Kategori: 1810-tal

 

Ett tema under årets upplaga av Göteborgs Romanfestival var Mary Shelleys Frankenstein, som fick särskild uppmärksamhet under söndagen. Jag har den i bokhyllan, en Wordsworth Classics-utgåva som jag köpte någon gång på gymnasiet, men har inte kommit mig för att läsa den. Nu blev det bråda dagar, så jag passade på att lyssna på en något förkortad version under söndagsmorgonen, och hann nästan klart lagom till att frukostsällskapet stod i dörren! Jag har lyssnat på ett par förkortade Penguinversioner av klassiker tidigare, nämligen Stolthet och fördom och Lysande utsikter och tycker att de är bra – så detta funkade fint för mig. Jag upplever inte att det var mycket som saknades. 

 

Jag behöver knappast gå in på handlingen – ”alla” känner till Frankenstein och framför allt hans monster. En hjärtskärande berättelse om ensamhet och vänskap – eller companionship, skulle jag vilja säga – och om främlingskap och främlingsfientlighet. Det är otroligt att tänka sig att den är tvåhundra år gammal! Men somliga teman är förstås evigt aktuella och jag tror att vi kommer att fortsätta att läsa Frankenstein i tvåhundra år till. Den har beskrivits som den första science fiction-romanen, och det låter onekligen fullt rimligt. Nu skulle jag gärna vilja se den klassiska filmatiseringen också! 

 

Den förkortade versionen finns att lyssna på i en app nära dig – om du vill läsa boken i sin helhet kan du köpa den till exempel här eller här. 

 

När populära tjejen Gia blir dumpad på parkeringen utanför skolbalen blir det panik. Hennes kompisar därinne tror ju redan att hennes pojkvän Bradley är påhittad – vad ska hon ta sig till? Jo, hon går fram till en kille som sitter i en bil och väntar på sin syrra och ber honom vikariera som Bradley. Och det gör han, tro det eller ej. 

 

Men naturligtvis kan hon inte sluta tänka på vikarierande Bradley – Hayden, som han heter – dagen därpå. Är det nu möjligt att konvertera honom från vikarierande Bradley till pojkvännen Hayden. utan att lögner och smussel blir exponerade och hon blir påkommen? 

Lättare sagt än gjort, förstås. Men det är ganska roligt att hänga med på resan! 

Jag vet inte om någon rekommenderade denna till mig, för det känns inte som något jag skulle ha valt varken efter omslaget eller baksidestexten. Men den passade alltså bra när jag behövde något lättsamt efter Generation Loss och den har faktiskt en del tänkvärda bitar också. Gias brors universitetsprojekt behandlar ett ämne som jag tror berör oss många idag – bekräftelsebehovet på nätet – och det var väl beskrivet. Jag kan tänka mig att läsa mer av West!