Annzah

Dagens bonusdikt – First they came… av Martin Niemöller

Det känns som om denna dikt ligger rätt bra i tiden med tanke på vad som skett i Malmö. Bland annat.

First they came for the Jews

and I did not speak out

because I was not a Jew.

Then they came for the Communists

and I did not speak out

because I was not a Communist.

They they came for the trade unionists

and i did not speak out

because I was not a trade unionist

They they came for me

and there was no one left

to speak out for me.

Martin Niemöller

Några tips från coachen

– Anders Jacobsson, ni vet Sune och Berts pappa, har börjat blogga igen. Ibland är han fruktansvärt rolig. Läs!

– Schwarzkopf Gliss är underbart! Kostade 12-13:- på Gekås.

– Jag får torra fossingar på vintern, delvis för att jag har eksem och delvis för att fötterna blir så instängda och varma. Scholls kräm fungerar faktiskt förvånansvärt bra.

As you were, dears!

Jag är fortfarande lite slut efter förkylningen i helgen, men börjar rätta till mig lite nu trots hopplöst dålig nattsömn. Är i Backatorp och har ätit ugnspannkaka med bacon och hallonsylt. Barnsligt gott. Pappa börjar bli kulinarisk expert minsann!

Varför äter man inte det oftare egentligen? Billigt som bara den, gott och enkelt! Man kan ju faktiskt äta det som en stor Yorkshire pudding också med gravy av något slag.

Imorgon tänkte jag gå och tjata lite på Arbetsförmedlingen och blir vädret fint tar pappa och jag en promenad runt Slätta Damm.

Inatt har jag för övrigt haft en liten Tyrannosaurus Rex i trädgården.

2014: 57 – En blomma i Afrikas öken av Waris Dirie och Cathleen Miller

Det är tack vare Bokhyllelesing-utmaningen som jag äntligen kommit mig för att läsa denna fast den har stått och väntat i Hunnebo. Den har ju varit omtalad i typ 15 år nu, så det var ju på tiden!

Storyn kände jag ju till – somalisk flicka rymmer från ett arrangerat äktenskap efter att ha spenderat barndomen med att valla kameler i öknen, bli brutalt omskuren och blivit attackerad av lejon och varit jefvligt hungrig, lyckas ta sig till London där hon av en slump blir upptäckt – och supermodell.

Det är en gripande historia, men den är inte så himla välskriven som jag hade hoppats, tyvärr. Det är ju så tråkigt att bli besviken, som jag redan skrivit om idag.

Men visst är det en viktig bok. Den är hemsk och sorglig och skrämmande – och lärorik. Det är inte så längesen det blev allmänt känt vad som pågick (och pågår) vad gäller könsstympning i Sudan, Etiopien och Somalia (bland annat) och utbildning och upplysning kan aldrig bli för mycket.

Borde läsas i skolor världen över, definitivt.

Sedan gillar jag när man känner igen perifera namn i biografier, och här är Iman och Naomi Campbell och Cindy Crawford med på ett hörn.

Så – mycket läsvärd om än inte superhögkvalitativ.

2014: 56 – Blå koral av Louise Boije af Gennäs

Vi kan säga så här på en gång – denna boken är minst dubbelt så lång som den behöver vara. Så fasligt mycket ord. Många onödiga. Till exempel undrar jag hur många gånger det pratas middag.

Och en jättetramsig sak – i praktiskt taget alla LBaGs böcker finns en kvinnlig karaktär som beskrivs likadant – blond, fyrkantigt ansikte, mörka ögonbryn, mager och med grop i hakan.

Och att ett av barnen hela tiden kallas för gullesnuttiga namn, det blir bara alldeles, alldeles för mycket.

What’s that all about?

I alla fall, gänget från Högre än alla himlar är alltså tillbaks, det är 2004 och Victor tar med frun Sanna och dottern Saga till Khao Lak över jul… och det är väl navet i berättelsen egentligen. Pella och Stefan har sina egna problem, Jalle bestämmer sig för att komma ut på riktigt, och Liv spelar Sartre.

Det blir inte så himla intressant, faktiskt. Vissa bitar är ju riktigt välskrivna, missförstå mig rätt, men gud så tröttsamt det blev efter 600 sidor.

Boije af Gennäs har ju verkligen skrivit några guldkorn, därför är det så tråkigt att bli besviken.

2014: 55 – Mitt positiva liv av Andreas Lundstedt (och Cecilia Blankens)

Tja. Jag är väl inget jättefan av varken Alcazar eller annat som Lundstedt har gjort, men han verkar vara en trevlig kille så visst, kan väl vara kul att läsa tänkte jag.

Och det var det väl, antar jag.

Men så väldigt mycket hela tiden om fester och sprit och knark, jag blev alldeles matt.

Men intressant, yes, både den subjektiva upplevelsen och mer om bemötande och objektiv uppfattning. Vi är väl vana vid 80-talsattityderna, särskilt nu efter Torka aldrig tårar-framgången, men detta är ju slutet på 2000-talet och det är intressant.

Jag tror att jag och många med mig i min generation tar det rätt piano. Vi vet att man inte får HIV av att skaka hand liksom – men på 80-talet visste man inte det. Alla dog, liksom. Nu gör nästan ingen det.

Dessutom är det intressant att läsa statistik – jag tror inte att så många, än idag, tror att procentsatsen hos kvinnor är såpass hög som den är. Lärorikt – det är bra att de gjort en faktadel i slutet.

Så, jadå, värd de timmarna den tog och definitivt 10:an mamma spenderade på den… 😉

Dagens dikt: Ska bli sjuksyster jag av Sonja Åkesson

Detta är väl strikt taget en sångtext snarare än en dikt, men Sonja Åkesson tänker jag främst på som poet… så.

Ska bli sjuksyster jag, tralala
Syster är säkert tjusigt att va
Jag ska glittra och le som en strålande fe
Ja, det ska lilla jag tralala tralala tralala tralala.

Gå elev är nog pyton till knog
Teori tycker jag verkar nog
Inte ska en elev tvätta gummornas skrev
det är biträdets jobb tycker jag, det är sånt dom ska eller va.

Tänk när utbildningen sen är klar
Vilket vansinnigt ansvar man har
Dela ut medicin, vara prydlig och fin
Ändå fast som en mur eller hur ska man va tycker jag tralala.

Doktorn märker hur säker jag är
Och en dag är han allvarligt kär
Skymtar hud brun och len ovan knästrumpeben
Och en dag är han där eller va tror nog jag tralala.

Jag får sluta mitt yrke så klart
I vår villa ska vi ha det rart
Ett par barn vill jag ha och en barnflicka va
Som är stadig och bra ska jag ha, det blir bra tycker jag tralala.

Kanske gillar jag inte allt fläng
På ett sjukhus blir jag nog mannekäng
Eller fotomodell, alltid finns det nån snäll
Miljonär jag kan ta tror jag, och sen sticker vi till USA.

Sonja Åkesson

((När jag skriver detta pratar de om Sonja Åkesson på radio. Ska försöka få chans att gå och se föreställningen Sonjas ansikte på Aftonstjärnan!))

Bloggutmaning 365: 069 – Souvenirer?

069. Brukar du köpa souvenirer?

Njae, är svaret på den frågan. Däremot är jag noga med att ta mycket foton! Vissa souvenirer kan ju vara jättekul att ha också, men jag köper inte turistskräp bara för köpandets skull.

När jag var i New York, till exempel, för snart 4 år sedan, så hittade jag en stor härlig kopp i en souvenirbutik, svart med en massa platsnamn och liknande tryckta på. Det var en rolig grej att köpa, och användbar också – jag har den till både te, soppa, buljong och att vispa vinaigrette i, hihi. Mina föräldrar var där för ganska exakt ett år sedan och pappa hittade en modell av sin favoritgitarr som det stod New York City på. Också kul grej.

När jag var liten ville jag gärna köpa pins och sådant på skidresor, men det har jag kommit över nu – även om de är väldigt roliga att titta tillbaks på nu i vuxen ålder! 😉

Dagens dikt: The British av Benjamin Zephaniah

Finns mycket att tänka på i denna texten. Benjamin Zephaniah fanns med på The Times lista över de bästa 50 efterkrigsförfattarna 2008, och hade en mindre roll i Döda poeters sällskap. Dessutom är han rastafarier och ett stort Aston Villa-fan. Okejrå!

Take some Picts, Celts and Silures
And let them settle,
Then overrun them with Roman conquerors.

Remove the Romans after approximately 400 years
Add lots of Norman French to some
Angles, Saxons, Jutes and Vikings, then stir vigorously.

Mix some hot Chileans, cool Jamaicans, Dominicans,
Trinidadians and Bajans with some Ethiopians, Chinese,
Vietnamese and Sudanese.

Then take a blend of Somalians, Sri Lankans, Nigerians
And Pakistanis,
Combine with some Guyanese
And turn up the heat.

Sprinkle some fresh Indians, Malaysians, Bosnians,
Iraqis and Bangladeshis together with some
Afghans, Spanish, Turkish, Kurdish, Japanese
And Palestinians
Then add to the melting pot.

Leave the ingredients to simmer.

As they mix and blend allow their languages to flourish
Binding them together with English.

Allow time to be cool.

Add some unity, understanding, and respect for the future,
Serve with justice
And enjoy.

Note: All the ingredients are equally important. Treating one ingredient better than another will leave a bitter unpleasant taste.

Warning: An unequal spread of justice will damage the people and cause pain. Give justice and equality to all.

Benjamin Zephaniah

((Om jag får något att säga till om någon gång så är detta en utmärkt dikt att introducera i skolorna, tycker jag.))

Präkt-Stina lägger in tomater

Min inläggning blev väldigt populär – så till den milda grad att jag inte hann fota!

Startar gör man med Nigellas ”måntorkade” tomater. Man kan ju krydda som man vill – jag valde olivolja, salt, vitpeppar, svartpeppar, paprikapulver, torkade italienska örter och lite cayenne.

Sedan ska vitlöken läggas in – och den blir alldeles för skarp om man inte fixar lite med den först – vilket man gör genom att koka den häftigt under lock i två-tre minuter i vatten, salt och vitvinsvinäger. Eller något annat med hög surhetsgrad. Låt rinna av och lägg sedan in i olja så fort som möjligt. Jag använde överbliven olja från en burk som innehållit soltorkade tomater.

Sedan öste jag ner lite kapris också – alltid gott – och så tomaterna i förmiddags när de var klara. ((De blev väldigt bra denna gången.))

Hade jag haft oliver tillgängliga hade jag haft i ett gäng sådana också.

Det är inte bara gott utan vackert också, och definitivt något man kan ge bort istället för en blomma eller en vinflaska om man råkar bli bortbjuden på middag eller så.

Författare: Annzah