Lyssna på Adolf Fredrik…

Var försiktiga idag, hörni! 
Bild från Livrustkammarens Facebook. Om Adolf Fredrik minns vi främst två saker – att han gillade att svarva snusdosor och att han åt ihjäl sig på fastlagsbullar. 
Ni förstår – för 245 år sedan – nästan på dagen – hade konungen och drottning Lovisa Ulrika varit på bal på Ulriksdals slott. Dagen därpå var drottningen bakfull, och kungen, som gått hem tidigt eftersom han blivit lovad hetvägg nästa dag, fick äta middag ensam. Surkål, kött, rovor, hummer, kaviar, böckling och champagne. Och så de ödesdigra semlorna. 
Och så skrek han till och blev buren till sängen och där kolade han vippen på stört. 
Historielektioneb kom från ypperliga SO-rummet.se, för allt det kom jag faktiskt inte ihåg själv 😉 

Veckans bokbloggsfråga – Vecka 6

 
Tiden går fort – vilket är mycket välkommet när man håller på att räkna ner till något efterlängtat. Till helgen är det ju alla hjärtans dag, och Veckans Bokbloggsfråga lyder: 
 
Snart är det alla hjärtans dag. Kommer du att uppmärksamma denna dag på något sätt relaterat till böcker? Kommer du exempelvis att ge bort en bok till någon du håller kär, skriva något särskilt temainlägg på din blogg, fokusera mer än vanligt på böcker som handlar om kärlek och relationer eller något helt annat?  
 
Jag ska gå på en speciell visning av Borta med vinden på Bio Roy här i Göteborg – vilket ju är litterärt på sätt och vis. Men jag har inte läst boken… 
 
Dock kan man säga att en av anledningarna till att jag vill se den är litterär, för jag älskar Rebecca Wells böcker om Ya-Ya-flickorna, och i en av böckerna reser de till Atlanta för att gå på premiären av just Borta med vinden – så lite litterärt är det allt! 
 
I övrigt vad gäller litteratur just den dagen lär jag läsa ut Silvia Avallones Stål inför bokklubben på måndagen. Inte så mycket romantik i den hittills, i alla fall…! 

Från Juan-les-Pins till Västervik

Lyssnade på Hågkomster ur ett dåligt minne av och med Monica Zetterlund på väg till jobbet. Hon pratade om Juan-les-Pins, vilket då osökt fick mig att tänka på Where do you go to my lovely av och med Peter Sarstedt: 
 
 
”When you go on your summer vacation
you go to Juan-les-Pins, 
With your carefully designed topless swimsuit
You get an even suntan on your back and on your legs…” 
 
Detta är nu en alldeles oerhörd låt, vad gäller att sätta sig på hjärnan. Så jag hade den i huvudet precis hela dagen, fortsatte att lyssna på Monica emellan varven och så började hon prata om Ingrid Thulin. Jag mindes genast att jag läst någonting i Ju mer jag ser dig av Louise Boije af Gennäs om Ingrid Thulin, något med Fröken Sverige och en låttext och ”du är söt som”… 
 
Så jag googlade. Och hittade texten: 
 
”Du kunde bli Fröken Sverige
Du är söt som Eva Aulin
Du har ljust hår, och ögon av Sverige
så blå som hos Ingrid Thulin, du är fin…” 
 
Och vad är nu detta undrar du? Jo, det är Saknar du något min kära med Hootenanny Singers. Och vad är nu DET? 
 
JO. Det är en svensk version av Where do you go to my lovely. 
 
 
Ridå, liksom. Vilken cirkus i hjärnan det blev! 

Bokbloggsjerka 5 – 8 februari

 
Dags för Bokbloggsjerka! Det är så mysigt att den är tillbaks 🙂 
 
Veckans fråga är både svår och härlig: Topp 5 fiktiva karaktärer som du önskar vore dina bästa vänner (böcker/film/tv). 
 
Det här kan man ju fundera på i all evighet! Men vi gör ett försök:
 
 
1. Som nyförälskad i Gilmore Girls vill jag gärna säga Lorelai, Rory och Sookie. Men om jag måste välja en blir det nog bannemig Sookie St. James som kan få lära mig allt hon kan i köket. Dessutom älskar jag Melissa McCarthy. 
 
 
2. Joy i Insidan ut hade väl varit fantastiskt trevlig att få hänga med med jämna mellanrum. 
 
 
3. Skulle gärna vilja hänga med killgänget Q, Ben och Radar i Paper Towns av JohnGreen – och i filmen med samma namn, förstås. Margo Roth Spiegelman får inte vara med och leka. 
 
 
4. Tänk att få hänga med Angela och Rickie i Mitt så kallade liv – nu som vuxna, då, antar jag? Rayanne kan vara med ibland, men hon är nog lite för intensiv för att jag ska orka med i min ålder. Fast – är de vuxna nu kanske hon också har blivit vuxen? Tänk Rayanne Graff som… hedge fund trader. 
 
 
5. Nu måste jag göra ett svårt val igen – för vem i Will Grayson, Will Grayson av John Green och David Levithan ska man välja? Det får väl bli Tiny Cooper – som ju fick en egen bok också, Hold me closer. Det måste bara bli film av detta! 

Kvinnoalfabetet – Bokstaven S

S är en svår bokstav, för det finns så otroligt många att välja på! Vilket förstås är anledningen till att detta har dröjt. Men här kommer nu – Kvinnoalfabetet på bokstaven S: 
 
 
Nämn en favoritförfattare med för- eller efternamn på S. 
Det blev svårt på en gång! Här finns ju hur många som helst jag skulle vilja ha med – Edith Södergran, Sylvia Plath… ja, jag ska inte ens börja räkna upp dem för då blir vi kvar här till nästa vecka. Men jag väljer ändå Maj Sjöwall den här gången. Oerhört fascinerande kvinna, otroliga böcker. Har du inte sett SVT-dokumentären ännu är det dags att göra det nu. 
 
 
Det finns ju annan kultur än böcker. Vilken kvinna med för- eller efternamn på S vill du lyfta fram, som är kulturell men inte just författare? 
I en Bamsetidning någon gång på 80-talet – gissar 1987, kanske, senast 1988 – fanns det en specialare om den finländska konstnären Helene Schjerfbeck. Det var nog första gången jag kom i kontakt med konst på riktigt och jag blev hemskt fascinerad. Hon skadade sig illa i ett fall i en trappa som fyraåring, familjen hade inte råd med läkarvård och det var så eländigt alltsammans. Det var även då jag lärde mig ordet konvalescent. Som tavlan ovan även heter – Konvalescenten. Googlade lite nu och Therese Bohman minns samma sak! 
 
 
Vilken kvinna på S, död eller levande, tycker du borde få mer uppmärksamhet? 
Jag var väldigt förtjust i bandet Black Box Recorder, som bildades av Luke Haines från The Auteurs och John Moore från The Jesus and Mary Chain tillsammans med den strålande sångerskan Sarah Nixey i slutet på 90-talet (fast det var först 2002-2003 som jag började gilla dem). Jag har varit på massor av konserter med dem, alltifrån källarklubben Metro till London Astoria och de var så himla bra. Jag lyssnar fortfarande mycket på dem i omgångar. 
 
 
Vilken kulturell kvinna med för- eller efternamn på S har du ännu inte utforskat? 
Alltså, detta är nästan lite pinsamt, men jag har inte läst något av Curtis Sittenfeld ännu. Har flera av hennes böcker nedladdade till plattan och hoppas hinna läsa massor under semestern som kommer närmare och närmare (20 dagar!). Jag, med min förkärlek till akalit, borde ju verkligen ha plöjt allt redan. 

Smakebit på søndag, 07/02-2016 – Me and Earl and the dying girl av Jesse Andrews

 

Som jag älskar bra YA! Veckans smakebit kommer ur Me and Earl and the dying girl av Jesse Andrews, som jag är helförtjust i. Det är en beskrivning av en lärare som jag önskar att jag hade haft… och det som händer i resten av kapitlet går inte av för hackor heller. Men det får ni läsa själva, om ni inte redan gjort det 🙂 

 
 
 

”Mr McCarthy is one of the only reasonable teachers at Benson. He’s on the young side and seems somehow immune to the life-crushing qualities of high school. Many of the young teachers at Benson cry at least once a day; a few others are just sort of dumb and tyrannical, in the conventional mold; but Mr McCarthy is his own kind of guy. 

 
He’s white, but he has a shaved head, and his forearms are covered in tattoos. Nothing gets him more fired up then facts. If anyone in class cites a fact of any kind, he pounds his chest and yells ”TRUE FACT”, or sometimes, ”RESPECT THE RESEARCH”. If the fact is wrong, this becomes ”FALSE FACT”. He drinks Vietnamese soup out of a thermos, all day, and he refers to drinking soup as ”consulting the oracle.” 
 
Ur Me and Earl and the dying girl av Jesse Andrews, Harry N Abrams: 2013
 
Fler Smakebitar finns denna veckan hos Astrid Terese!
Nu ska jag åka på yoga, och i eftermiddag blir det The Danish Girl med H. Lite lunch emellan ska väl också hinnas med. Ha en riktigt härlig söndag!