2014: 124 – The fault in our stars av John Green

Det var ingen högoddsare att jag: 
 
a) skulle välja denna som första bok i gårdagens leverans
b) skulle läsa den på mindre än 24 timmar
c) skulle älska den så mycket att jag mer eller mindre ville börja om så fort jag vände sista bladet. 
 
För ja. Den är precis så underbar som alla säger. Så vacker, så ärlig, så rörande, så humoristisk, så välskriven, så gripande, så förargande, så älskvärd. Ett mästerverk, helt enkelt. 
 
Berättaren är alltså Hazel, sexton år med obotlig cancer. Hon vill helst sitta hemma och kolla på America’s Next Top Model, så hennes mamma skickar iväg henne till en stödgrupp för tonåringar med cancer. En dag dyker Augustus Waters upp – sjutton år, tjusig som få, rolig och verbal – och har haft en ”släng” av skelettcancer och numera lever med ungefär 1,4 ben. 
 
Det blir inte sentimentalt. Vilket är en bedrift, när man skriver om tonåringar med ena foten i graven, så att säga. Jag älskar särskilt metaforen som Augustus presenterar vad gäller faktumet att han nästan alltid har en cigarett i munnen som han aldrig tänder – han sätter döden mellan läpparna, men tillåter den inte att ta honom. 
 
Helt fantastiskt, helt enkelt. Jag rekommenderar den till precis alla. 
 
Bonus, för er som läst och som en smakbit för er som kommer att läsa…: 
 

Akinator – The Web Genie(us)

 
Okej, jag hade glömt av Akinator – The Web Genie – tills den dök upp på någon sida förut idag. Det är vansinnigt imponerande. Jag testade ett par gånger förut – med Pelé och Nemo i Finding Nemo och systemet knäckte båda på färre än tio frågor. 
 
Jag är i absolut vördnad för personer som kan knappa ihop sådana här program eller skript eller vad det nu är som ligger bakom. Helt otroligt! Och rätt kul. Och definitivt ett helt okej tidsfördriv 🙂 

Dagens dikt: Till de älskande av Maria Wine

==
 
Närmare
än nästan nära
kommer du aldrig din älskade
Fjärmare 

än ett avskeds ”på återseende”
kommer du aldrig från din älskade
Ifrågasätt inte
vem av er som gav mest
eller vem som tog mest
Vgen är fiende till kärleken – 
anlitar du dess balanskonst
är det inte längre fråga om kärlek
 
Låt det givna
och det mottagna
malas tillsammans i vardagens kvarn – 
det är genom denna fina sammansmältning
ni ska fortsätta ge mera liv
åt er Kärlek
och mera kärlek åt ert Liv. 
 
 
== 

Bloggutmaning 365: 175 – Kändisar från din stad?

 175. Bor eller kommer det några kändisar från din stad? 
 
Ja, och ja, det gör det. En himla massa, faktiskt. Det är stört omöjligt att försöka räkna upp dem, så jag kan väl nämna en favorit – som många inte vet var från Göteborg, nämligen Karin Boye som föddes på Vasaplatsen 11. 
 
Hennes staty har just återkommit till sin plats utanför Stadsbiblioteket på Götaplatsen, efter att ha varit på semester annorstädes under renoveringen och ombyggnaden! 
 
Andra favoriter är förstås alla pojkarna Hysén, Viveca Lärn, Lasse Brandeby, herr och Fru Mannheimer-Apelgren, Tomas von Brömssen, Maria Lundqvist (fast jag surnade till på henne i både Mia på Grötö och Stjärnorna på slottet), Mia Skäringer, Klara Zimmergren, Sven Wollter, Patrik Sjöberg, Åke Edwardson, bröderna Hegerfors, Håkan Hellström, Alexandra Zazzi… och sjutusen till. 

2014: 123 – En nubbe och pizza i Alfta av Saw Alonzo

Men vilken underbart knäpp bok! 
 
Protagonisten Peppo är den mest älskvärde huvudperson jag har kommit över på ett tag. Otroligt skön italienare (som bott länge i Sverige) som tröttnat på att bli lurad och utnyttjad av sin chef på restaurangen där han serverar. Istället snor han chefens DAGAB-kort, åker och handlar allt han behöver för att starta egen pizzeria, där han ska tjäna ihop pengar så att han kan återbetala skulden till fästmön Doris, som lämnat honom då han i ett desperat försök att skaffa pengar till bröllopet spelat bort deras besparingar. 
 
Han tar uttrycket ”fara åt Hälsingland” på orden, och ger sig iväg mot Hälsingland, och Alfta – som ju låter lite som Alfa, som i Romeo. Han har det lite jobbigt i och med att han blir jagad av torpeder som har fått i uppdrag att presentera hans öron och tummar till gamle chefen. Men han träffar alla möjliga – och omöjliga – människor utmed vägen – personporträtten är helt enkelt fantastiska. 
 
Och matporträtten sedan! Såväl italiensk mat som riktig svensk husmanskost beskrivs på ett snålvattenframbringande vis och jag har nog aldrig varit så sugen på bruschetta som i eftermiddags! 
 
Just det ja. Han ska anordna motorcykelträff i Alfta också – men för att undvika att det ska bli en massa kriminalitet annonserar han även en fejkträff i Haparanda för att vara säker på att Alftaträffen bara ska dra till sig familjer och andra snälla. 
 
Så, ja. Det är överläkare, före detta damfotbollsproffs, kungar, presidenter, kejsare, knuttar, receptionister… och Peppo och Doris. Och lite fler. 
 
Som sagt är Peppo otroligt älskvärd. Rar, snäll, ädel, ärlig men tuff där det behövs och bara sådär allmänt underbar. Och boken är rolig och trevlig och snabbläst. Kul chansningsköp! Det finns två böcker till i Hälsingetrilogin som jag kommer att göra mitt bästa för att få tag på 🙂 

Tematrio: Sommarläsning

 
 
Veckans prompt i Tematrio hos Lyrans Noblesser är:  Berätta om tre böcker du planerar att läsa i sommar!
 
Vi skrev ju om det i bokbloggsjerkan häromsistens, och även om det har tillkommit vissa titlar till min lista i och med ett par loppisbesök sedan sist, så är det ändå böckerna som kom hem till mig idag som ligger närmast. Och ska jag då välja de tre som jag gissar kommer att bli avbetade först så är de… 
 
 
★ The Fault in our Stars av John Green. Det var inte längesen jag hörde talas om den för första gången men jösses, nu är det ju inte annat på både bok- och filmbloggar! Det lutar åt att jag kommer att börja på den redan ikväll. 
 
★ Steglitsan av Donna Tartt. Den hemliga historien är och förblir (antagligen) min favoritroman alla kategorier, så jag har jättestora förväntningar på Steglitsan – och jag tror inte att jag kommer att bli besviken! 
 
★ Barn av vår stad av Per Anders Fogelström. Jag tyckte så innerligt mycket om Mina drömmars stad, och är hemskt förväntansfull på att få veta vad som händer i nästa generation! 
 
Men det finns ju så många fler! Alla i dagens leverans – The mystery on Mercy Close kommer inte att ligga långt efter ovan fyra. Jag ska bli klar med Gösta Berlings saga, och jag ska läsa Invandrarna… men börjar jag räkna upp allt annat jag tänker läsa blir vi kvar här hela natten. Ni blir nog varse vilka det blir, i alla fall! 
 
 


2014: 122 – Den amerikanska flickan av Monika Fagerholm

Ja. Detta är då sannerligen en speciell bok. Och jag förstår varför den fick Augustpriset! 
 
Jag vet att jag har köpt denna på rea en gång för väldigt längesen och börjat på den men inte kommit någon särskild vart. Antagligen gav jag upp och gav bort den. Nu, lustigt nog, stod det tre stycken på rad på loppisen (det är normalt sett ingen som helst ordning) häromhelgen, så jag köpte en – för man ska väl ha läst den. 
 
Och nu har jag gjort det! 
 
Hösten 1969 hittas den amerikanska flickan Eddie de Wire drunknad i Trakten. Hennes vän Björn har hängt sig. Utifrån denna händelse går alla ekrar som leder till berättelserna i Fagerholms roman. 
 
Några år efter händelserna träffas den misshandlade lilla flickan Doris som tagits om hand av en fosterfamilj och den harmynta Sandra. De växer praktiskt taget samman till en och börjar bland annat att rota i historien om den amerikanska flickan. 
 
Parallellt finns historierna om Ålänningen, Sandras far, Lorelei Lindberg, Sandras mor – som har eller inte har hämtats av en österrikisk man i helikopter, byfånen Bencku och hans systrar Solveig och Rita, Eddies systrar Kenny och Inget, friherrinnan Miss Andrews… och en himla massa mer. 
 
Jag förstår på sätt och vis varför jag inte orkade igenom denna när jag försökte – det torde ha varit under sista året på universitetet, och då hade jag inte tid till eller tålamod med särskilt mycket förutom det jag var tvungen att läsa – för det är ganska stökigt. Väldigt mycket folk, väldigt mycket hopp i tiden, väldigt många olika händelser och framför allt ett väldigt speciellt språk. 
 
Men – när man väl kommer in i det så är det magiskt och helt fantastiskt. Romanen väcker oändligt många frågor, och får verkligen läsaren att tänka och reflektera. Jag är glad att jag tog mig igenom den, för det är verkligen ett litet mästerverk. Nu vill jag förstås läsa Glitterscenen, uppföljaren som konkluderar dulogin som kallas just Slutet på glitterscenen. 
 
Topp! 

Kompletteringspromenad

Nådde ju inte upp i en hel halvmil tidigare idag, så jag kompletteringspromenerade. Nädå, inte för sakens skull, men för att mitt paket kommit till Shelltappen och jag naturligtvis inte kunde vänta. Men – det räknas ju ändå och jag blir nöjd med att ha kommit över halvmilen på en dag. 
 
Varför det gick i slow motion? Jo, för att det var en farlig massa folk före mig i kön på tappen som hade tankat, och de hade ett nytt kortsystem som var väldigt långsamt. Dessutom skulle praktiskt taget alla ha korv eller annat krångligt. Samt letande av paket och sånt. Så jag lovar, jag kröp inte hela vägen även om det ser så ut. 
 
   

 
Det ser ju så roligt ut på GPS:en, som om jag vinglade mig hela vägen nerför Dinglevägen. Det gjorde jag inte, men det är klart att man kanske går åt sidan för en cykel eller annan fotgängare och det syns uppenbarligen…! 
 
Så – nu har jag nio extremt lockande böcker framför mig och känner att jag inte riktigt vet vart jag ska börja. 
 
Snacka om kärt besvär!