Dagens dikt: ”?” av Robert William Service

==
 
If you had the choice of two women to wed,
(Though of course the idea is quite absurd)
And the first from her heels to her dainty head
Was charming in every sense of the word:
And yet in the past (I grieve to state),
She never had been exactly ”straight”.

And the second — she was beyond all cavil,
A model of virtue, I must confess;
And yet, alas! she was dull as the devil,
And rather a dowd in the way of dress;
Though what she was lacking in wit and beauty,
She more than made up for in ”sense of duty”.

Now, suppose you must wed, and make no blunder,
And either would love you, and let you win her —
Which of the two would you choose, I wonder,
The stolid saint or the sparkling sinner? 

 
 
==

Bloggutmaning 365: 065 – Önskeartist?

065. Om du fick välja en artist som skulle medverka i Melodifestivalen, vem skulle det vara?
 
Tja, någon som man vill höra fem gånger om dagen på radio i ett år efteråt? Jag kommer bara på artister som inte längre finns med oss, som Monica Zetterlund. Men ska jag välja utifrån vad jag lyssnat på de senaste dagarna så Nina Persson eller Veronica Maggio. 
 
Dessutom är ju Nina Persson så vansinnigt vacker. Henne tar vi. 
 
 

Godmorgon och mormor och superkrafter

Godmorgon! 
 
Jag läser Min mormor hälsar och säger förlåt och var just nere och bokade en tvättstugetid till i eftermiddag och upptäckte att jag har bekräftat min superkraft. Jag kan nämligen gissa vem det är som kommer ner i hissen. 
 
Detta stämmer i ungefär 95% av fallen. Helt utan rim och reson, men det blir förbannemig nästan alltid rätt. Och då är det 24 lägenheter i min trappuppgång. Idag hade jag väldigt fula kläder på mig när jag åkte ner, det brukar inte vara så mycket spring på förmiddagarna, men så fort jag såg att hissen var på väg ner tänkte jag farao också, det är det äldre grannparet. Och jajamen. 
 
Och varenda gång jag inte har lust att prata är det någon av de pratsamma ensamstående herrarna. Och varenda gång jag verkligen inte orkar med att åka hiss överhuvudtaget så är det Fiskgrannen och hans sjuttiofem barn. Okej, de är två. 
 
På tal om mormor så var det fem år igår sedan min älskade mormor gick bort. Jag tror att hon har det bra där hon är, nu kan hon bjuda Alice Babs på kaffe och ugnsstekt falukorv. 
 
Bon jeudi på er! 

Dagens dikt: Döden tänkte jag mig så av Bo Setterlind

Mycket poesi om döden är deprimerande. Denna tycker jag faktiskt inte är det, utan snarare full av förtröstan. 
 
==
 
Det gick en gammal odalman och sjöng på åkerjorden.
Han bar en frökorg i sin hand och strödde mellan orden
för livets början och livets slut sin nya fröskörd ut.
 
Han gick från soluppgång till soluppgång.
Det var den sista dagens morgon.
Jag stod som harens unge, när han kom.
Hur ångestfull jag var inför hans vackra sång!
 
Då tog han mig och satte mig i korgen
och när jag somnat, började han gå.
Döden tänkte jag mig så.
 
 
==
 
 

Retail therapy + peace on earth

Okej, så vi gjorde ett stopp vid H&M på Backaplan på väg hem till mig i syfte att leta kjol(ar).
 
Personalen hade ingen aning om vad jag pratade om (jag visade på den jag hade på mig, skärningen är nästan identisk) och var inte särskilt intresserade heller, men jag tänkte att de har ju faktiskt ganska litet sortiment just vad gäller damkläder, så jag gick ut nästan direkt när jag kommit hem igen och åkte ner till Avenyn och jodå, det gick bra! Färger 2, 4 och 5 fick följa med. Och lite nödvändig kosmetika och ett par andra saker som jag har velat ha ett tag. 
 
Så Akademibokhandeln där jag hittade Saker som aldrig händer av Johanna Lindbäck på rean, hurra! ((Gick just in för att dubbelkolla en sak på Wikipedia och det är visst någon som har haft roligt med hennes sida… vågar man gissa på griniga elever? Får lösa det.)) 
 
I alla fall. Imorse stod jag och tittade på Mannen som älskade Yngve och kom på att någon nämnt en uppföljare. Och så STOD den bara där i danskt band på specialrean för 99:- och jag köpte den – nästan. Kom på att hey – den finns säkert billigare på nätet. Jorå, Adlibris levererar för 39:-. Då blev jag så till mig att jag köpte Konsten att vara kvinna av Caitlin Moran och Livet efter dig av Jojo Moyes av bara farten. 
 
Märks det att jag är lite nere av någon anledning? Ja, jag tänkte väl det. Och jag har verkligen inte en aning om varför, för det finns ingen anledning alls. Snarare tvärtom, nästan. 
 
Jaja. Nu har jag ekiperat mig inför våren och en stor del av sommaren både i kläd- och skoväg vilket förstås är skönt, jag har fyllt på förråden av det som tagit slut i sminkväskan och badrumslagren, och ska försöka slappna av lite under eftermiddagen. Lite korsord kanske, och läsa lite. Jag hade en sån där konstig dag igår när allt kliar och är irriterande och detta kanske är något bak”rus”. 
 
Jaja. Jag var tvungen att stanna på Burger King och ta en liten dricka så att jag kunde sätta mig ner och kolla upp boken, men nu ska jag röra på mig och åka någonstans där jag kan dricka starkt kaffe och försöka bli lite mer tillfreds. 
 
Kanske till och med köper med mig Subway hem till middag. Slipper då handla och tänka mer än nödvändigt. Boka tvättid till imorgon kanske. Färga håret? Äh. Vi tar en sak i taget och försöker att inte stressa va?