Månadens språk: koreanska – Vegetarianen av Han Kang

Jag har dragit mig lite för att läsa Vegetarianen, trots att jag varit sugen på den sedan den kom och var så otroligt hypad. Det verkar som om så många blivit otroligt illa berörda av den, av äckel och obehag, och det kräver ju rätt humör att ta sig an en sådan, har jag känt. Men – nu var det koreanska som var månadens språk hos Ugglan och Boken, och jag har ju faktiskt varit med hela året så inte ska jag väl falla på mållinjen! Även om jag kom på den 1 december att det VAR den 1 december. Tur att det är en liten behändig bok som jag kunde läsa ut på en dag med lite dedikation 😉 

 

Jag tänker mig denna bok som tre kortromaner, snarare än en sammanhängande roman. Men om det kan man tänka hur man vill, tycker jag. Men då det är tre distinkta delar, med tre olika berättarperspektiv, så är det separata berättelser för min del, även om de tre berör samma persongalleri. 

 

Vegetarianen i titeln är en kvinna som plötsligt, efter att ha drömt synnerligen blodiga drömmar, bestämmer sig för att hon ska bli vegetarian. I det karnivora Sydkorea (jag tänker mig nutid, men det kan vara något annat) är detta otroligt märkligt, och leder så långt som till övergrepp mot kvinnan. Det måste ju vara något allvarligt fel med någon som inte vill äta kött. 

 

Andra delen är min favorit, vilket förvånade mig då det är just en scen där som många verkar ha funnit vämjeligt jobbig. Jag kanske såg förbi det jobbiga och koncentrerade mig på det otroligt vackra bildspråket, om konst och om besatthet. Tredje delen är tuff, för här ser vi konsekvenserna av påtvingad psykisk ohälsa, och om vad som händer med en människa när hon får en stämpel av omvärlden – i detta fall, med start i något så för oss trivialt som vegetarianism. 

 

Jag tyckte mycket om den och förvånades över hur lättläst den var. Riktigt glad att jag kom på mig själv (nästan) i tid och äntligen plockade upp just denna bok. 

 

Boken finns att köpa här eller här.