För snart fem år sedan postade jag denna dikt som del av mitt lilla Dagens Dikt-projekt, och vid denna tiden på året stiger statistiken på just det inlägget rejält.
Igår var det vårdagjämning, idag är det Världspoesidagen – nog passar det bra med en favorit i repris, av käre gamle Strindberg, dessutom:
Välkommen åter, snälla sol
Som jagat nordanvinden
Nu har du sovit sen i fjol
Nu har du sovit sen i fjol
Och vaknar röd om kinden.
Värm upp vår jord, så växer råg
Värm upp vår jord, så växer råg
Och fyller bondens lada
Värm sund och vik och vind och våg
Värm sund och vik och vind och våg
Så får vi gå och bada.
Välkommen åter, snälla sol
Välkommen åter, snälla sol
Lys över land och vatten:
Nu klingar sång, nu stäms fiol
Nu klingar sång, nu stäms fiol
Nu dansas hela natten.
Jag önskar er en fantastisk Världspoesidag, som ju även är World Down Syndrome Day och dagen då man ska ha olika sockar på sig. Jag har bara sockar när jag är på gymmet och idag är jag på ett tåg – men jag har blå strumpbyxor, det är väl alltid något 🙂
Stories from the city, stories from the sea 