cute overload

Glömde att jag lovade visa något supersött i torsdags… detta vykortet hittade jag i en påse bland en massa julsaker som mamma lämnade för ett bra tag sedan, han har suttit på kylskåpet och inspirerat mig sedan dess 😉

 

”Jag har bestämt mig för att vara lycklig, eftersom det är bra för hälsan.”

 

Result.

frobisher

Herreguuuud vad gott jag har sovit!! Har ingen aning om vad klockan var när jag somnade, men jag fick nog nästan åtta timmar i alla fall. Läste äntligen ut Änglamakerskan innan jag släckte lampan, recension kommer om en stund 🙂

Min gode vän Alex namngav den lilavita fisken igår kväll, han heter numera Frobisher. Vi kom in på något sidospår i en diskussion där jag förklarade att de inte är perfekta men fulla av charm och kärlek, och bestämde att världen nog kan lära sig mycket av små mjuka fiskar: Perfektion är tråkigt, men charm och kärlek kan man aldrig få nog av!

Kyligt här på morgonkvisten (eller okej, förmiddagen) så jag ska gå och hämta min Hunnebo-hoodie och ett par varma leggings, en stor kopp kaffe och sedan krypa ner under täcket en liten stund till innan frukost.

God morgon och glad söndag på er!

(PS: När jag jobbade som servitris hade vi juicer av märket Frobishers, som ägdes av min chefs polare eller något sånt. Då var de pyttesmå, nu verkar de har expanderat otroligt! Kul! Deras osötade grapefruktsjuice, och äppeljuicen med ”dunkel” i var så plågsamt goda.)

sweet saturday

Skrev på Facebook: ”Saints are through, flat is scrupulously clean, all laundry done, second fishie almost finished and I found a super cool discarded (completely new) picnic basket in the basement to store all my crossword papers and magazines I haven’t got to yet. Pretty good going so far – now I think I can chill with a clear conscience :-)” och det var väl en rätt tydlig summering så jag kan använda den igen… 🙂

Allt är alltså KLART, det riktigt gnistrar om golven, härligt! Det enda jag behöver göra är att byta lakan i sängen, men jag gör det lite närmare läggdags då jag sitter i sängen med datorn och stickningen nu. Lång varm dusch innan jag kryper ner mellan frasiga lakan… mmm, det kunde verkligen vara värre!

Hittade som sagt en picknickkorg i källaren. Den stod i grovsoprummet, vilket låter äckligt förstås men det är ju inga *sopor* därinne, eller i alla fall luktar det inte sopor eller så, utan just gamla TV-apparater, möbler (en rätt fin bokhylla faktist men den var extremt skranglig) och sånt däringa. Och så stod denna precis innanför dörren när jag skulle göra mig av med lite bröte. Jag hade en väldigt liknande korg fast mycket mindre när jag var liten som jag kallade för Lattjolajbanlådan när jag var liten så jag var ju tvungen att öppna den… tja, vackert rödrutigt foder, tallrikar, muggar och bestick för fyra personer (en kniv saknades)… allt sprillans nytt. Inte för att jag har tänkt använda tallrikarna och det, men jag sparar dem ifall ifall. Men själva korgen / väskan (den är mer formad som en liten resväska, ska ta kort imorgon när det är ljust) blir strålande att stoppa tidningar i, så slipper jag översvämningen i nattduksbordet av alla tidningar jag inte kan slänga ifall ifall jag plötsligt kan det där ordet i ett korsord som jag fastnade på i augusti… typ.

Anyway. Ätit middag och de sista Aladdinpralinerna, och nu dricker jag Yellow Label-te till efterrätt och undrar hur jag levde utan vattenkokare egentligen? Kanske till och med skulle kika på Stjärnorna på Slottet? Jag gillar Kim Anderzon skarpt, Johan Rabaeus och Louise Hoffsten är rätt kul, Johan Rheborg är naturligtvis en idol och Christer Lindarw, en så otroligt skön människa!

Först – ett foto på när jag lekte Sheldon Cooper i diskhon. Enda sättet att diska min karaff – hälla i diskmedel och spruta vatten så intensivt det bara går – jag har nämligen ingen flaskborste.

tvättstugechefen slår till igen

Alltså, jag är säker på att jag har berättat om vår självutnämnda tvättstugechef i huset? Hon är *alltid* i tvättstugan, tvättar så fort det står en ledig maskin (oftast typ tre saker per jätteindustrimaskin) och försöker koordinera alla andras tvätt också. Hon menar väl väl, men det kan bli lite påfrestande. Idag var hon igång igen, försökte få mig att använda andras maskiner också samt en extra torktumlare. När jag förklarade att det sista jag tvättade var tunna koftor och sådant som kanske egentligen ska kemtvättas och att jag skulle hänga upp dem i torkrummet blev hon lite bestört och tyckte att det var väl synd att jag skulle behöva ha så mycket arbete… det kändes inte så farligt att hänga upp sex koftor och en klänning dock 🙂

Fast idag var hon lite söt för hon berömde mina skor och sa att de såg så mjuka och sköna ut – ”riktigt som små… dansskor!” – tja, alltid roligt om man är fin i tvättstugan när man normalt ser som absolut värst ut (jag har leggings som är för stora, turkos och vit frottéklänning och en velourhoodie där fickorna sitter i bysthöjd, bisarrt nog i samma färg som det turkosa på klänningen. Typiska tvättdagskläder med andra ord!

Har även varit duktig och burit ner en massa bös i källaren som jag tänkt göra länge men förskjutit och gömt i klädkammaren (kartong och sådant där som jag inte vill slänga i vanliga soporna men aldrig får med mig när jag åker ner annars för jag har ju alltid händerna fulla med handväska och matlådekasse eller Dramaten eller ryggsäck eller fan och hans moster), vattnat blommor och slängt hyacinterna och kärleksörten som helt enkelt inte lever längre. Snyft snyft. Men jag har min lilla julgrupp och min amaryllis som fortfarande inte har slagit ut, så ännu är det allt lite jul. Tänker inte ta bort mina små dekorationer förrän nästa vecka som sig bör!

Så skönt att ha allting gjort, bara dammsugning och golvtorkning kvar. Kan inte dammsuga ännu för jag har lyckats skvätta ner halva golvet i badrummet med vatten när jag blev vansinnig för att mirakeltrasan (!) bara flyttar på damm. Mitt badrum blir otroligt dammigt då det är en sotlucka därinne som gillar att spontanöppna sig och så flyger det in en massa bös överallt, jättejobbigt. Jag kan torka av alla rostfria ytor (pappershållare, kran osv.) på morgonen – vid lunch är det dammigt igen. Suck och stön. Men det är åtminstone bara ett fåtal kvadratmeter. Nog för att jag är bra på att grusa ner i hallen och smula ner i köket, men dammigt är det i alla fall aldrig (förutom på listerna som jag ska praktiskt gärna glömmer dammsuga). När golven är färdigskurade kommer det att lukta himmelskt i hela lägenheten, och oj vad jag ska njuta av en stillsam kväll hemma efter det! Har massor av gulasch från igår kvar som kommer att vara ännu godare och ännu mustigare idag, och några bitar lösgodis i en kopp på köksbordet som jag hade glömt av. Ett glas vin till och gott sällskap och det hade varit en perfekt kväll! Fast jag klarar mig själv också 🙂

Kan verkligen njuta av att känna mig duktig ibland. Otroligt tramsigt, det är inga konstigheter, men det känns så skönt när man har gjort en massa man borde och allting är rent och fint och prydligt!

and it’s aaaall southampton…

 

Idag (eller ja, för sju minuter sedan) börjar tredje rundan i FA-cupen (då lagen i de högre divisionerna kommer med, runda ett och två är bara för amatörlag). Saints spelar borta mot Coventry City. Vill minnas att vi är mycket bättre än de men de slår oss ibland i alla fall…

 

Bara att hålla tummarna och hoppas på det bästa, som vanligt med andra ord!

 

(Ooooch, precis där gjorde Coventry 1-0. F-A-N också.)

makronchock

Råder inga direkta tvivel om vad som är trendigast att baka nu… förut var det cupcakes, sedan var det cake pops och nu är det makroner. Eller makaroner som många uppenbarligen vill kalla dem 😉 Jag är förvånad över att det såpass lång tid efter Marie Antoinette-filmen innan de slog igenom så väldigt i Sverige!

Jag har aldrig smakat på en makron men de ser ju sjukt goda ut. Särskilt de i giftiga färger.

Hade inte jag mycket att göra i eftermiddag, tänker du nu? Jodå, och jag håller på för fullt, men tar jag inte små raster emellan de allra tråkigaste ”jobben” så slarvar jag bara igenom det hela när jag tröttnar. Nu ska jag nämligen göra det absolut tråligaste jag vet – dammtorka. Aaaah. Eller – det är egentligen bara fönsterbrädorna, men det står så mycket greker (oj, haha, grejer såklart men nu vill jag inte ändra) på dem och då måste jag lyfta allt… gah. Anyway, jag ska göra det nu, jag hittade min försvunna mirakeltrasa så det ska väl vara lite roligare än vanligt i alla fall.

melodikrysset 1 – 2012

Nytt år, såklart! Men jag blev lite snurrig när jag såg att det handlade om vecka 1… fast det är klart, hur skulle det annars gå till? Duh.

Anyway. Jag hade ingen assistans alls idag, oförskämda människor som har bättre saker för sig på lördagsförmiddagar… men det gick ändå, om än med lite gissningar och annat här och där.

Sedan var det extra roligt att CD-läsaren i min dator har fastnat och ibland drar igång så det låter som… ja, jag vet inte, någon sorts slipmaskin kanske? Trots volymen på datorn på högsta fick jag ibland stoppa hela örat ner i högtalaren för att ens höra vad Eldeman pratade om. Det rättade dock till sig framåt nyheterna… tänkte spela in hur det lät men jag fattade inte hur man skulle göra.

Jaja.

Starta med en trippelfråga… jag vet inte riktigt hur jag känner inför dessa evinnerliga trippel- och kvadrupelfrågor, men men, det är inte jag som bestämmer. L1, V14 och L5 handlade detta om. Först och främst efternamnet på en av kompositörerna till Thank you for the music, Benny ANDERSSON förstås, och så var det AGNETHA FÄLTSKOG som sjöng. Hon har verkligen en ljuvlig röst, Tack för en underbar vanlig dag är en av mina favoritsånger alla kategorier.

Det var inte svårt att lista ut att det skulle stå antingen IF eller OF på V4, och det var ren röta att jag faktiskt visste att det var IF my friends could see me now från musikalen Sweet Charity. V9 gav mig jätteflashbacks till barndomen… när jag spelade fotboll fanns det en man i klubben som även brann för pardans, och startade en kurs för låg- och mellanstadieelever där vi fick lära oss foxtrot, bugg, twist, sådant där. Ja, och Fågeldansen, haha. I alla fall fanns alltid Who’s going to follow you home? med Jerry Williams på spellistan – hans riktiga namn är förstås ERIK Fernström. Jag gillar Jerry Williams, i lagom doser, och denna låten är ju så söt.

V11 – ännu en gång – Eldeman har väldigt underligt starka känslor för TED Gärdestad. Jag menar… alla gillade väl Ted, men det känns som om han dyker upp typ var tredje vecka nu? Jaja, Klöversnoa var det i alla fall som spelades, absolut en favorit. V13 var en finsk version av Chips gamla schlager DAG efter DAG. L3 och L10 kom också med barndomsflashbacks… jag har alltid varit blödig, och när jag var liten var jag extra blödig vad gällde djur, särskilt hästar och fåglar. Gamle Svarten är en så fin melodi och jag började alltid gråta när jag hörde den som barn. Nu ler jag mest. Gamle Svarten bor troligen i STALLET, och vad gjorde berättaren i sången? RED, såklart. Lite roligt var att L10 redan var löst vid det här laget 🙂

V6 fick vi veta var Roger Pontares son – det var ännu en gång en tillfällighet att jag visste att hans söner heter Viktor och VINCENT. Denna låten hade jag aldrig hört förut, Baby Hurricane, men jag gillade den skarpt! Väldigt trevlig och poppig. L2 blev jag såååå glad av att höra, Vaya con Dios lyssnar jag inte på tillräckligt ofta, jag tycker jättemycket om dem. Detta var Nah Neh Nah, och Vaya con Dios kommer ifrån BELGIEN. (Detta resulterade i att jag sjöng Don’t cry for Louie jättehögt för diskhon för en stund sedan.)

Sedan blev det dramatiskt, en bit ur RHENGULDET. Vilket jag inte visste, men det var den enda operan jag kunde komma på där bokstäverna såg ut att passa, och jajamensan, det gjorde de på V7. L6 blir jag också alltid glad av, jag vet att många tycker att den är superuttjatad, men jag tycker om VERONICA Maggios Välkommen in, jättemycket! V8 önskade en känd dragspelare från stenkaketiden – jag såg på en gång att det skulle bli NISSE någonting och det tog en stund innan jag kom ihåg Nisse Lind. Vilket alltid får mig att skratta lite för det var ju så Robert Gustafssons karaktär hette i Rena Rama Rolf på 90-talet 🙂

Och så sist men inte minst, en sådan där liten avslutning som alla definitivt kunde innan vi var i närheten av den. Visst var det A-HA med Take on meL12!

~*~ ~*~ ~*~ ~*~ ~*~ ~*~ ~*~ ~*~ ~*~

Och nu måste jag verkligen äta lite brunch om jag inte ska ramla i golvet. Auf Wiedersehen!