Veckoutmaningen: Plågsamma sommarförsök

 
Veckans tema på Kulturkollo är sommarplågor, och Veckoutmaningen lyder: 
 

Veckans utmaning är uppdelad i två delar:

Den första går ut på att presentera en sommarplåga från ditt förflutna och berätta om ditt förhållande till låten (kan vara hatkärlek, kan vara enbart plågsamt eller du kanske har ett fantastiskt sommarminne till låten).

Den andra handlar om att sia den närmsta framtiden. Vilken låt tror du blir 2016 års sommarplåga?

Sommaren som sitter hårdast fast i mitt minne är 1994. Jag skulle fylla tolv i augusti, det var en otroligt vacker sommar (det var ju alla somrar när man var liten, men 1994 var ju en dokumenterat fantastisk sådan) – och det var fotbolls-VM. Och vilket VM! Jag minns att vi grillade och hade TV:n ute på tomten hos min kompis Josefin, jag minns hur vi två hade vykortstävling med vår kompis Mattias – det gick ut på att skicka flest vykort, jag har ingen aning om vad priset var eller hur man räknade), jag minns att jag brände mig på benen så att jag såg ut som en strandskata och hur jag och kusin F spelade kort på klipporna och badade så vi höll på att bli fullständigt urlakade. 
 
Och det är väl inget snack om vilken låt som var soundtrack till denna sommaren? Nej, jag trodde inte det heller. (Och ja, jag ryser fortfarande när jag hör den, för att inte tala om vad som händer när jag ser hela SVTs VM-krönika. Jag börjar gråta redan i introt.) 
 
 
Vad gäller 2016 års sommarplåga har jag verkligen ingen aning. Det verkar som om det är väldigt populärt med artister i stil med Samir och Victor, och jag förstod i måndags att det finns några nya små norska tvillingpojkar som ungdomarna avgudar. Jag har – naturligtvis – aldrig hört dem, men Marcus & Martinus kanske är ett hett tips? 

Tisdagsutmaningen – Enkät om resor i kulturen

 

Veckans tema på Kulturkollo är On the road, och veckans utmaning är i form av en enkät – om resor i kulturen och i verkligheten! 

Vilken bok om en eller flera resor tycker du mycket om?

 

Någon gav mig en luggsliten The Beach av Alex Garland för ett antal år sedan. Jag trodde inte att det var någonting för mig alls, men när någon man tycker mycket om älskar en viss bok så anstränger man ju sig ofta för att se vad det är för något. Och nog fastnade jag. Fantastisk roman. 

Sedan tänker jag spontant på Priset på vatten i Finistère av Bodil Malmsten, som jag älskade. Det är ju mer av en emigration än en resa, kanske, men den får vara med i alla fall. 

Road movies är en egen genre. Vilken är din favorit och varför?

 

Ett svårt val mellan två Tarantinopärlor (även om han inte regisserade den första) – True Romance eller Natural Born Killers. Det är nog Natural Born Killers ändå. Så himla bra. 

I veckans inledningsinlägg skrev jag om hur Willie Nelsons On the road again fastnat i mitt huvud. Vilken låt om att resa sjunger du gärna med i?


The boy with the arab strap med Belle & Sebastian är ett bra exempel. ”A mile and a half on a bus takes a long time…” – eller kanske Two of us med Beatles… fast allra, allra bäst är nog America med Simon and Garfunkel. 

Inre resor är också resor. Presentera ett verk som beskriver en inre resa!
Jag tänker spontant på Norwegian Wood av Haruki Murakami. 

Vilken plats/miljö läser du helst om eller ser filmer från?
Jag gillar ju att läsa om miljöer och platser som jag känner väl – Göteborg, västkusten, London och England i stort. Men jag konsumerar gärna kultur om platser som är okända för mig också – t.ex är jag inte så supersugen på att resa till Indien, men jag njöt fullt ut av Delhis vackraste händer av Mikael Bergstrand. 

Vilka platser eller miljöer gillar du inte att läsa om eller se filmer från?
Jag vet inte – jag blir gärna lite illa till mods av att läsa böcker från små orter som får mig att känna mig klaustrofobisk, men det betyder ju inte att det inte finns massor av bra litteratur från sådana platser. 

Har du gjort några resor inspirerade av ett eller flera kulturella verk? Berätta!
Ja – min längtan till Paris kom mycket ur litteraturen, definitivt. När vi läste Nana på universitetet och pratade mycket om Paris arkitektur och stadsplanering visste jag att jag bara måste åka dit och se allting själv. 

Vilken kulturell resa drömmer du om att göra?
Det har inte bara med kultur att göra, men jag har naturligtvis läst en massa från och om Kalifornien och jag hoppas kunna åka dit inom en inte alltför distant framtid. Mest drar dock Linda och hennes man, som bor där! 

Berätta om en resa du planerar att göra i sommar!

 

Mot slutet av juli reser jag till Cornwall! Jag reste runt en del i England under mina år i London, men provlemet var att när jag hade tid att resa hade jag inga pengar, och när jag hade pengar hade jag ingen tid – därför kom jag aldrig så långt som just Cornwall och St. Ives. Men 19:e juli flyger jag till London, bor över en natt i närheten av Paddington och hoppar sedan på tåget i 5½ timme för att spendera några dagar därnere. Hoppas på massor av sälar och lunnefåglar, men även bad, promenader, läsning och god mat. 

Vilket land reser du gärna till?
Vilka som helst, egentligen! Men just nu är jag kanske mest sugen på att åka till Frankrike igen. Jag har varit där tre gånger, men har ändå inte sett så mycket. Jag har en dröm om… ah, det kommer i nästa fråga! 🙂 

Vart går din drömresa?
Los Angeles och Kalifornien är kanske min största dröm – men jag har även en gammal dröm om att spendera ett par veckor i Provence. Hyra någon liten stuga (jag tänker mig något i stil med den som Colin Firth bor i i Love Actually och handla all mat på den lokala marknaden och skriva Den Stora Romanen… ja, ni förstår. 

Vilket resmål lockar dig inte alls?
Thailand. Jag förstår inte varför man vill åka dit. 

Tisdagsutmaningen – Nederländerna

Denna veckan har Kulturkollo tema Nederländerna! Tisdagsutmaningen är därför en holländsk sådan – ja, vi kallar det holländsk. Och frågan är: Vad tänker du på när du tänker på Nederländerna? 
 
Jag tänker på en alldeles fantastisk liten weekendtripp som jag tog dit 2004, tillsammans med fyra vänner – Louise, Laura, Tom och Nic. (Inte den Nic som vi förlorade i vintras, utan en annan. Jag vet inte varför australiensarna stavar sig utan k i slutet!) 
 
Det blev en strapatsrik resa – på vägen dit upptäckte Nic att han hade glömt sitt bankkort, och när vi skulle gå ner för landning var det för dimmigt på Schiphol, så vi fick sitta på planet i Düsseldorf i några timmar vilket var lite småsegt. Men väl där hade vi en fantastisk resa, och det är förstås den jag tänker på när jag tänker på Nederländerna! 
Bjuder därmed på en liten bildbomb – vi hyrde cyklar en dag och var bland annat på Anne Frank Huis, och den andra åkte Tom och jag ut till Amsterdam Arena, Ajax hemmastadion, och träffade på Ronald Koeman – som ju lustigt nog numera är tränare för Southampton, laget i mitt hjärta som Tom placerade där. 
 
 
Vi fick inte checka in på vandrarhemmet förrän framåt sena eftermiddagen, så hamnade på en belgisk bar det första vi gjorde – trötta och hungriga efter Düsseldorf! Här dricker Tom och Nic trappistöl. Alla sorter – och det var hundratals – hade egna glas och underlägg. Just denna sorten hittade Louise senare på Borough Market för ett hutlöst pris, minns jag – den flaskan vårdades i månader innan hon gav sig på den. 
 
 
 
 
 
Dam Square. Alla bilder jag tog denna kvällen blev såhär, det är jätekonstigt men ganska roligt. Vi hade varit ute och ätit en underbar fondue och försökte sedan ”göra stan”, men det gick sådär – tills Tom och jag gick iväg själva och hittade en gaybar… som vi inte förstod var en gaybar förrän någon ifrågasatte vad jag gjorde där, och jag insåg att jag var den enda tjejen därinne av kanske tvåhundra personer. När Charlotte Nilssons Take me to your heaven spelades och alla herrarna lade armarna om varann och danssjöng lyckligt kring baren förstod vi. Det hela slutade med en kebab i påse – man fick en godisklubba och en clementin i påsen! 
 
 
 
 
 
 
Så vackert! 
 
 
Coolaste cykeln ever? 
 
 
 
Amsterdam Arena är lustigt byggd – det går en motorvägstunnel rakt igenom ”källaren”, kan man säga. Vi åkte tunnelbana dit – mycket smidigt. Hade tänkt cykla men blev avrådda och det var nog tur. 
 
 
The man, the myth, the legend! Han var supertrevlig! 
 
 
 
På vandrarhemmet kunde man låna sällskapsspel. Vi spelade självklart nederländskt Monopol och höll på att skratta ihjäl oss. 
 
 
 
 
 
Jag älskar städer med mycket vatten! Amsterdam har massor av vatten, som ni förstår. Tyvärr hittar jag inte alla foton – jag hade ett på en husbåt som var helt fullknökad med blommor och krukor – får leta lite till ikväll! 

Kvinnoalfabetet – Bokstaven Ö

 Dags för Kvinnoalfabet! Frågorna kommer som alltid från Linda på enligt O


Vem är din favoritförfattare med för- eller efternamn som börjar på Ö?

Jag tänker direkt på Nan Inger Östman vars hästböcker jag älskade som yngre ungdom. Har även läst en av hennes ungdomsböcker som heter Smockan som jag köpte på Emmaus någon gång för längesen, som handlar om mobbing och skolmiljö på sjuttiotalet. Hon skrev hästböcker som även inkluderade mycket om relationer, pubertet och sådant. Bra fusionlitt! 

Finns det någon annan kulturpersonlighet på Ö som du gillar?

Det första namn som kom in i hjärnan på mig var, bisarrt nog, Öllegård Wellton som spelade Tommy och Annikas mamma i Pippifilmatiseringarna! Ingen aning om varför. Hon har varit med i ganska många filmer utöver dem, som var några av hennes sista, men jag har inte sett något annat. Men hon var ju ganska rolig i Pippi, låtsasskånskan till trots! Här kan man läsa om varför hon fejkade skånskan, intressant! 

Vilket kulturellt verk av och/eller om en kvinna, med Ö i titeln vill du lyfta fram?

Jag älskade Den ökända historien om Frankie Landau-Banks av E. Lockhart, som jag läste förra sommaren. Vill lyfta fram den om någon, mot förmodan, ännu inte hört talas om den! 

Finns det någon författare eller någon annan kulturpersonlighet på Ö som du ännu inte upptäckt, men är nyfiken på?

Jag tror att jag eventuellt kan jag läst någon bok av Lisa Örtengren – men det är isåfall bara den enda. Det kunde vara kul att läsa några ungdomsböcker från ”en svunnen tid”, såsom med Nan Inger Östmans bok ovan. Ska kolla på biblioteket! 

Kvinnoalfabetet – Bokstaven Y

Frågorna i Kvinnoalfabetet kommer som vanligt från enligt O, och denna veckan har vi kommit fram till bokstaven Y! Det börjar närma sig slutet, och det känns faktiskt väldigt tråkigt! Kanske gör vi ett gubbalfabet nästa gång? 😉 

Vem är din favoritförfattare med för- eller efternamn på Y? 

Jag har tänkt och tänkt och jag kommer inte på någon. Därför får det bli en poet, nämligen Ella Young från Nordirland. Hon var även engagerad i keltisk mytologi vilket är väldigt spännande! Här är hennes dikt The Rose: 
 
The rose that blooms in Paradise
Burns with an ecstasy too sweet
For mortal eyes

But sometimes down the jasper walls
A petal falls
Toward Earth and night

To lose it is to lose delight
Beyond compare
To have it is to have
Despair

Vilken kulturpersonlighet med för- eller efternamn på Y beundrar du? 
Det är flera som redan svarat Yukiko Duke men jag kan inte låta det stoppa mig. Jag tycker att hon är en oerhört intelligent och inspirerande kvinna med många talanger. 
 
Vilket kulturellt verk med Y i titeln vill du lyfta fram? 
Jag tycker hemskt mycket om Rebecca Wells böcker om Ya-Ya-flickorna. De två första passar in på frågan – Ya-Ya-flickornas väg till fullkomlighet och Ya-Ya-flickornas gudomliga hemligheter. Tredje boken heter Små altare överallt men originaltiteln innehåller ju faktiskt ett y – Little altars everywhere. 
 
Finns det någon författare eller någon annan kulturpersonlighet på Y som du ännu inte upptäckt, men är nyfiken på? 
I fina YA-boken Anna and the French kiss av Stephanie Perkins nämns den japanska författaren Banana Yoshimoto upprepade gånger. Jag har sett henne i några andra svar på denna veckans frågor också, och har laddat ner ett par av hennes böcker till plattan nu. 

Kvinnoalfabetet – Bokstaven Q

 

Detta är utan tvekan den värsta bokstaven i Kvinnoalfabetet hos enligt O! De andra svåringarna, X och Z, har jag åtminstone några spontana kandidater till, även om jag såklart inte vet vilka frågorna blir ännu. Men Q, nä, jag fick modellera om ett par av frågorna lite. Låt oss kalla det poetisk licens? 😉 

 

Nämn en favoritförfattare med för- eller efternamn på Q.

Jag måste få omtolka denna frågan, för jag har ingen favoritförfattare på Q – utan det blir en med Q i namnet! Och då blir det Karin Brunk Holmqvist, som skriver ljuvligt roliga och finurliga små romaner om folk på Österlen. Mycket söta!

 

Berätta om ett kulturellt verk som innehåller ett ord på Q och som är skapat av och/eller har en kvinna i huvudrollen.

Jag svarar, precis som Linda, med Sue Townsend här. The Queen and I och uppföljaren Queen Camilla har båda Q i titeln, och är helt fantastiska! Jag sörjer verkligen att Sue Townsend dog så ung och inte fick fortsätta skriva om sina ljuvliga karaktärer, kungafamiljen, Adrian Mole och alla andra.

 

 

Det finns ju annan kultur än böcker. Vilka kvinna med för- eller efternamn på Q vill du lyfta fram som är kulturell, men inte just författare?

Suzi Quatro var en häftig kvinna i glamrockens ganska mansdominerade värld. Hon hette egentligen Susan Kay Quatrocchio, så det är inte enbart ett coolt artistnamn med en svår bokstav i! 🙂

 

 

Berätta om en kvinna med för- eller efternamn på Q, eller med ett Q i namnet eller kanske titeln på något hon skapat, som du beundrar. Det kan vara en känd eller okänd kvinna, död eller levande inom vilket område som helst. Motivera gärna ditt svar.

Nu får jag fuska lite igen – för Englands nu framlidna drottningmoder hade inget Q i namnet – däremot två Q:n i sin titel, Queen Elizabeth the Queen Mother. En vansinnigt cool tant, ända in i slutet då hon gick bort vid 101 års ålder. Jag vill rekommendera den utmärkta filmen The King’s Speech med Colin Firth, som berättar en del om henne och hennes styrka och dedikation.

Kvinnoalfabetet – Bokstaven P

Kvinnoalfabetet är tillbaks efter ledigheten! Och vi har hunnit till bokstaven P 🙂 
 
 
Vilken kulturell kvinna på P har följt dig länge? 
Jag läste Pia Hagmars hästböcker i mellanstadieåldern, när jag själv höll på med hästar. Under senare år visade det sig att vi hänger på samma nätforum, och förra året läste jag hennes vuxenroman, Du och jag och vi, som lite skämtsamt (eller?) sägs ha inspirerats av forumet och allt som pågår där. Vare sig det är sant eller ej så är det en mycket bra relationsroman. 
 
 
Nämn en favoritförfattare med för- eller efternamn på P. 
Första tanken här var Sylvia Plath – men sedan tänkte jag lite på kvantitet också, och svarar därför Jodi Picoult, som jag tycker skriver bra och viktiga böcker. Hon har ett väldigt bra språk, och hon tar upp svåra ämnen som organdonation, skolskjutningar, NPF och annat. Jag fascineras av hennes miljöer – delvis New England där vi ofta befinner oss i böckerna, men även amerikanska småstäder överlag. Jag tänker ofta på hur glad jag är att inte ha växt upp i en liten stad i Sverige, just för att folk pratar så förbannat – men det är betydligt värre i frireligiösa, konservativa USA. 
 
 
Det finns ju annan kultur än böcker. Vilken kvinna med för- eller efternamn på P vill du lyfta fram, som är kulturell men inte just författare? 
Underbara, fantastiska P J Harvey är en av mina stora idoler. Hennes album som namngivit bloggen – Stories from the city, stories from the sea – är ett mästerverk. Thom Yorke från Radiohead är med en hel del på skivan också och This mess we’re in – ovan – är underbar. 
 
 
Vilken kulturell kvinna med för- eller efternamn på P har du ännu inte utforskat? 
Precis som Linda själv svarat så blir mitt svar Patricia Highsmith – särskilt efter att ha sett Carol häromveckan (den bygger på hennes roman The price of salt). The Talented Mr Ripley har legat i min TBR-hög hur länge som helst, och Främlingar på ett tåg ligger och väntar i plattan. Frågan är vad jag väntar på! 😉