Författare: Annzah

2014: 109 – Nu seglar Pip-Larssons av Edith Unnerstad

Jag älskar ju böckerna om Pip-Larssons, som jag skrev om i höstas, och nu råkade Nu seglar Pip-Larssons stå på barnbokshyllan på loppisen igår. Eller, det var väl snarare att jag råkade gå till barnbokshyllan, för det brukar jag inte göra. Vilken lycka! 
 
Jag plöjde den på ett par timmar, naturligtvis, och blev lite lagom solbränd på kuppen. 
 
En precis lika fin bok som Kastrullresan, inget snack! Detta äventyr utspelar sig två år efter själva Kastrullresan, när familjen har flyttat till Norrköping. Sommaren emellan har de större barnen fått lära sig segla av en snäll färgmästare på hans båt Tanja III, och nu lyckas pappa Pip-Larsson fixa dem en alldeles egen koster – och inte nog med det, de ska få vara ute alldeles ensamma i en hel månad! (Så gjorde man minsann på den tiden! ;)) 
 
Såklart lyckas lillgrabben Pysen tjata sig till att få hänga med, och såklart lyckas moster Bellas katta Persson smyga med på resan och såklart är det en massa missöden och spännande händelser. Men alldeles lagom spännande för åldersgruppen den riktar sig till. 
 
Det är hemskt roligt också, och så himla rart syskonen emellan. Vissa formuleringar är geniala – eller nobla – som Lasse och Knutte hade sagt… 
 
Jag hoppas att Unnerstads böcker lever vidare för alltid, för de håller verkligen fortfarande. Denna kom ut 1950…! 

2014: 108 – Gåvan av Cecilia Ahern

Cecelia Ahern är dottern till före detta irländske premiärministern Bernie Ahern som sköt till skyarna med sin debutroman P.S. I Love You när hon var 23 år. Och som hon har hyllats! 
 
Och jag har inte läst någonting av henne förrän nu. Gåvan har stått i hyllan i minst ett halvår. Men så kände jag för något åt det hållet häromkvällen och blurbarna på omslaget var ju väldigt positiva om att det var en feelgood och ett måste i bokhyllan, och humoristisk och så vidare. 
 
På ungefär tredje sidan trodde jag dem, då en kille slänger en fryst kalkon genom ett fönster för att han är grinig på sin pappa som skaffat ny familj. Men det var väl ungefär det mest komiska som hände. 
 
I alla fall. Lou är karrärskillen numero uno, är lyckad på jobbet, har vacker fru och två små barn och hinner aldrig med något. Jo, han hinner ha affärer med sekreterare och barnflickor förstås. Och så en dag, helt utan förklaring, köper han en kopp kaffe till en hemlös kille som han aldrig sett förut, och innan man vet ordet av har han skaffat Gabe, den hemlöse killen, jobb på den tjusiga firman där han jobbar. 
 
Men han blir så illa till mods av Gabe för han är överallt hela tiden och hur kan detta gå till och oj oj oj vad jobbigt det är med affärsmiddagar och födelsedagskalas och… ja, ni fattar. Det är så synd om stackars Lou så. Och så händer en massa helknasiga grejer och allting är inuti en annan ramberättelse och slutet är väl ungefär vad jag trodde men vägen dit… alltså, nää, detta är verkligen ingen bra bok. Den är rörig, den är inte särskilt rolig och jag skulle väl knappast kalla den feelgood. 
 
Men – den har ett budskap som är viktigt – att ta väl vara på sin tid. Man får nämligen aldrig MER tid. 

Bokbloggsjerka 30 maj – 2 juni 2014: Kortare läsupplevelser

Fredag igen! 
 
Denna helgens prompt på Annikas bokbloggsjerka är: 
 
Jag läser i normala fall böcker som har 200 sidor eller mer och med få undantag finns det böcker med färre sidantal som känns riktigt lockande för mig. Kanske beror det på att jag behöver tid på mig att komma in i en story eller så handlar det om att bra böcker gärna få pågå för evigt. Eller så är det en kombination av båda. Ibland skulle det dock vara skönt att kunna läsa ut en bok på bara ett par timmar. Därav undrar jag om du kan ge tips på ditt bästa lästips när det gäller böcker under 100 sidor (eller däromkring)?
 
Här kör jag på den första titel som kom upp i huvudet, nämligen Lille Prinsen av Antoine de St. Exupéry. Fick dubbelkolla sidantalet så jag inte var alldeles ute och cyklar, men de flesta utgåvorna verkar ligga mellan 90 och 115 sidor, så det må väl vara hänt 🙂 
 
Lille prinsen ska väl egentligen vara en barnbok, men det är den mest översatta boken från franska språket någonsin vilket väl säger ganska mycket om hur älskad den är. Historien om den Lille prinsen från asteroiden Planet B612 som kraschlandat i en öken på jorden där han träffar en pilot – berättarrösten – som också kraschlandat, tar upp alla de stora sakerna i livet, och söker förklara varför vuxna gör som de gör och är som de är. Den är full av viktiga budskap utan att verka moraliserande och författarens egna akvarellillustrationer gör boken än mer underbar. 
 
Mycket av visdomen kommer från räven, som prinsen träffar på jorden. Här är ett citat: 
 
”- Adjö, sade han.
– Adjö, sade räven. Nu ska du få höra min hemlighet. Den är mycket enkel: det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen.
– Det viktigaste är osynligt för ögonen, upprepade Lille prinsen för att inpränta det.
– Det är därför att du skött om rosen så länge som den har så stort värde för dig.
– Det är därför att jag skött om rosen så länge… sade Lille prinsen.
– Människorna har glömt bort den enda sanningen, sade räven. Men du får inte glömma den. Om du har tämjt något, fäst dig vid något, är du ansvarig för det för all framtid. Du har ansvar för din ros…
– Jag har ansvar för min ros… upprepade Lille prinsen för att inpränta det. ”
 
Ur Lille prinsen av Antoine St-Exupéry, kapitel XXI 
 

Bloggutmaning 365: 149 – En mindre bemedlad vecka

149. Om du blev av med alla kort och kontanter utom en hundralapp i en hel vecka, hur skulle du klara veckan? 
 
Jag förutsätter då att jag inte har räkningar att betala och att jag inte kan låna av någon eller bli matad, typ? 
 
Under gällande förhållanden så har jag en del mat i form av torrvaror, lite konserver och så vidare hemma, så det skulle inte vara några problem – då skulle jag köpa billig mat, typ potatis och rotfrukter, ooch kombinera med det jag har hemma. Inga problem, jag skulle väl till och med ha pengar över. 
 
Det kostar ingenting att sova eller promenera. Det jobbigaste vore i och för sig att jag måste fylla på mitt mobila bredband ungefär en gång i veckan, men det är ju inte heller någon panik – är det akut får jag väl surfa på telefonen. 
 
Nu antar jag att detta handlar om shopping egentligen, men jag shoppar inte varje vecka och skulle lätt kunna hålla mig ifrån det i en månad om det vore så! 

Vackra bokryggar

Såg denna bokraden på loppisen idag: 
 
 
Så himla snyggt. 
 
Kunde inte koppla vart jag sett dem förut, men det är ju enligt Os header förstås 🙂 
 
Just dessa följde inte med hem, men väl 22 pocketböcker och en ganska gammal inbunden utgåva av Nu seglar Pip-Larssons! Flera författare som jag velat hitta mer av, Helene Tursten, Ruth Rendell, Anna Jansson med flera deckare, samt ett par Unni Drougge som jag inte ens hört talas om förut. Spännande!