Jag hoppades att detta skulle bli en riktigt rolig, lättsam och underhållande bok vilket var precis vad jag behövde sådär sista veckan innan semestern. Jag lyssnade på den som bussbok, och de korta kapitlen funkar bra just för det formatet.
Men oj, vad mina förväntningar föll snabbt.
Ellen är vår huvudperson och berättare – och den trötta mamman i titeln. Inför årets skolstart har hon bestämt sig för att bli Den Perfekta Mamman, som förbereder allt i god tid och ser till att barnen ser perfekta ut och får ordentlig, näringsriktig mat och… ja. Men hon har egentligen ingen lust med detta alls, utan vill helst ligga på soffan och dricka vin och gnälla.
Och det är ju ungefär det hon gör också. Jag vill ogärna moralisera, men detta är en sorts romantisering av riskbruk av alkohol som jag bara inte kan med, särskilt inte när barn är inblandade.
Sims är tydligt inspirerad av de tidiga Bridget Jones-böckerna, och de var ju fantastiska på sitt sätt, men i denna kontext får jag en dålig smak i munnen.
Sedan: fatshaming. Snobberi. Klassförakt. Jättetjatigt. Och så himla omodernt!
Men – jag gapskrattade faktiskt ett par gånger, vilket inte händer ofta, så Sims har absolut humor och talang för formuleringar! Det vore bra om den användes på ett bättre sätt, dock, tycker jag.
Stories from the city, stories from the sea 