
Kära nån – varför har jag aldrig läst Matilda?
Jag älskar ju Roald Dahl. Funderade till och med på att skriva min avhandling om honom på universitetet (eller, om skräck i barnlitteratur, ungefär). Men när jag rannsakar mitt minne så har jag faktiskt inte läst hans största klassiker, förutom Kalle och chokladfabriken – inte Matilda, inte James och jättepersikan och inte SVJ. Mycket oklart varför, som sagt – men nu har jag åtminstone kommit en bit på vägen.
Och det gjorde jag medelst ljudbok, mästerligt inläst av Kate Winslet. Åh, vad bra hon var, med olika dialekter och intonationer och höjda röster och barnröster… ja, det var så fint. Det gjorde ju inte ont att jag lyssnade på den på ovanvåningen på en Londonbuss som körde genom hela stan från Kings Cross till Hammersmith, heller!
Matilda är ett litet underbarn, som lär sig själv att läsa i mycket ung ålder. När hon är fyra år upptäcker hon biblioteket och lyckan är gjord. Tyvärr bryr sig hennes föräldrar inte särskilt mycket om henne – pappan säljer begagnade bilar med ruffel och båg, och mamman spelar mest bridge i Aylesbury.
När det blir dags att börja skolan träffar Matilda Miss Honey, som blir hennes räddare och hjältinna. Hon inser även att hon har telekinetiska förmågor – hon kan flytta föremål med tanken…
En helt underbar barnbok. Fantastisk! Rolig och seriös i jämna mått vilket är härligt Dahligt ❤