Bokgeografi vecka 15 – Japan

Oj oj, ännu ett land som jag har otroligt dålig koll på i bokgeografin hos enligt O! Nu ska vi nämligen åka till Japan! 
 
 
1. Berätta om en bok eller flera böcker du läst som utspelar sig i Japan eller är skriven av en författare med anknytning dit.
 
Här höll jag på att köra fast med en gång – tills jag kom på det uppenbara svaret, och kanske en av de mycket få böcker jag har läst som utspelar sig i Japan – nämligen den underbara Sadako och de tusen papperstranorna (skriven av Eleanor Coerr), om den unga löpartjejen Sadako, född och uppvuxen i Hiroshima som plötsligt blir mycket, mycket sjuk i leukemi, eller ”atombombssjukan” som den kallades då. Under den långa tiden på sjukhuset börjar Sadako vika origamitranor – enligt japansk legend ska nämligen den som hinner vika 1000 tranor bli frisk igen… 
 
En helt underbart vacker berättelse. 
 
 
2. Berätta om en eller flera författare som på något sätt har anknytning till Japan. Var så långsökt som du vill, men motivera gärna ditt val.
 
Det bästa jag har att komma med här är deckar- och noirförfattarinnan Dominique Sylvain, som är fransyska men numera boende i Tokyo. Jag har inte läst några hela verk, men en del artiklar från hennes period som frilansjournalist. 
 
3. Berätta om en bok av en författare som anknyter till Japan, som du inte läst, men är nyfiken på.
 
Jag måste just läsa Haruki Murakami nu. Norwegian Wood har legat på nattduksbordet jag-vet-inte-hur-länge, och det är ju dags att ta sig igenom den. Basta! 
 
4. Om du vill kan du också berätta om andra kulturella inslag från Japan.
 
Det första som poppar in i huvudet för mig här är Sofia Coppolas ljuvliga Lost in translation. 
 
När jag var yngre pysslade jag en del med kalligrafi, som jag tycker är en helt underbar konstform. Jag ”kan” fortfarande och det ska sägas att jag skriver kalligrafiska bokstäver med kulspetspenna ibland när andan faller på… det är så fantastiskt fint! 
 
Haiku-dikten är ju också ett japanskt kulturfenomen som jag gillar skarpt. Att hålla en dikt kort är svårt nog – att dessutom konformera till ett visst antal stavelser per kort rad är jättesvårt! 
 
”liquid little stones
 skipping and skittering free
 on shared umbrellas” 

Bloggutmaning 365: 098 – Bloggåldersgräns?

098. Borde det finnas en åldersgräns för att blogga? 
 
Nej nej nej. Absolut inte! Det är ju inte konstigare än att skriva dagbok – snarare tvärtom. 
 
MEN. Jag tycker att föräldrar ska hålla ett öga på ongarna. Är det en blogg som ligger öppet på nätet är det ju ingen intrång på barnens integritet, om de inte sagt till klart och tydligt att de inte vill. Men trettonåringar ska liksom inte lägga upp porriga bilder på sig själva på nätet. Men att skriva som en dagbok som alltid kommer att finnas kvar är det väl ignet fel på. Jag vet flera unga tjejer som skriver om sina hobbies – kanske dans, fotboll, hästar, mode, bakning, karate… ni fattar. Det är ju kanonbra! 
 
Dessutom kan det ju vara jätteskönt att bara skriva av sig. Man kan ju lösenordsskydda inlägg om man vill. Jag skrev dagbok fram till jag började blogga, och visst, vissa saker skriver man ju kanske inte öppet på nätet, men det måste man ju inte göra heller. 
 
Och – om man vill utveckla sitt skrivande är det ju helt perfekt att skriva på nätet och kanske få respons också. Dessutom känner jag att jag anstränger mig mer för att skriva ”ordentligt” i bloggen än om jag bara kladdar ner saker i en anteckningsbok – vilket naturligtvis är utvecklande och roligt. 
 
Och – icke att förringa – man kan hitta så himla mycket likasinnade på nätet! Jag vet inte hur många vänner jag har träffat på eller tack vare nätet och bloggandet – Heather till exempel är en av mina äldsta vänner. 
 
Så nej – inga åldersgränser, men bra koll på vad som är okej och inte!