Saker ingen ser av Anna Ahlund

 

Tack och lov – jag blev inte besviken! 

 

Vi är tillbaka i Uppsala, denna gång på (fiktiva) Sibylla Allmänestetiska Läroverk. Här finns en salig blandning unga människor. Johannes, som låter Karin Boyes dikter styra hans liv. Sebastian, som har som nyårslöfte att kyssa en ny person varje månad av året. Fride, som är så vanvettigt kär i Miriam att hen inte vet var hen ska göra av sig. Tvillingarna Aron och Linn, där Aron går natur och inte känner sig särskilt begåvad och Linn går musik och är så oerhört begåvad att hon inte heller vet vad hon ska ta sig till. Och Yodit, min favorit, som är konstnär, ny i gänget och osäker på hur hon ska passa in. 

 

Inga normer existerar i Ahlunds Uppsalauniversum. Det finns ingen heteronorm, ingen som lägger någon vikt vid folks ursprung, könsidentitet eller sexuella läggning. Det är underbart! Naturligtvis är det såhär samhället borde se ut, och att få ett smakprov på det är fantastiskt. Det är något så befriande med att det inte ens finns någon bakåtsträvande förälder eller lärare eller annan person som ifrågasätter eller diskriminerar – allt är naturligt, precis som det ju faktiskt är i verkligheten – det är fantastiskt bra. 

 

Jag kunde inte sluta läsa – såpass att jag, när jag vaknade på natten och egentligen bara, efter att ha tittat på klockan, behövde vända på mig och somna om, inte kunde låta bli att läsa ett kapitel. Så himla, himla bra. Anna Ahlund är ett geni!