Författare: Annzah

Zombiebett?

Alltså, jag vet att det är Hallowe’en-tider, men jag har inte märkt att det har kommit in någon zombie, eller någon mygga, hos mig. Trots detta har jag tre stora bett på armen, ett på låret och ett i hårfästet. Antagligen håller jag på att få horn. 
 
Är det någon annan som har träffat på zombies som bits, eller mutantmyggor som tror att det fortfarande är sommar? Jag är otroligt förvirrad. Betten är rejält svullna, varma och kliar som f-n, så jag vet inte ens om det kan vara vanliga myggor. Finns det några andra bitska flygfän som är så små att man inte ser dem? (Jag har haft en förvirrad fluga inne i ett par dagar, men den håller sig mest i köksfönstret.) 
 
Själva bitandet skedde söndag natt, när jag hade helt nytvättade sängkläder så det är inte mutantkvalster heller. Det är inte vanliga utslag heller, de beter sig inte så. 
 
Kommer jag att föda okända djur genom huden när som helst? 
 
Watch this space… 

Bridget Jones Baby

 
Filmen var bra! Mycket ”watchable” och med några riktigt stora skratt. Jag hade särskilt trevligt åt de två gangstertonåringarna bakom mig – jag trodde nästan att de hade gått in i fel salong, men de hade otroligt kul. Där smashades mina fördomar om tonårspojkar! 
 
Mindre bra var att personen till vänster om mig hade badat i parfym – jag är inte så känslig för sådant och är absolut inte allergisk, men det var påtagligt störande, sved i ögonen och jag var riktigt yr när jag gick ut. Bad form! Och att personen till höger om Linda satt och pratade högt för sig själv, trots att Linda påpekade det och bad henne lägga ner. Men men, det är aldrig lätt att umgås med utomstående man inte valt själv 😉 
 
Men jag är om möjligt ännu mer förvirrad över nya boken. Utan att spoila kan jag väl säga att Daniel inte är med i filmen och att Bridgets dilemma är att hon inte vet vem som är pappa till hennes barn, Mark Darcy eller Jack Quant, amerikanen som spelas av Patrick Dempsey och som tydligen är med i Grey’s Anatomy som jag aldrig har sett. 
 
I boken – som tydligen är skriven efter filmen – är Daniel en av de två möjliga fäderna. Ingen fattar någonting och allra minst jag. Men jag får säga att första tjugo minuterna av boken var väldigt bra, tusen gånger bättre än Mad about the boy, så jag kommer att fortsätta att lyssna. Den är kort, så jag lär bli klar idag. 
 
Jag har ett telefonmöte nu på morgonen och bestämde mig för att ta det hemifrån – det är enklare ur många aspekter. Nog för att jag vaknade tidigt ändå och redan har hunnit få undan en hel del jobb, men det är ju bara skönt. Jag är ju ledig resten av veckan, och det är skönt att veta att man inte har något hängande över sig då. 
 
Nu – frukost! Vanligtvis äter jag overnight oats på jobbet, men när jag är hemma på morgonen unnar jag mig allt en surdegsfralla och päronyoghurt istället ❤ 

Bridget Jones Baby – dagböckerna (eller vad ÄR detta nu då?)

 
Tittar in på Storytels kommande böcker när jag står vid kaffemaskinen och vad ser jag – Bridget Jones Baby. Som bok. Av Helen Fielding. Vad vara detta?! 
 
Ska man låtsas som om Mad about the boy inte finns? Eller är Mad about the boy en sequel som skrevs först? Jag vill ju gärna välja det första alternativet eftersom jag inte gillade den och det vore jättetrevligt om den bara var en dröm, men den finns ju. 
 
Oerhört förvirrande. Men naturligtvis kommer jag att lyssna! Nu ser jag i och för sig att den redan finns att lyssna på på engelska – jag borde ju egentligen lyssna i eftermiddag före filmen. Men… skrevs boken efter filmen? Det måste den ju nästan ha gjort, den kom ut 11 oktober. 
 
Men v a r f ö r har vi inte hört någonting om den? Det borde ju ändå vara en halvstor nyhet i bokvärlden, Bridget Jones är ju faktiskt en modern klassiker.
 
Frågor, frågor, frågor! 

Biomåndag

 

Jag ska gå och se denna ikväll – hade nästan glömt bort det men är nu otroligt uppspelt.

Har råkat läsa en spoiler om slutet men det var som jag trodde ändå – och hur det än är är jag ganska säker på att film nummer tre kommer att vara bättre än bok nummer tre – även om de inte har någonting med varann att göra förutom då en av huvudpersonerna.

Kul!

Saffransbiscotti!

Den där degen, ja! Det var saffransbiscotti på gång. En kompis lade upp en bild på ett recept på chokladbiscotti på Instagram, och jag blev lite sugen på att prova – men hade saffran hemma och har varit sugen på saffran i flera veckor, så… vad gör man? 😉 
 
 
Smält 100 g smör. Stöt 0,5 g saffran med lite strösocker (jag har ingen mortel och ”stötte” med baksidan på en tesked i en liten skål). Blanda saffransblandning och smör i en bunke och låt svalna en liten stund. Rör sedan ner 1½ dl strösocker och 2 ägg. 
 
Blanda 5 dl vetemjöl med 1 tsk bakpulver. Hacka 1 ½ dl nötter eller mandel (jag använde hasselnötter men originalreceptet föreslog pistagenötter… endast fantasin och eventuella allergier sätter stopp). Blanda ner mjölblandningen och nötterna i de övriga ingredienserna. Arbeta ihop till en deg. (Stanna till och andas in saffransaromen.) 
 
Dela degen i fyra och rulla ut varje del till en längd à sisådär 40 cm eller så lång plåten är. Lägg på plåt med bakplåtspapper. (Det är inte speciellt lätt att lyfta en längd à sisidär 40 cm, så gör det direkt på plåten om du har lust, eller var beredd på att få sätta ihop dem igen.) 
Grädda längderna i 175 grader i en kvart. Ta ut ur ugnen och låt svalna en stund. Sänk ugnstemperaturen till 100 grader. 
 
När längderna har svalnat, skär dem i sneda bitar. Här säger receptet att det blir tio stycken per längd, jag fick minst femton. Lägg tillbaka dem på plåten med snittytan uppåt. (En av snittytorna, då…) Torka i ugnen i en timme eller mer, sätt ett bestick i ugnsluckan så att den står lite på glänt. Jag lät mina torka i kanske två timmar, tills jag behövde ugnen till annat. 
 
Et voilà! 
 
 
Så himla goda! Och vackra. Jag älskar saffran. De håller ju i en evighet också, de ska ju vara torra. 
 
En fundering – när jag skar de sneda bitarna blev det ju snuttar i ändarna som inte gick att lägga med snittytan uppåt, så de åt jag upp och de var ju som vrålgoda småkakor, bara. Antar därför att man kan använda detta receptet och helt enkelt göra skurna småkakor, som bondkakor eller liknande och strunta i torkningen. Isåfall har jag ju ett ypperligt kakdegsrecept som var mycket enklare att hantera än t.ex degen till brysselkexen häromveckan. 

Söndagsbilder

 
Jag fick ett attraktivt erbjudande från Readly i förra veckan – 99:- för tre månader – och bestämde mig för att prova igen. Största problemet för mig förut var ju att jag bara hade mobilt bredband vilket gjorde att det ”kostade” mycket data att ladda ner en tidning, jag kunde ju göra det på andra platser men då bara på plattan och det är svårt att läsa så smått… men nu har jag ju wifi hemma och kan alltså läsa på datorn, som är en så käck liten sak att man kan vika ”runt” den och använda den som en stor platta – och då blir det ju alldeles utmärkt bra! 
 
Och vilka titlar! Jag lade till 55 stycken i mina favoriter, bland annat Sainsbury’s Magazine som är en av de bästa mattidningarna jag vet! Helt otroligt att en stormarknad kan ge ut en så bra tidning – som fortfarande bara kostar £1 i butik. Love it! Nu finns dessutom GT/Expressen/Kvällsposten i appen vilket ju kan vara kul då och då, och tidningar som Skriva som jag aldrig kommer mig för att köpa. Åh, vad kul. 
 
 
Det är ju extra kul att läsa skvallertidningar när man slipper betala för dem. Detta berättar Klick! och suck, säger jag. 
 
 
Jag älskar Mustaschfonden och att man uppmanar till prostatacancerkoll, medvetenhet och support – men det heter väl för f-n inte farsdag. Ska de spela buskis? Revy? Folklustspel? Fars Dag och Mors Dag. Skärpning. Hoho. 
 
 
Nu har jag planterat tomatskivor också. Om jag kom ihåg att göra hål i burkarna innan jag meckade ner jorden och planterade? Absolut inte! Det var riktigt intressant att pierca botten med konservöppnare underifrån… men det gick bra. 
 
 
Jag gjorde bananpannkakor till brunch – det har jag aldrig gjort förut. De blev lite brunare än jag hade tänkt och det blev väldigt osigt, men de smakade väldigt bra. Fantastisk uppfinning, faktiskt! Det finns lite olika ”recept” – jag mixade två bananer med tre ägg och en tesked vaniljpulver med mixerstaven för enkelhets skull, och så är det bara att steka i lite smör. Jag serverade med turkisk yoghurt, clementinklyftor och björnbär från frysen. Mycket bra. 
 
 
Det här med horoskop… jag menar, nu läste jag detta i helgen och ja, jag hade lite trevlig shopping. Men nu har jag ju blivit varnad för att lägga ut för mycket pengar i veckan – kan jag då stoppa detta beteende eller är det redan kört? 😉 
 
 
En väninna lade upp denna på Facebook. Föräldrarna blir verkligen yngre och yngre, helt otroligt. 
 
 
Till middag blev det moussaka – det var inte igår! Till och med fetaost finns i Rosa Bandet-sortimentet. Klart man väljer den då! 
 
Jag hade egentligen tänkt göra köttfärsbiffar med en auberginegratäng, men när jag hade börjat salta ur auberginerna och koka tomatsås kom jag på att det är väl klart att det skulle bli moussaka istället. En form, mycket enklare. Så tomatsåsen fick koka så länge den behövde och så blandade jag den sedan med stekt köttfärs på kvällen och så fick det bubbla ihop. Sedan varvade jag köttfärs med steka aubergineskivor (man måste inte steka dem) i en form, vispade ihop tre ägg med tre deciliter naturell yoghurt (jag tog fet turkisk, så kanske 1½ sådan och 1½ mjölk) och hällde detta över det hela och strödde fetaost uppepå. In i ugnen i en halvtimme! 
 
 
Fyllde några champinjonhattar med den överblivna fetaosten och vitlökspeppar, och gjorde en riktigt skarp senapsdressing (dijonsenap, lite rapsolja, vitvinsvinäger, salt och peppar) att dressa riven isbergssallad i. Lite persilja på moussakan et voilà! Så himla gott. Tre matlådor till frysen blev det också 🙂 

2016: 320 – När drömmen slår in av Sofia Fritzson

 
Romance är en ny genre för mig – i alla fall modern romance. Men jag har ju sagt att jag ska vidga mina vyer, och blev mycket glad när jag fick denna i brevlådan av HarperCollins Nordic – tack! Jag fick den faktiskt två gånger, så missa inte att vara med och tävla om mitt extra exemplar! 🙂 
 
Jag trodde kanske inte helt och fullt att detta skulle vara något för mig, det ska jag villigt erkänna – men jag tycker att detta är en riktigt bra feelgood – eller romance, om man så vill. Dessutom är det roligt att den utspelar sig i Falkenberg, jag har spenderat en del tid där i barn- och ungdomen och det är alltid roligt att känna igen sig i böcker. 
 
Melinda jobbar som receptionist på ett av Falkenbergs hotell. Hon har fått ta över familjens släktgård och drömmer om att starta eget där – om hon bara kunde få ett banklån! Tills dess får hon bo på gården med sin syster Fanny – som hon dessutom får försörja eftersom Fanny inte har något arbete – och drömma om sitt B&B… 
 
En dag dyker den stora skådespelaren Anton Nylander upp på hotellet. Han har gått med på att göra ett sällsynt framträdande på Falkenbergs filmfestival, men är trött på kändisliv och allmänt blasé. Han är van vid att få som han vill och särskilt när det gäller kvinnor – men när det visar sig att Melinda inte ens vet vem han är får han en idé… 
 
Det visar sig att Anton har något som Melinda vill ha och vice versa, och det blir en både mysig och lite spännande berättelse som rör sig emellan glammigare miljöer till de mer jordnära sådana. Karaktärerna är ganska sköna och sympatiska, och boken är lättläst och underhållande. 
 
Det är första delen i en planerad trilogi, och jag kommer att fortsätta läsa!