Stories from the city, stories from the sea

Vilken strålande dag!

Intervjun / mötet i förmiddags gick kanon. Det var inte direkt för en specifik tjänst då den jag sökt redan tillsatts internt, men killen som är kandidatansvarig ville träffa mig ändå för framtida uppdrag. Vi hade en otroligt trevlig timme ihop (undrar om det inte är bättre att intervjuas utan förbehåll egentligen) och han verkar väldigt säker på att det kommer att komma in en hel del snart där han vill att cheferna ska träffa mig. Garanterat den rekryterare jag hittills träffat som jag har mest förtroende för och har trivts bäst med. Score.

Gick en runda i Nordstan när jag ändå var där, jag tror inte att jag har varit där mer än i farten på minst ett halvår. Shoppingcenter är inte mina favoritställen så det är väl inte så konstigt.

Sedan träning och lite hemmafix, lunch som tidigare nämnt och sedan kom pappa och hjälpte mig med ett par saker. Vi fixade den taffliga persiennen så gott det gick (satte i skruvar istället för abrovinschen med gardinstångskrokarna), bytte knopp på Det Vita Skåpet och rensade ventilen i badrummet som jag inte når. Hade bara tänkt damma den men när vi väl fick ner den visade det sig att det nog inte är någon som har plockat ner den på ett bra tag. Yuck. Men nu är den fin och visslar lite glatt åt mig när jag går in i badrummet.

Så tog vi en kvällsfika och pratade en stund vilket var mycket trevligt – och han hade med sig en matpåse från mamma – ännu mer falukorv (jag kommer snart att bli blekrosa), bacon, en lök, två äpplen och en påse makaroner. Och bäst av allt – ett paket kaffe!

Och så hade han med sig ett gäng galgar som jag glömt be om men mamma uppenbarligen räknade ut själv att jag ville ha, och en annan sak som har faciliterat min sidoaktivitet till Svenska Hollywoodfruar – mer om det om en stund!

Gud, vad jag är på gott humör ikväll!

Jag har nyligen skrivit om hur mycket jag saknar att ha rutiner, men nu har jag den senaste veckan verkligen försökt att upprätthålla åtminstone några. De är inte tidsbundna direkt, helt enkelt för att de inte behöver vara det (om jag inte har ett bokat möte / intervju / Friskispass förstås) – men ändå.

Jag går upp och duschar, klär på mig och sminkar mig istället för att gå i myskläder hela dagen. Jag bäddar sängen med överkast. Jag äter frukost vid köksbordet. Jag går ut varje dag – om jag inte tränar tar jag en promenad om det inte råkar vara busväder. Jag lagar ordentlig middag och äter i köket, även om lunchen kan bli lite si och så beroende på dagens planer. Jag har slutat att sitta i sängen med datorn (om jag inte tittar på något då, för det är betydligt bekvämare) utan sitter vid köksbordet istället som visat sig vara i perfekt arbetshöjd. Jag svarar på mail och kommentarer som behöver svar på förmiddagen efter frukost. Jag tar inte med mig datorn till läggdags utan läser en stund eller löser korsord istället.

Detta kanske verkar väldigt trivialt och som sådant som de flesta gör varje dag (även om de flesta väl går till jobbet eller skolan), men det är ett stort steg för mig. Inte för att jag inte har gått upp och duschat varje dag (nåja, nästan), men jag har slarvat med mat och sömn, glömt att äta och suttit uppe hela nätterna av ingen direkt anledning alls.

Och det verkar ha gjort skillnad. Jag har massvis med energi, jag sover som en gris, jag har normal aptit och är sugen på ordentlig mat istället för en halv burk oliver och lite snabbmakaroner. Jag mår jättebra! Tror att det är en kombination av de bättre rutinerna såväl som att energin och styrkan äntligen börjar komma tillbaka efter körtelfebern (stämmer tidsmässigt med vad läkarna sa också). Jag har inte ens haft några särskilt jobbiga symptom av sköldkörteln den senaste veckan – men jag kommer såklart att gå och ta prover nästa vecka ändå. Jag vet inte om det kan gå i perioder, det får läkaren svara på, men det har ju inte varit helt hundra det senaste halvåret eller så, så det är lika bra att få klarhet i det. Men det är hemskt skönt att slippa svimma / svettas / skaka som ett asplöv / inte kunna hålla händerna still i mer än 30 sekunder… och så vidare. Håret växer tillbaka så sakteliga, mina naglar är bättre än någonsin.

Det går med andra ord åt helt rätt håll. Det gillar vi.

Grattis bästaste LINDA på födelsedagen!

Nu drar jag på intervju. Glad måndag på er alla människobarn!

Nu är det tjall med Susneträknaren igen. Den visar ungefär en tredjedel av de egentliga besöken för tillfället, jag förstår inte riktigt.

Jaja. Det är en världslig sak.

Viktigaste nyheten idag är att jag lyckats lösa a) Fredagskrysset i GP b) Miljonkrysset i gårdagens GP och c) BÅDA delarna av TvåDagarskrysset. Fick hybris och gav mig på Söndagskrysset också, men antingen har jag tittat för mycket på bokstäver idag eller så är det mycket svårare än de andra för jag blir alldeles yr. Skickade till och med in Fredagskrysset och TvåDagarskrysset. Spännande.

Världens oväder på eftermiddagen för att inte tala om nu ikväll. Det regnar och blåser utav bara jag vet inte vad. Passar med andra ord utmärkt att mysa i kökslampans sken och laga en lagom het linsgryta med falukorv (ja, det låter konstigt men det är det inte) och en massa grönsaker, röd currypasta, kokosmjölk och tomater. Ja, och linser då.

Det doftar underbart redan, jag känner för att börja sleva i mig direkt ur kastrullen nu på en gång. Men det ska jag inte göra. Nejdå.

Om en vecka är jag legitimerad första-hjälpare (om jag inte gör bort mig då)! Hoppas man får diplom. Det var alldeles för längesen jag fick diplom.

Jag hittade ett nytt litet husdjur på vardagsrumsgolvet (ja, golvet är inte vackert men det är inte jag som har repat det och jag kunde inte riktigt med att kräva ny parkett när jag flyttade in…)

Ser exakt ut som en nyckelpiga, men benen och antennerna är ljusa, kroppen brun och fläckarna vita. Det var stört omöjligt att ta en närmare bild med min kamera är jag rädd. Nån sorts mutation tro? Jag låg väldigt nära den på golvet med kameran och den brydde sig inte ett smack om att få blixten rätt i fejset och gjorde inga antydningar till att kunna flyga utan knallade bara omkring på samma kvadratmeter eller så.

Rimligtvis KAN den flyga eftersom den lyckats hamna på åttonde våningen och jag inte tror att någon nyckelpiga har tålamod att krypa så långt rätt upp för en vägg, men… tja, lite nyfiken är jag allt! Jag hittade ju en harlekinnyckelpiga här tidigare i veckan också men den har inte visat sig sen dess.