Författare: Annzah

Vintergarderoben klar?

Min stapelkjol till vintern kom ur tvättmaskinen med en miljon små pyttehål i häromdagen, vilket irriterade mig till no end. Men – jag tittade på en annan blogg där skribenten ifråga hade köpt en väldigt snygg sak på H&M, vilket ledde mig in på deras webshop och jag har nu investerat i fyra toppar, två kjolar och ett par solglasögon för 500:- inklusive frakt. 
 
Plus lite söta saker i en webshop på Tradera. I och för sig är flera saker julklappar. 
 
Jag vet inte varför jag flippar ur så ett par tre dagar innan jag får pengar – men jag känner väl lite att så länge det fortfarande finns pengar kvar så är det inte så dramatiskt. Eller hur va va va? 😉 
 
Nu ska jag försöka fylla i min aktivitetsrapport till Arbetsförmedlingen utan att bli fullständigt uppåt väggarna GALEN på kuppen. Håll tummarna. 
 
((Detta betyder naturligtvis med största sannolikhet att jag kommer att blogga hela eftermiddagen. Hehe.)) 

Only in India…

 
Den försvunne mannen med en halv shart (ni vet väl vad en shart är? Annars får ni slå upp det på egen risk.) och nyhetsankaret är nog mina favoriter. 
 
För övrigt sov jag solitt till tjugo över nio. Man skulle kunna ställa klockan efter mig för tillfället. Blåst och regn av bara den inatt men nu skiner solen igen. Det är verkligen aprilvädersvarning. 

2013: 214 – Tårtgeneralen av Filip Hammar och Fredrik Wikingsson

 
Jag är ett livslångt fan av Filip och Fredrik (nej men ni fattar) och har länge tänkt att jag måste ju försöka få tag på denna. Och så bara stod den där i en hylla i Väjern igår och dansade ner i korgen tillsammans med tjugo pocketböcker till – och jag läste klart den i bilen till Göteborg idag. 
 
Året är 1984 och Jan Guillou har just uttalat sig i TV och sagt att Köping är Sveriges tråkigaste stad. Den nyblivne Köpingbon Hasse P rasar och bestämmer sig för att sätta Köping på kartan igen. Han ska nämligen baka världens längsta smörgåstårta och komma med i Guinness Rekordbok. 
 
Detta är till största delen en sann historia, som ju i sig är ganska unik, men det handlar inte bara om smörgåstårtan, Hasse P och hans påhitt, utan även om småstäderna och vad som döljer sig bakom lyckta dörrar. Åttiotreårika bordellmammor och amerikanska basketproffs som raggar upp Köpingbrudarna, Iris på kommunfullmäktige som hela tiden vill överbräcka Hasse Ps idéer… med mera. 
 
Det är inte den bästa bok jag har läst. Långt ifrån. Men jag tycker att Gunder Andersson är väldigt orättvis i denna artikeln för jag tycker inte att det är flamsigt. Alls, faktiskt. Dessutom var Filip tio år gammal och bodde i Köping under denna tiden, vilket förstås betyder lite av ett förstahandsperspektiv – särskilt ur ett barns perspektiv kan detta vara intressant. ((Pappa Hammar har också en snabb kameoroll.)) 
 
Läsvärt? Jag säger såhär – jag hade hellre lyssnat till ljudboken, tror jag. Då hade det varit mer som Filip och Fredrik som berättar en historia – jag vet inte om denna historian gör sig så himla bra som romanaktig bok. 
 
Men de är kul ändå. vissa formuleringar sitter som en köss. 

2013: 210 – 213 – En Sune-kavalkad av Anders Jacobsson och Sören Olsson

          

 
Det går ju inte att recensera Sune-böckerna för de är bara så jefvla bra rakt igenom. Jag tror inte att jag har läst dem sedan filmen + julkalendern kom på 90-talet, men nu inser jag ju vilket fantastiskt jobb castingpeepsen gjorde för skådespelarna är verkligen perfekta. Nu har jag ju dessutom röster i huvudet till alla (well, de flesta) karaktärerna vilket gör det ännu roligare. 
 
Det är helt enkelt förtvivlat bra barnböcker och jag är glad att de fortsätter att komma ut ungefär en gång om året för detta ska alla våra framtida generationer få läsa. De tidigare böckerna – kan inte svara för de efter typ 1992 – är dessutom underbara monument över åttiotalet. 
 
Heja heja! 
 

Dagens dikt: My mistress’ eyes are nothing like the sun (Sonnet 130) av William Shakespeare

Shakespeare finns liksom alltid med mig. Detta är nog min favoritsonett av den store barden. 
 
+ – + – + – + – +

My mistress' eyes are nothing like the sun;
Coral is far more red than her lips' red;
If snow be white, why then her breasts are dun;
If hairs be wires, black wires grow on her head.
I have seen roses damasked, red and white,
But no such roses see I in her cheeks;
And in some perfumes is there more delight
Than in the breath that from my mistress reeks.
I love to hear her speak, yet well I know
That music hath a far more pleasing sound;
I grant I never saw a goddess go;
My mistress when she walks treads on the ground.
     And yet, by heaven, I think my love as rare
     As any she belied with false compare.
 
 
+ – + – + – + – +
 
Denna hörde jag först i Mitt så kallade liv. Man ska verkligen inte underskatta popkulturens makt vad gäller att introducera ungdomen till äldre kultur. Jag var liksom tolv när jag hörde denna för första gången tack vare TV. 

E6:an…

…är verkligen inte världens vackraste väg. Särskilt inte i mulet och grått väder.



Men jag älskar min rosa kabelstickade tröja med glitter i.



Fynd på New Yorker sent i våras, har inte direkt använts under sommaren men är nu alldeles lagom.

Sunday I’m in love

Jag gillar verkligen Bo Kaspers, och var därför lite sådär halvt osäker på om jag verkligen ville se på hans Så mycket bättre – när det är låtar man verkligen gillar och artister man inte är helt säker på känns det lite prekärt. Och det var det igår – så jag är glad att de var de förväntningarna jag hade. 
 
Men Ulf Dageby alltså. Vilken karl! Måste lyssna på Nationalteatern lite sedan. 
 
Vi åker väl snart skulle jag tro. Det ösregnar – eller har gjort i alla fall – så det är väl itne mycket att be för, egentligen. Exceptionellt god lax igår förresten. 
 
Återkommer. Läser förresten Tårtgeneralen av Filip och Fredrik för tillfället. Så vansinnigt rolig. Och intressant eftersom den faktiskt bygger på en sann – och vansinnig – historia från Köping i mitten av 80-talet.