Månad: april 2017

Botaniska, bildbomb och bokcirkel

Det blev en tur till Botaniska idag på förmiddagen! Ja, som blev en ganska ordentlig promenad genom Botaniska och en sväng i Änggårdsbergen, ut via Övre Husargatan för lunch och sedan ner genom Haga, till Kungsgatan, ner till Nordstan, bort till Trädgårn (där vi mötte Maud Olofsson, bärande på fanor) och sedan till sist till Domkyrkan. Inte illa! Det var inte riktigt lika mycket som blommade i Botaniska som jag hade föreställt mig, men det blev ju bra ändå. Här kommer lite bilder av varierande sort och kvalité: 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
på…valfri person? 
 
 
Såhär stod det på mätaren när jag hade slagit mig ner på Kopps för att invänta de andra och diskutera När livet börjar om – inte så illa för en söndag! Vi var ganska eniga om boken och det kändes skönt att slippa vara motvalls kärring som jag befarade… 
 
   

 
Kaffe och passionsfruktscheesecake har väl sällan smakat så bra! 

Smakebit på söndag, 9 april 2017 – Katt på hett plåttak av Tennessee Williams

 
Jag läste ut dagboksantologin som jag tipsade om förra veckan imorse, och ett utdrag ur Lars Noréns dagbok fick mig att genast vilja läsa Tennessee Williams igen. Det var Glasmenageriet han skrev om, men jag fick tag på en utgåva med tre pjäser i – dels just Glasmenageriet som jag inte läst förut, men även Katt på hett plåttak och Linje Lusta, som jag läste på universitetet och älskar. 
 
Jag har även haft den stora förmånen att se Katt på hett plåttak uppförd i London, för första gången med endast svarta skådespelare (den utspelar sig på en plantage i Södern) – med ingen mindre än James Earl Jones och Phylicia Rashad (ni vet, Clair i Cosby) i huvudrollerna. Filmen med Elizabeth Taylor har jag tyvärr inte sett ännu, men jag ska. Ska bara läsa pjäsen först… 🙂 
 
Detta är allra första biten – Brick, son i huset, talar med sin neurotiska hustru Maggie, pjäsens titelkaraktär, så att säga. Gooper är Bricks bror. 
 
 
BRICK: Why d’ya call Gooper’s kiddies no-neck monsters? 
 
MARGARET: Because they’ve got no necks! Isn’t that a good enough reason? 
 
BRICK: Don’t they have any necks? 
 
MARGARET: None visible. Their fat little heads are set on their bodies without a bit of connexion. 
 
BRICK: That’s too bad. 
 
MARGARET: Yes, it’s too bad because you can’t wring their necks if they’ve got no necks to wring! Isn’t that right, honey? Yep, they’re no-neck monsters, monsters… All no-neck people are monsters… Hear them? Hear them screaming? I don’t know where their voiceboxes are located since they don’t have necks. 
 
Ur Cat on a hot tin roof av Tennessee Williams. 
 
 
Titta in hos Mari på Flukten fra virkeligheten för fler Smakebitar!
 
 
Nu ska jag samla ihop mig och åka till Botaniska! Får hoppas att det klarnar lite. I eftermiddag är det bokcirkel och sedan är det måndag igen – men en kort vecka, jag är bara på kontoret måndag-onsdag 🙂 

80 romaner för dig som har bråttom av Henrik Lange

 

 
Ramlade över denna som e-bok på Nextory förra helgen och kunde inte låta bli att ”läsa”. Detta är vad det hela går ut på: 
 
 

Det är egentligen bara roligt om du har läst boken som ”sammanfattas”, eller åtminstone har ett ganska bra hum om den. Somliga titlar har jag aldrig hört talas om och då är det ju inte speciellt intressant. Men i stort sett så visst är det underhållande! Banalt? Ja. Simplistiskt? Naturligtvis. Men kul – absolut. 

 

När livet börjar om av Lucy Dillon

Jag har bara läst en bok av Lucy Dillon tidigare, Ensamma hjärtan och herrelösa hundar, och tyckte väl att den var rätt okej. Det tycker jag väl om denna också. Sara hade bestämt sig för feelgood-tema när vi skulle rösta i bokcirkeln sist, och jag var glad att det var denna som blev vald bland hennes förslag då jag ju vet att många är väldigt förtjusta i Dillon. 
 
Jag blev inte så förtjust här. Det är förutsägbart även om jag inte kan förutse exakt vad det är som kommer att ske, och det blir ju lite långtråkigt. Sedan är jag helt ointresserad av renovering och ombyggnader och tyckte att det tog upp lite väl mycket plats. Jag gillade ingen av huvudpersonerna sådär innerligt som jag gärna vill göra i feelgood, och det förtar ju också lite av upplevelsen. 
 
Nå. Premissen: ett par i trettioårsåldern flyttar ut på landet för att ta över hans föräldrars hus efter att hans pappa gått bort och han själv förlorat jobbet i London av en anledning som inte avslöjas förrän ganska långt fram men som känns ganska uppenbar tidigt. En dag blir en ung kvinna påkörd utanför hotellet. Hon har en lapp med parets namn och adress i fickan, men har helt tappat minnet när hon vaknar upp. 
 
Just det där med minnesförlust kan ju gå åt två håll. Jag tycker inte att det riktigt går åt rätt håll här. Jag blir inte engagerad en enda gång, och jag vet inte om det beror på mig eller boken. Som sagt – Dillon är ju otroligt populär, så det finns väl anledning att utgå ifrån att det är mig det är fel på 😉 
 
Men jag gillar beskrivningarna av den engelska landsbygden, förstås, och i vissa stycken är den torra engelska humorn som jag älskar så mycket definitivt med. Så en trea ska den ha! 
 
 
Andra som har skrivit om boken: Boklysten, Lottens bokblogg
 
Boken finns att köpa här eller här! 

Brott och straff av Fjodor Dostojevskij

 

 
Jag har haft två, om inte tre, böcker av Dostojevskij i hyllan i många herrans år, men det har inte blivit av att jag har läst någon av dem. Har nog trott att jag inte är smart nog för att klara av sådant svårt. 
 
Men vet ni vad? Det var inte svårt att läsa Brott och straff. Inte alls. Lite jobbigt kanske eftersom allt är så smutsigt, gult och ångestfyllt – men så otroligt bra! 
 
Ni känner ju till berättelsen. Raskolnikov, en utfattig före detta student i St. Petersburg mördar en pantlånerska då han tänker sig att det ska lösa hans och familjens ekonomiska problem. Men det går inte riktigt som han tänkt sig då han blir påkommen av hennes syster och tvingas mörda henne också. Han kommer dock undan från brottsplatsen, och en stor del av romanen fokuserar på hans moraliska våndor. Dels anser han sig själv vara en sorts Napoleonfigur, som står över moraliska regler och lagar och som egentligen inte kan lastas för det han gjort. Dels blir han svårt febersjuk efter brottet då han drabbas hårt av minnena av mordkvällen. 
 
Långsamt inser han hur som helst vidden av vad han gjort, och jag tror inte att någon känner att jag spoilar något om jag berättar att han i slutändan bekänner och får sitt straff. 
 
Vid sidan om detta finns förstås en hel drös andra personer – det är trots allt rysk litteratur vi pratar om – men jag ska inte gå in så djupt på det. Läs själv! Det finns både kärlek och vänskap och förföljelse och intressanta vändningar och… ja, allt! 
 
Jag är så glad att jag vågade mig på något som jag inte trodde att jag skulle fixa – men inte bara fullföljde utan verkligen älskade också. Karaktäriseringen är helt otrolig, våndan och ångesten så väl beskrivna… ja, jag är såld. Det blir mer Dostojevskij för mig. 
 
 
Boken finns att köpa här eller här – eller som e-bok och ljudbok i diverse appar nära dig! Jag lyssnade på ett rejält stycke mitt i och det funkade bra. 

Lördag

 
Så tänker jag om gårdagens händelser. Orkar inte älta, orkar inte titta på nyheterna, orkar inte sätta på radion. Det som är viktigt blir jag ju matad med ändå, liksom. 
 
Istället har jag försökt göra lite nytta idag, tvättat en massa, städat, bäddat rent, läst en massa, promenerat x 2, handlat och bakat bröd med hasselnötter och kummin. 
 
 
Igår presenterade jag påsken för teamet på jobbet – två är ju kinesiskor och en är ganska nyanländ. Mutade dem förstås med skumägg. 
 
 
Äggen kommer från Flying Tiger och är i metall, förresten. Mycket rara! Hela deras vårkollektion med ovan mönster är ju underbar, anteckningsböcker och porslin och kort och paraplyer och allt möjligt. 
 
 
Köpte ett påskris på vägen hem också, de rosa fjädrarna följde med på köpet och de gula köpte jag till. Naturligtvis är de syntetiska! Det ser ju ganska mysigt ut. Vi hade en het debatt på jobbet igår gällande om det ska vara vatten i vasen eller inte, jag är böjd att tycka att det är rätt trevligt med gröna blad… 

Tjejerna på Höjden av Frida Malmgren

 

 
Jag är en ganska ny serieläsare, men blev väldigt glad när jag hittade denna i brevlådan från Kartago. Tack så mycket! Jag har insett att jag tycker att det är ganska svårt att läsa en hel roman i serieform, men detta formatet är underbart. 
 
 

Ibland är det bara en ruta, ibland två, ibland en sida. Vad det hela tiden är är plågsamt mycket igenkännande och otroligt roligt! Jag har bott i kollektiv med tjejkompisar och det är så mycket jag både ler och ryser åt. Fantastiskt!

 
Jag gillar att teckningarna inte är överdrivet detaljerade – jag behöver inte koncentrera mig på en massa detaljer, utan kan fokusera på humorn och de träffsäkra replikerna. Och de viktiga poängerna om t.ex feminism, inte minst. 
 
Gillade skarpt och rekommenderar absolut att du lägger en timme eller två på Tjejerna på Höjden – de är nämligen en hemskt trevlig bekantskap 🙂 
 
 
 
Boken finns att köpa här eller här! Finns även som e-bok 🙂 

Elin Boardy m.fl på Författarcentrum Väst

 
Var på Musikens Hus ikväll och lyssnade på bl.a Elin Boardy läsa ur Tiden är inte än. Mycket fint! 
 
 
Övriga medverkande var Tone Schunnesson, ovan, vars bok Tripprapporter jag ännu inte läst men har tänkt göra. Ebba Witt-Brattström pratade kring och läste ur Århundradets kärlekskrig, och en österbottnisk poet vid namn Ralf Andtbacka läste ur såväl publicerade verk som ett par hittills opublicerade dikter. Kvalitén på hela programmet var varierande men Elin Boardy är fantastisk!