Författare: Annzah

Onsdag 🙋🏼

Jag lyckades rätt bra med biskvierna, tills det skulle chokladdoppas – allt rann av! Har nu fått tipset att frysa dem, så jag får försöka igen imorgon eller någon annan dag. Stina och Sickan blir hemma med förkylning så det är egentligen ingen brådska alls. Gillar inte att misslyckas, men bottnarna, smörkrämen och monteringen gick ju hur bra som helst så det är ju sista finliret som gäller helt enkelt. 

 
Tog det i övrigt ganska lugnt – en promenad blev det och en del läsning, franskaplugg och fixande med min receptbok… ja, och en tupplur också. Jag sov inte så många timmar inatt och när kaffet hade gjort sitt blev jag dödstrött! Men det är ju sånt man ska göra när man för en gångs skull har chansen. 
 
 

Färgade håret igår och försökte ta en bild i dagsljus, det gick sådär. Men jag är väldigt nöjd – och förundrad över hur långt det har blivit! Jesus. En a-lagare kom fram och gav mig väldigt fina komplimanger i afton, vad är det man säger om barn och fyllisar? 😉

 

Använde en del av mitt presentkort som jag fick av jobbarkompisarna för att köpa denna fina. Ska bli så kul att sätta igång. Lite lagom kravlöst sådär, jag tänker att man kan skriva in väder, eventuella happenings/bemärkelsedagar, sätta in biljetter kanske… ja, det blir fint! 

 

Jag kan ju aldrig motstå en Ballograf och absolut inte en med ett hjärta på… för tio kronor… 

 
Högg en cheeseburgare på Burger King på Järntorget och förundrades som alltid över att jag faktiskt har jobbat lite där på forntiden och sedan upp till Hagabion för att möta upp Sofia. Ska skriva om filmen i ett separat inlägg. Bra var den i alla fall! 
 
 

Inne på sista flaskan nu. Ska man fylla på stashet eller är det dags för avvänjning? 

The fourth day of Christmas hos Ugglan och Boken

”On the fourth day of Christmas my true love sent to me: 

Four calling birds
Three French hens
Two turtle doves 
And a partridge in a pear tree” 
 
Dagens tema blir alltså fåglar! 
 
 

Jag vill tipsa om denna underbara klassiker, Jonathan Livingston Seagull av Richard Bach. En berättelse om fiskmåsen Jonathan, som även är berättare, som vill flyga fort och slå rekord, inte bara cirkulera runt fiskebåtarna och skrika. Så han lämnar flocken för att följa sin dröm… åh, det är en underbar berättelse! 

 

Recept på fröknäckilurarna

God förmiddag! Jag startade dagen med bullet proof coffee, med kokosolja snarare än smör, och tja, det hade definitivt önskad effekt eftersom jag satte igång att baka biskvier fortare än kvickt. Dessutom var det väldigt gott, särskilt med lite kanel! 

Och här kommer receptet på fröknäcket! Det blev väldigt gott, vi åt det med rivig cheddar till en liten silltallrik till förrätt. Sprött och lite nötigt… mmm! Känns rätt nyttigt också, och fiberrikt! 

Prova, och berätta hur det går! 

Nu ska jag göra smörkräm. Det är första gången, det också… håll en tumme, kära ni! 

The third day of Christmas hos Ugglan och Boken

”On the third day of Christmas my true love sent to me 

Three French hens
Two turtle doves 
And a partridge in a pear tree…” 

Temat för dagen blir alltså något franskt, och då vill jag lyfta fram den underbara I väntan på Bojangles av Olivier Bourdeaut. En otroligt rar liten bok som också innefattar en fågel – inget franskt höns men väl en trana! 

Fröknäcke – min debut

Testar att baka fröknäcke för första gången. Saknade lite ingredienser i originalreceptet och ville göra det glutenfritt, så det är solrosfrön, sesamfrön och havregryn. Håller tummarna på att det blir gott, jag hade i lite fänkål och kummin också och det doftar åtminstone väldigt gott! 

Jag tänkte bjuda Linda på ett par av mina inlagda sillar till förrätt ikväll och då passar det ju bra med en liten knäckeskiva med god ost till. Och så kommer Stina och Sickan på torsdag eftermiddag – jag har tänkt köra på ugnsbakad spetskål och något gott med rostad butternutpumpa, men även där känns lite bröd på sin plats. Eftersom Stina är glutenintolerant känns det alltid kul och lite läskigt att bjuda på bakade grejer men jag har dubbelkollat och havregryn ska gå bra. 
I eftermiddag ska jag färga håret i en nyans som heter något med kall vanilj. Undrar om det är en undermedveten lust att likna Noora i Skam? Något svincoolt rött läppstift har jag dock inte men det är en (rea)dag imorgon också… 😉 

Dålig timing

 Typiskt kass timing att komma på NU hur snyggt det hade varit att ha hyacinterna i sådana här fina coupe/sundaeglas! Påminn mig om det om elva månader när det är dags att köpa nya är ni gulliga… 😉 

Jag har sex fina glada hyacinter nu, men det känns lite onödigt att köpa coupeglas till dem såhär på sluttampen 😉 

Sommarrullar med julrester

 
Ett nytt sätt att ta vara på rester från julbordet – vietnamesiska sommarrullar med rökt lax, avokado, gurka och morot. Ja, och glasnudlar förstås. Det var riktigt gott, men nästa gång har jag dill istället för koriander i nudlarnas ”marinad” tror jag. Dipsåsen är hoisinsås, soja och limesaft samt lite sesamfrön. Jordnötter hade varit gott men jag gjorde mig av med dem när jag skulle få allergikerbesök för några veckor sedan och glömde köpa nya. Sesam är dock också gott, men jag skulle ha rostat dem. En läxa till nästa gång! Det var gott i alla fall. 
 
Har även gjort en cheesecake, kanske för första gången, åtminstone på egen hand? Pepparkaksbotten och fyllning med apelsin. Den står i frysen nu och väntar på att vara efterrätt imorgon när käraste Linda kommer på besök. Jag fick mixtra lite med måtten eftersom jag använde en liten form, men det kan väl inte vara så märkvärdigt. 
 
Stormen Urd brôtar vilt utanför fönstret, jag tittar med ett öga på The Holiday som jag aldrig har sett förut men som verkar väldigt hittills. Jag gillar ju Kate Winslet och jag såg Jack Black vifta förbi för en stund sedan… låt oss se hur den artar sig! 

Pysselklappar till mig själv

                                 

 
 
Jag beställde hem ett par julklappar till mig själv idag. Inte för att jag inte har fått mer än vad jag någonsin kunde önska mig, men för att jag inte har planerat att shoppa på mellandagsrean alls (jo, eventuellt ett par saker på Akademibokhandeln, men där har jag ett fint presentkort) och för att jag fortfarande är förkyld och lite lagom eländig och då vet väl alla att man mår bättre av att klicka lite på Adlibris? Dessutom gick bok och tre pennor på under 200:-. 
 
Hur om helst – jag tyckte ju att det var så himla kul att vara med i Downton Abbey Lettering Challenge i november, men då använde jag ju bara vanliga tuschpennor alternativt överstrykningspennor och det blir förstås inte riktigt lika bra. Jag pysslade lite grann med kalligrafi i mellanstadiet och högstadiet men det var ju länge sedan och pennorna är sedan länge torra. Boken finns kvar, men är ganska gammalmodig. Detta verkar lite modernare och roligare, och det ska bli otroligt kul att börja lära mig igen! Det finns ju helt fantastiska penselpennor och sådant, men det får bli ett senare projekt om det verkar som om jag fortfarande kan… 

2016: 352 – Post Office / Postverket av Charles Bukowski

 

 
Jag minns inte riktigt om det fanns något tema när vi valde just denna boken till bokcirkeln i december, men jag vet att jag röstade på just denna eftersom jag ofta behöver en spark i ändan för att komma igång och läsa klassiker. 
 
Just denna lyssnade jag på, i inläsning av skådespelaren och regissören Christian Baskous. Det tog ungefär fyra timmar och det är nog ungefär så mycket man orkar, åtminstone om man får för sig att lyssna i ett svep. 
 
Detta är Bukowskis debutroman. Han sade upp sig från Postverket vid 50 års ålder och skrev denna på tre veckor. Så sägs det, i alla fall. Det sägs även att den är självbiografisk, och då måste man fundera lite på om han var gjord av tyskt stål som överlevde till 74 års ålder. (Han föddes i Tyskland 1920, hans far var amerikansk soldat men hans farfar var tysk.) 
 
Detta är den första av tre självbiografiska romaner, förresten. Och det är en enda orgiastisk soppa av sprit, knark, bakfylla och sex. Vissa recensenter menar att man blir sugen på att dricka när man läser Bukowski, jag blir bara mer övertygad om att jag aldrig kommer att dricka en droppe igen. Fy, vad jobbigt det verkar! (Nej, de flesta som dricker alkohol gör det förstås inte på detta viset, missförstå mig rätt ;)) 
 
Jag har läst på lite grann och det här med det självbiografiska är förstås att tagas med en nypa salt. Joyce som i boken framställs som en rik nymfoman var i själva verket en timid kvinna som saknade två ryggkotor och alltså var något av en krympling, 
 
Vi var lite oense i diskussionen. Någon kände att hen inte alls kunde förstå varför boken skrivits, någon tyckte att den var väldigt jobbig eftersom den är så ofeministisk… och så vidare. Jag tog av mig feminismglasögonen efter bara några meningar eftersom jag insåg att det inte fanns någon poäng med att försöka läsa den på det viset, och jag tycker att det är en helt fantastisk bok. inte för att jag på något vis kan identifiera mig med huvudpersonen eller för att det är en spännande historia, utan för att den är så fantastiskt rik och mustig. Jag kan rekommendera att man lyssnar på den då jag tror att den kanske blir lite väl mättad i skrift. När man lyssnar kan man i alla fall engagera sig lite grann med något annat när Henry blir för jobbig 😉