Ganska nära sanningen av Anna Ahlund

 

Nico har flyttat till Uppsala från Dalarna, för att bo hos sin moster (och hennes minitax) och gå allmänestetisk linje på gymnasiet. Hen har bytt namn, hårfärg och ska förhoppningsvis även byta liv. Bli en sådan där person som alla magiskt och magnetiskt dras till. Nu ska det börja, livet!  

 

Men det är ju givetvis inte så enkelt. Men hen får nya vänner, Beata, Gabriel och Hedvig. Miljön är öppen, ingen sticker ut något nämnvärt även om de definitivt skulle göra det på Nicos förra hemort, man får vara sig själv helt enkelt. Det är en underbar miljö att få leva sig in i genom läsningen – allt som oftast när jag läser gymnasieskildringar baxnar jag så smått över hur hemskt det verkar vara, med mobbing och allmänt barnsliga ungdomar och fyllefester i skogar och grejer. 

 

Nu gick jag själv på en gymnasieskola som nog i mångt och mycket liknar Sibylla Allmänestetiska Läroverk där Nico och hens vänner går, visserligen gick jag inte något estetiskt program men halva skolan gjorde det och skolmiljön var något liknande det vi möter här. De allra flesta var vuxna och det var just inkluderande och trevligt och ganska vuxet. Befriande att läsa om detta istället för alla jobbiga skolskildringar. 

 

Fast nog är det jobbigt i alla fall, för även om Nico tror att hen vet vem hen är så är det inte riktigt så enkelt. Känslor uppstår liksom situationer som inte är helt enkla att hantera. Men med goda vänner och goda värderingar kan det ju bara bli bra. Underbart fin ungdomsbok!