
För kanske tio år sedan köpte jag alla Miss Marple-böcker som jag inte redan läst, och hade någon plan på att läsa allihop i ett svep. Det skedde såklart inte – ni som känner mig vet att jag behöver omväxling! Men nu börjar jag faktiskt närma mig slutet på listan – för detta är bok nummer 10 av 13. Jag såg förresten av en slump att flera kommit ut på nytt på Storytel här i dagarna från Saga Egmont, jag antar att det är nya inläsningar.
Men detta var en engelsk inläsning, av Emilia Fox, som ju var med i Livet efter dig och även Game of Thrones, förstår jag. Hon är en fantastiskt bra inläsare, men jag hade kunnat klara mig utan de karibiska dialekterna. Det finns ju garanterat en anledning till att många engelska inläsningar inleds med ”performed by X Y Z” istället för bara ”inläst av X Y Z”…
Nu befinner Miss Marple i alla fall sig på semester på St. Honoré i Karibien. Hennes snälle systerson Raymond har betalat för resan, och hon har massor av tid till att sitta och titta på havet, sticka och prata med de andra gästerna som finns på hotellkomplexet. Här finns två par vars relationer sinsemellan Miss Marple inte riktigt kan förstå, den excentriske rullstolsbunde miljonären Rafiel och hans assistent, den eldiga sydamerikanskan Señora de Caspearo – och den enögde, tjatige, major Palgrave. Han har massor av historier och massor av fotografier att visa. En dag berättar han för Miss Marple om ett mord som begåtts där mördaren gått fri, men just som han ska visa fotografiet på mördaren blir han distraherad och stoppar undan fotot igen. Dagen därpå hittas majoren död i sin säng, och fotografiet finns inte längre i hans plånbok.
Det blir alltså dags för Miss Marple att lösa deckargåtor igen, på sitt alldeles speciella sätt – med stor skarpsynthet och sinne för detaljer…
2 reaktioner till “Ett karibiskt mysterium av Agatha Christie”