Se på oss nu av Geir Gulliksen

Jag förstår verkligen inte hur detta har gått till – jag läste nämligen Se på oss nu i september, men det visade sig i något sammanhang nyss att jag faktiskt aldrig skrev något om den. Märkligt, för jag tycker mig till och med minnas att jag har gjort det. Nåväl – inlägget finns ingenstans, så jag skriver en rad nu för att åtminstone ha det hela dokumenterat 😉 Det kan vara så att jag fick nog av allt snack om boken (och bröstmjölk) och lyckades förtränga att jag skulle skriva något om den också… 

 

För visst blev det prat om Se på oss nu, när den kom i höstas. Berättelse om ett äktenskap väckte också känslor, men denna var något alldeles i hästväg. Fortfarande hör jag den tas upp i poddar och fortfarande pratas det om samma sak. Bröstmjölk! 

 

Varför bröstmjölk, undrar du, om du inte har läst den. Och det ska jag berätta, utan att spoila något eftersom denna bröstmjölk diskuterats överallt i ett knappt halvår nu 😉 

 

Liksom Gulliksens förra roman möter vi en medelålders man, Hans. Han lever med Ingunn och har det väl ganska bra, jobbar med PR för politiker och lever gott på det. På ett bröllop träffar han den mycket yngre Harriet, som är konstnär och frisinnad (och kanske något av en förväxt Manic Pixie Dream Girl). Hon har nyss fött barn och har problem med onda bröst, och då erbjuder sig Hans att assistera henne med mjölkstockning genom att massera henne. Helt platoniskt, sägs det förstås, men innan vi vet ordet av är Hans och Harriet uppe i en karusell av känslor, där Hans känner sig tvingad att ta reda på vad det egentligen är som pågår. 

 

Det ställs frågor och görs jämförelser av saker såsom kärlek och begär – eller kan båda känslorna existera samtidigt? 

 

Jag tycker att detta är riktigt intressant och väldigt välskrivet. Många ställer sig negativa till boken och kallar Gulliksen gubbsjuk – jag tycker inte riktigt att man kan tänka så, även om jag vill ge Hans på nöten. Jag lyssnade på Gulliksen på Bokmässan, i ett fantastiskt samtal med Nina Lykke, och det är uppenbart att han ser på Hans som en delvis humoristisk figur, med alldeles för mycket fokus på sig själv. 

 

Fantastiskt välskrivet. Boken finns att köpa här eller här!