”Årets julkalender propagerar för sex och alkohol”

 
Så – nu är avsnittet färdigtittat – det där som ska propagera för sex och alkohol. 
 
Och nu är jag än mer övertygad om att personen eller personerna som fick det där första hysteriutbrottet är fullständigt dumma i huvudet. 
 
Det var strålande! Titta här, om du inte redan har gjort det! 
 
((Jag älskar årets julkalender. Har sett varenda avsnitt, och på rätt dag också – det har nog inte hänt sedan 1992 och Klasses julkalender eller möjligtvis 1994, med Håll huvet kallt. Det säger väl ganska mycket om vad jag tycker om den – underbar, alltså.))  
 
Så… skål då? 

Rostbiff, Alex & Sigge och Marple

Gjorde en kryddpasta på rosé, grön- och citronpeppar, chiliflingor, paprikapulver och salt bundet med dijonsenap – smetade in fransyskan och körde på 125 grader till 58 grader. Rostade körsbärstomater med citronolivolja, salt och lite socker under hela stektiden och sedan 20 minuter till på 225 grader ihop med den färdiga potatisgratängen. 
Mycket fint! 
Hade Allt för Sverige på i bakgrunden – nöjd med vinnaren men ännu nöjdare när jag läste efteråt att John och Jamie har fått ihop det! Kände det på mig i dagens avsnitt faktiskt och det var jag inte ensam om. 
Alex och Sigge var bra – men jag tycker att de gör sig bättre i podd och skrift. 
Nu kaffe och Marple – med både Matthew Horne (Gavin) och Ruth Jones (Nessa) från favoritserien alla kategorier – Gavin & Stacey. 
Det är allt bra fint. Har läst ut två av böckerna som har väntat troget också – så lite produktivt på den fronten med. 
Orkar knappast vara uppe ända till midnatt när Marple är slut men är fortfarande superpigg. Inte för att jag klagar men det är ju lite udda 😉 
Godnatt på er! Smakebiten har ju semester men jag ska ge er en imorgon ändå som jag förälskade mig i hos Katarina Sandberg. 

Älska sociala medier!

Tänk så mycket man – jag – skulle missa om det inte var för sociala medier! Hannah Widell uppmärksammar att Alex och Sigges show kommer på TV ikväll – underbart! Perfekt avslut på en redan fantastisk dag. 
Nu sitter jag och väntar på bussen efter ett som alltid härligt, mysigt, roligt och inspirerande möte med bokcirkeln. Har handlat precis. Ska hem och göra rostbiff på fransyska med körsbärstomater och potatisgratäng. Tvätta, läsa och lyssna på poddar. Ljuvliga liv, alltså! 
ETA: Glömde. Det är ju på gott och ont, det där med sociala medier. 

Nej. Då exploderar den. Herregud så dumt. 

Efterskalv av Magnus von Horn

 
Såg denna igår på härliga Biograf Göta. Och jag håller med kritikerna. ”Det här ska ni se.” ”Själsligt gripande” ”Väldigt berörande”. ”Svensk fullträff.” ”Imponerande och konsekvent.” Japp, jag köper alltihop. 
 
I huvudrollen ser vi Ulrik Munther, som John som just släpps ut ifrån en ungdomsanstalt. Vi vet inte vad som har hänt för att han ska ha straffats förrän ganska långt in i filmen, men det spelar inte så stor roll – det adderar ju på spänningen, liksom. 
 
Han bestämmer sig för att flytta hem till gården någonstans i Västergötland (Trollhättan eller Vänersborg, säger mina efterforskningar på namnet på en busshållplats.) och börja i sin gamla gymnasieskola. Det visar sig vara ett ganska dumt drag då det slutar i katastrof. 
 
Han bor ihop med sin lillebror, Filip, pappa mästerligt gestaltad av Mats Blomgren, och delvis farfar som har afasi och troligtvis är dement också. Detta manskollektiv har ett stort problem – ingen kan nå fram till den andre. Pappan försöker – gud, som han försöker! – men lyckas inte. Det går inte. 
 
John blir tillsammans med Malin, som inte bryr sig om det förflutna lika mycket som de andra – förrän hon inser att hon faktiskt är rädd för honom. 
 
Det är så välgjort och så spännande. Och oerhört tänkvärt. Det här med andra chanser, tagandet av dem och givandet av dem, är väldigt intressant. (Will Grayson, Will Grayson som jag läste ut strax efter att jag kom hem från biobesöket handlar också en hel del om det i slutet, men det ska vi prata om lite senare.) 
 
Och ännu en gång slås jag av hur svårt det måste vara att växa upp och leva på en liten ort – hade det handlat om en storstad hade han inte behövt börja i samma skola, även om jag förstår att han ville flytta hem till sin pappa – men i en liten stad har man ju inte nödvändigtvis så mycket att välja på. 
 
Jag blev oerhört berörd. Har funderat på filmen sedan jag gick ut ur salongen igår kväll. Fantastiskt bra. Har ingen koll på Ulrik Munther, men om detta är hans debutroll är han vansinnigt talangfull. 
 
Se den, hörni! Jag menar det verkligen. 

Post-itväggen

Älskar denna vägg som döljer vägarbetena utanför Stadsbiblioteket! 

Så himla härligt. Väninnan Charlotta upplyste om att den redan finns i Köpenhamns Metro – bra inspiration med andra ord! 
Glöggfesten igår blev inställd pga massa sjuka, så J och jag gick på bio istället – Efterskalv med Ulrik Munther. Mycket svart, mycket bra, mycket tänkvärd. 

Älskade Göteborg, du är allt fin du! 

Nu på väg till bokcirkelträff – det blir lunchdate denna gången. Det är Grenar av gift av Erin Kelly som ska pratas – jag läste ut den igår och tycker att den är strålande. Läste även ut Will Grayson, Will Grayson av John Green och David Levithan igår. Wow, bara wow. Har haft för många böcker på gång simultant nu, ska försöka styra upp och läsa ut ikväll. Hade funderingar på att gå på en julkonsert, antingen i Annedalskyrkan med Boyz in love eller i Biskopsgårdens kyrka med Internationella Kören, men jag vet inte om jag har lust egentligen. Ska jag göra något alls är jag mer sugen på att gå och se The Girl King, filmen om Drottning Kristina. Men vi får se. Idag gör jag vad jag känner för. 
Glad fjärde advent, gullisar! Ser fram emot att berätta för er om Grenar av gift inom kort, åh vad jag tyckte om den! 

Utmaningar Dag 19 – sammanfattning!

   

   

 
Nattduksbordsvärmare hos #bokhorajulutmaning – Life of Pi av Yann Martel ligger troget i mitt nattduksbord. Vet inte varför jag inte fixar att läsa den, det är ett mysterium. 
 
En julklappsbok hos #pocketshopjulutmaning – Jag tror, och hoppas, att Astrid Lindgrens Krigsdagböcker blir flitigt förekommande under våra granar i år, till blandade målgrupper. 
 
Och hos #lmjulkalender / #lmfotoutmaning – Karaktär jag vill dricka vin med. Vin dricker jag nu inte, men jag skulle gärna ta en kaffe med Tiny Cooper ur Will Grayson, Will Grayson. En sannerligen fabulös människa, med lite tur är det smittsamt!