Jag har läst någon enstaka Kommissarie Banks-bok tidigare – innan jag blev en sådan som var tvungen att läsa serier i ordning. Nu är ju Ruth Galloway slut, det dröjer innan det kommer nytt från andra favoriter och Elizabeth George som jag också börjat på är lite tungrodd ibland. Så varför inte dra igång med Peter Robinson?
Alan Banks har nyss flyttat till den lilla fiktiva staden Eastvale i Yorkshire. Nu ska han och hustrun Sandra samt barnen Brian och Tracy äntligen få lite lugn och ro efter livet i London. Så blir det förstås inte, för det finns gott om hemsk brottslighet även på landsbygden. I Eastvale handlar det om hemska inbrott hos gamla människor och i ett särskilt våldsamt fall hittas en 87-årig kvinna mördad när polisen anländer. I samma veva härjar en fönstertittare omkring.
Ur askan i elden kom ut 1987, och jag måste säga att jag blev road av en beskrivning av en person klädd i högsta mode – jag minns ju inte exakt vad det var nu, men outfiten som beskrevs var extremt 80-tal, liksom den tjusiga permanenten. Sånt är alltid kul! Själva brottsutredningen engagerade mig inte särskilt – jag vet inte riktigt varför, men det kan ha handlat om att det hela kändes väldigt långdraget och upprepande. Det var den sortens bok som ibland fick mig att undra om jag börjat läsa på fel plats och hamnat i ett kapitel jag redan hade läst.
Men jag ska kämpa vidare, även om detta inte var någon wow-upplevelse så tror jag att jag kommer att gilla. Typiskt nog fick jag en hel del spoilat bara genom att googla på ett minifakta till inlägget… att man aldrig lär sig!
Boken kan man köpa här.
Stories from the city, stories from the sea 