Jag upptäckte för ett tag sedan att jag inte hade läst denna – trodde att alla Knutas-böcker hade täckts, om än i lite fel ordning på sina ställen – men just denna hade jag faktiskt missat. Passade på att lyssna på den häromhelgen när jag precis satte igång med en ny stickning och behövde något lagom i lurarna – en deckare där jag känner karaktärerna är ofta lämpligt då. Denna är mycket trevligt inläst av Thomas Hanzon.
Det är vinter i den gotländska idyllen när en man hittas mördad i sitt mörkrum i källaren till hyreshuset där han bor. Mannen är ökänd missbrukare, men verkar inte ha varit i särskilt klammeri med rättvisan tidigare. Medan Anders Knutas och hans kollegor nystar i detta försvinner en ung tjej spårlöst på väg hem från travstallet, där hon spenderat mycket tid då hemmiljön lämnar en hel del att önska, mamman är alkoholiserad och pappan som är rastamusiker bor i Stockholm.
Är det möjligt att de två brotten kan hänga ihop? Journalisten Johan Berg, som vi mötte i första boken, kommer även nu till Gotland. Dels för att förhoppningsvis få träffa kärleken Emma, men naturligtvis engagerar han sig i brottsfallen också.
Jag gillar Jungstedts böcker så himla mycket, för de är inte så röriga. Liksom Anna Jansson i Maria Wern-serien håller hon sig till ett lagom stort persongalleri och lagom många händelser på en gång, jag kan hänga med utan att behöva bläddra eller spola fram och tillbaks och det är behagligt. Jag gillar inte mysdeckarstämpeln – mord är sällan mysiga – men miljöerna är ju fantastiska och jag vill bara åka till Gotland nu på stört varenda gång jag läser en deckare därifrån.
Stories from the city, stories from the sea 
En tanke på “I denna stilla natt av Mari Jungstedt”