt henne ((eller Dagmar Lange, som hon egentligen hette)). 
 
Och lika glad blev jag av denna. 
 
Jag har ju nämnt förut att jag gillar de där äldre deckarna ibland, riktiga pusseldeckare utan mobiltelefoner och GPS:er och grejer, och detta är definitivt en sådan. En man har bjudit in släkten på 70-årskalas – samtidigt finns några personer kvar efter en miljövårdskonferens på pensionatet. Han annonserar även ändringar i sitt testamente vilket upprör många. 
 
Christer Wijk, Langs poliskaraktär, anländer till pensionatet med sin hustru Camilla, hovsångerskan. 
 
En person mördas. Men vem är förövaren? 
 
Lustigt nog fick jag en känsla av vem det handlade om – vilket var rätt ologiskt för det jag hade tänkt mig var inte alls rätt – men personen stämde. För en gångs skull, sådant brukar inte hända mig. Glömmer aldrig när jag läste mina första deckare, Rosenbaumserien av Olov Svedelid och Leif Silbersky, jag fick svår hjärtklappning framåt slutet på varenda en! Fast då var jag kanske tretton också… 
 
I alla fall, love Lang och kommer att leta fler på loppis! 
 
Fotnot: Hur kul är inte detta? 

Dag 02 – Min stad

 
Åh, fina fina Göteborg. Jag är så glad att jag bestämde mig för att återvända. 
 
Finns det någon nackdel med Göteborg, you sez? 
 
Tja. Många tycker att vädret är rätt tråkigt… vilket jag kanske kan hålla med om ibland – det blåser ju typ… jämt. 
 
Men äh. Det är inte värre än typ Manchester. 
 
 

Godmiddag och god middag

Lallar lite idag. Sov ganska länge. Lång frukost. Hjälpte pappa med datorn. Hittade en sladd han har letat efter länge i en av mammas lunchkassar. 
 
Det är konstigt med sånt där. Vi hade båda letat ett bra tag och jag gav upp och började koka kaffe – men fick ett infall och kollade där. Jättekonstigt – men så var det. 
 
Nu regnar det och jag fryser, kan ni tro det? Det är inte direkt vanligt men HU. 
 
Jag coachar pappa under sin första dag som hemmaman – idag ska det bli korvgryta minsann, med chorizo och tomater. Jag kommer inte att vara hemma förstås, ska träffa kusin F och äta middag, men jag kanske får smaka lite ikväll. 
 
Uppdaterar uppgifter åt Manpower, ska dit imorgon bitti, men är nu trött på det och tänker ta lite rast. En annan skön sak med att vara här är att jag KAN liksom inte typ städa, så då KAN jag inte få dåligt samvete för att jag inte gör det och bloggar och löser korsord och läser istället. 
 
Dessutom är det ju så tråkigt väder att man inte direkt behöver känna sig skyldig för att man är inomhus. 
 
Jag gillar hösten, har jag sagt det? 

2013: 139 – Musselstranden av Marie Hermanson

 
Det är ju bara ett drygt år sedan jag läste Musselstranden senast och jag har väl egentligen inte så mycket mer att säga än jag gjorde då – men jag bestämde mig för att ta med den på min lista i alla fall. Det är ju en egen logg lika mycket som ett trevligt ställe att kladda ner lite recensioner 🙂 
 
Den är lika bra varenda gång, såpass kan jag tillägga. 

Guten nacht

Aaah. Lugn afton. Kålpudding till middag, jo jag tackar jag. Vilken faslig tur att jag lyckades lära mig att tycka om det på gamla dar! 
 
Annars har jag hjälpt pappa med hans nya dator. Värst vad krångligt det är med nymodigheterna! Men Windows blev aktiverat, Telenor Mobile Partner installerat liksom Google Chrome och Office-paketet och nu vill jag egentligen inte se en skärm mer idag. 
 
Och jag ska nog gå och lägga mig snart faktiskt. Läsa ut Musselstranden. Och läsa lite i Rosemarys Baby också, det var längesedan. 
 
Nä, nu ramlar faktiskt ögonen ihop när som helst. 
 
À bientôt imorgon.