Frankenstein av Mary Shelley

 

Ett tema under årets upplaga av Göteborgs Romanfestival var Mary Shelleys Frankenstein, som fick särskild uppmärksamhet under söndagen. Jag har den i bokhyllan, en Wordsworth Classics-utgåva som jag köpte någon gång på gymnasiet, men har inte kommit mig för att läsa den. Nu blev det bråda dagar, så jag passade på att lyssna på en något förkortad version under söndagsmorgonen, och hann nästan klart lagom till att frukostsällskapet stod i dörren! Jag har lyssnat på ett par förkortade Penguinversioner av klassiker tidigare, nämligen Stolthet och fördom och Lysande utsikter och tycker att de är bra – så detta funkade fint för mig. Jag upplever inte att det var mycket som saknades. 

 

Jag behöver knappast gå in på handlingen – ”alla” känner till Frankenstein och framför allt hans monster. En hjärtskärande berättelse om ensamhet och vänskap – eller companionship, skulle jag vilja säga – och om främlingskap och främlingsfientlighet. Det är otroligt att tänka sig att den är tvåhundra år gammal! Men somliga teman är förstås evigt aktuella och jag tror att vi kommer att fortsätta att läsa Frankenstein i tvåhundra år till. Den har beskrivits som den första science fiction-romanen, och det låter onekligen fullt rimligt. Nu skulle jag gärna vilja se den klassiska filmatiseringen också! 

 

Den förkortade versionen finns att lyssna på i en app nära dig – om du vill läsa boken i sin helhet kan du köpa den till exempel här eller här.