Det är först vid samlingen på Arlanda som gruppen som bokat matlagningsresa till Toscana får reda på att hotellet där de ska vara har brunnit ner. Det blir inget Italien – men en alternativ lösning presenteras på arrangörens kusins pensionat i Öregrund. För visst kan man laga mat där också! Somliga droppar av men somliga följer med, och det är det gänget vi får följa med under ett par sommarveckor.
Här finns den avdankade dansbandsstjärnan Rasmus, som spenderat de senaste åren på sin systers soffa – ja, hon följer också med. Och dansbandsälskaren Hilda, som är kock på en förskola men har betydligt mer högtflygande drömmar kring sin matlagning. Det hjälper inte att hon blivit KK med sin chef heller. Här finns andra deltagare också, alla olika och ganska omaka och alla med sina egna hemligheter i bagaget, och det är mysigt att följa dem, hur förutsägbart det än må vara på sina ställen.
Och man blir hungrig! Beskrivningarna av mat och matlagning är fantastiska, jag blir hungrig bara jag tänker på det. Det vore otroligt kul att gå en sådan här kurs någon gång.
Jag påmindes här och var om fina Kistbyggarna av Morgan Larsson under läsningen, vilket definitivt är en komplimang. Dessa böcker handlar egentligen om samma sak – ett gäng människor som hamnar på en avskild plats för att göra något tillsammans, men där alla har sina egna anledningar och sin egen agenda för att göra det. Nu är det givetvis stor skillnad på att bygga sin egen likkista och att laga italiensk mat, men människor och deras interaktioner och reaktioner är alltid intressant.
Kärlekshistorian – ja, den är given – är dråplig och ibland lite väl förutsägbar, som sagt, men samtidigt – detta måste kallas en romance-roman och då får det vara så. Jag tror att detta skulle kunna bli en riktigt bra film eller tv-serie!
Stories from the city, stories from the sea 