
Forever är en sådan där ungdomsbok som jag tycker att man har hört talas om sedan… jämt, i andra böcker, tidningar, på TV… ja. Så när jag fick nys om Lib Gen tänkte jag att det kunde vara kul att läsa den.
Och visst var det det. Det är alltid spännande att läsa förbjudna böcker – särskilt för att de får en att inse precis hur ”uptight” det amerikanska censursamhället är.
Forever handlar först och främst om den första riktiga kärleken, och allt däromkring. Alldeles för racy för amerikanska ungdomar, med andra ord. För… det är inte så himla detaljerat eller tokigt som man skulle kunna ha trott, även om det är svåra skämskuddevarningar lite här och var i boken. Ni som har läst känner väl Ralph.
Jag var inte överförtjust i slutet, men jag gillade boken i stort. Och förmodligen är slutet mer realistiskt än det scenario jag hade hoppats på.
Boken skrevs på 70-talet, och det är bra att det finns ett tillägg av författaren om hur saker och ting har förändrats sedan dess. För den kommer att fortsätta läsas – inget snack om saken.