På våren 2016 skrev Helena ett inlägg på Dark Places om Girls on fire. Jag blev, som synes nedan, genast väldigt sugen – trots detta tog det alltså nästan tre år innan jag faktiskt läste den. Och då blev det faktiskt ljudbok, trots att en pocketutgåva fanns i hyllan liksom en e-bok. Läsarens vägar äro outgrundliga.
Och visst stämmer det, att Den onda cirkeln och Megan Abbott via Mitt så kallade liv för oss rakt in i Wassermans roman, på ett mycket rakt och intensivt vis.
Det är 1991 när vi kommer till Battle Creek, Pennsylvania, för första gången. På Halloween har skolans fotbollsstjärna försvunnit, och tre dagar senare hittas han i skogen med en pistol i handen och en kula i huvudet. Den konservativa orten får plötsligt ännu mer vatten på sin kvarn, kring ryktena om satanister och kulter och riter i omgivningarna.
Strax efter detta träffas våra huvudpersoner – den tystlåtna men duktiga Hannah Dexter och den vilda, Kurt Cobain-älskande, hårdsminkade Lacey Champlain, utanför skolsköterskans rum. Ett band formas nästan genast emellan dem, och det tar inte lång tid innan Lacey har Hannah i ett grepp. De börjar likna varandra mer och mer, Hannah heter snart Dex istället för sitt givna namn, och snart kommer hemligheterna kring Laceys förflutna fram.
Det är våldsamt, intensivt, passionerat, romantiskt och fyllt av hat. Och tusen andra saker, allt på en gång. Spännande är det dessutom praktiskt taget från första sidan. Jämförelsen med Mitt så kallade liv är given, men Angela och Rayanne är som kattungar jämfört med Dex och Lacey.
Jag älskar alla referenser till musik och populärkultur – jag var inte gammal när Nevermind kom, men visst minns jag. På skolkortet i fyran har jag svart polotröja och rutig flanellskjorta, ärvd av någon äldre manlig släkting tror jag – grungen hade kommit till Hisings Backa!
Det är bra att ljudboken har tre inläsare för de tre berättarna – eftersom alla är flickor i ungefär samma ålder hade det blivit svårt att hålla reda på dem annars. Tre berättare, frågar du? Ja, det stämmer. Mer säger jag inte…!
Stories from the city, stories from the sea 