Författare: Annzah

Kronprinsessan och hela Sveriges lilla drottning!

Detta slutar aldrig att bli fantastiskt. Detta kanske skulle kunna hända på andra ställen i Skandinavien, jag är ganska förtjust i både Frederik och Haakon, men i andra monarkier tvivlar jag starkt på det. Kan ni tänka er Prins Charles på en gaygala? Nä, just det. 
 
 
Om jag är rojalist? Det vete fåglarna, men jag gillar när kungafamiljen gör bra saker och det gör Victoria sannerligen här. 
 
För att inte tala om Jonas, naturligtvis. Han är min idol bredvid Barbro Lindgren. Och kanske några till dårå. 
 
Passar ni er inte så lägger jag upp Olle Westlings tal till brudparet. 

Dagens dikt: The Frog av Hilaire Belloc

Jag blev så förtjust i Belloc när vi läste George häromdagen att jag bara måste ta med honom igen nu på en gång. 
 
==
 
Be kind and tender to the Frog,
And do not call him names,
As ‘Slimy skin,’ or ‘Polly-wog,’
Or likewise ‘Ugly James,’ 

Or ‘Gap-a-grin,’ or ‘Toad-gone-wrong,’

Or ‘Bill Bandy-knees’:
The Frog is justly sensitive
To epithets like these.

No animal will more repay
A treatment kind and fair;
At least so lonely people say
Who keep a frog (and, by the way,
They are extremely rare). 

 
 
== 

Bloggutmaning 365: 155 – Förändring under fem år?

155. Har du förändrats något på dessa 5 år? 
 
Jamen det är klart att jag har. Vem förändras inte under fem år? 
 
Men inte sådär jättemycket tror jag. Situationer och så förändras ju, och såklart får man nya erfareheter, nya minnen, nya lärdomar, nya kontakter, nya bekantskaper. 
 
Men jag vet inte. Det känns som om jag har varit ungefär likadan sedan jag blev ”vuxen”, om jag nu blivit det. Många olika livssituationer under åren, men mestadels glada och roliga minnen. 
 
Jag är nog som jag är. 

Red Sky July – Call Me

Alisha’s Attic är och förblir ett av mina favoritband. 
 
Shelly och hennes man Ally Mcerlaine (ni vet, killen från Texas som fick en hjärnaneurysm för några år sedan) har senare bildat bandet Red Sky July och här har de gjort en fantastisk cover på Blondies Call me. 
 
 
En extra bonus: Shellys (och Karens) pappa är Brian Poole i The Tremeloes, ni vet, de som gjorde Silence is golden? Jag har haft den otroligt stora äran att träffa båda tjejerna med makar och föräldrar. Otroligt trevliga, öppna och härliga människor hela bunten. 

Och här är de!

Som jag skrev tidigare idag är idag den stora dagen då Sommarpratarna tillkännagivs – här är dom! 
 
Några riktiga höjdare – och en vars röst jag definitivt aldrig trodde att jag skulle höra i radio då den var ganska plågsam IRL 😉 
 
 
 
Jag kände på mig att Sanna Nielsen skulle vara med, och hoppades på Timbuktu. 
 
Förutom Timbuktu ser jag särskilt fram emot Johan Theorin, Fredrik Wikingsson, Evabritt Strandberg, Dregen, Börje Salming, Martina Montelius (med skräckblandad förtjusning – egentligen tycker jag att hon är briljant, men jag höll på att få ett sammanbrott på henne i På Spåret), Per Fritzell, Bea Uusma, kanske Steve Angello, Gunhild Carling, Kakan Hermansson och Loa Falkman. 
 
Ofta blir det ju så att jag lyssnar i efterhand, men nu har jag ju faktiskt en telefon där radion fungerar utmärkt, så kanske kan jag bli bättre i år. 
 
((Snygg bild på Fredrik W härovan förresten, haha, han ser ju extremt obekväm ut.))
 
Förresten kan ni få hela programmet här. 
 
 

Dagens dikt: There will come soft rains av Sara Teasdale

Inte så mycket att säga. Underbar rytm och finstämda rim. För att inte tala om alliterationen ”whistling their whims on a low fence-wire”! 
 
==
 
There will come soft rains and the smell of the ground,
And swallows circling with their shimmering sound;

And frogs in the pools singing at night,
And wild plum trees in tremulous white;

Robins will wear their feathery fire,
Whistling their whims on a low fence-wire;

And not one will know of the war, not one
Will care at last when it is done.

Not one would mind, neither bird nor tree,
If mankind perished utterly;

And Spring herself, when she woke at dawn
Would scarcely know that we were gone. 

 
 
==