Söndagspromenad

Mötte Metta vid Wieselgrensplatsen i eftermiddags och vi knatade upp på Ramberget, ner igen, över större delen av Lindholmen och Sannegården, tog färjan från Slottsberget till Eriksberg, åt lite middag och gick på konsert i Lundby Nya Kyrka. En fantastisk söndag, alltså! Ja, hela helgen har varit strålande. 
 
Här är några bilder, helt oredigerade och ofiltrerade. Men det behövs inte så mycket en såhär vacker vårdag. 8 km blankt blev det på stegräknaren, inte alls dumt. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Smakebit på söndag, 26 mars 2017 – Det nionde brevet av Catrin Ormestad

 
Veckans Smakebit kommer ur Det nionde brevet av Catrin Ormestad. Jag har inte kommit så långt och vet inte riktigt vad jag tycker ännu, men jag gillar språket i detta stycket. 
 
 
 
”Det var fortfarande mörkt när Walter vaknade. Han låg stilla på rygg och tittade upp i taket och lyssnade till tystnaden i huset. Han väntade på att taltrasten skulle börja sjunga och Fanny råma, men det enda som hördes var en kvist som skrapade mot söderväggen och någonstans en mus som prasslade. Han försökte tänka på dagen som låg framför honom och på slåttern som det var hög tid att han började förbereda sig inför, men det enda som fanns inuti honom var vetskapen om att dagen efter Leas begravning hade det rests ett tält i Sumpviken. Han satte sig upp på sängkanten och sträckte sig efter byxorna som låg slängda över sänggaveln. Hans mor hade rätt, ingenting gott kom av att man låg och drog sig. Bortifrån landsvägen hördes det första råmandet, men det var fortfarande tidigt och det var något han måste göra först, innan han gick ut till korna. Han klädde sig hastigt och gick ut i farstun utan att koka någon gröt. Marve stod redan vid dörren och stirrade på handtaget. 
 
Med hunden springande framför sig gick han in i skogen. Den var fortfarande försommaraktigt frisk och jungfrulig. Björkarna skimrade i det klara morgonljuset och ormbunkarna var ljusgröna och lätt krusiga. Han kände sig genast lugnare.” 
 
Ur Det nionde brevet av Catrin Ormestad, Wahlström & Widstrand: 2016 
 
Läs mer om boken och / eller köp den här, om du vill – annars finns den tillgänglig i diverse bok-appar nära dig. 
 
 
Fler Smakebitar hittar du hos Mari på Flukten fra virkeligheten
 
 
Det har som sagt varit en väldigt intensiv vecka. Oftast brukar det vara antingen eller, mycket på jobbet eller mycket på fritiden – denna veckan har det var dubbelt upp. Men fantastiskt! Så jag beklagar mig inte, jag bara förklarar varför bloggen blivit så ruskigt lidande. Hade tänkt blogga ikapp lite igår, men så fastnade jag istället i läsning och sedan var det dags att ge sig iväg. Idag ska jag väl hinna lite grann, dock, men om en dryg timme ger jag mig iväg för att vårpromenera ett tag och sedan lyssna till Tjajkovskijs violinkonsert i Lundby Nya Kyrka. Det ska bli roligt – jag tror aldrig att jag har varit där, definitivt inte sedan den brann. 
 
Igår lyssnade jag på någon salig blandning av musik på Spotify och landade på Legal Man av Belle & Sebastian, där en del av texten går: 
 
”Get out of the city
and into the sunshine
Get out of the office
and into the springtime”
 
 
Det är väl inte så dumt att anamma? 🙂 Jag var på ”landsbygden” igår och försöker komma ut i vårluften varje dag också, så… ja, det är väl några rader en kan bära med sig 🙂 
 

Grejen med verb av Sara Lövestam

 

 
En grammatikbok som får dig att gapskratta? Ja, det är sant! Sara Lövestams bok är helt underbar. Jag skrattade högt flera gånger och fick även lära mig att imperfekt, som jag lärde mig i skolan, numera heter preteritum. Plus massor av annat, såklart! Allting har garanterat inte fastnat, men det gör ingenting – då har jag ju en ursäkt att plocka fram denna underbara bok igen och leta upp vad det nu var jag missade. 
 
Om verb vore medborgare, vilka skulle styra landet? Varför är particip som lustiga krabbor och vad är likheten mellan preteritumsystemet och Stålmannen?” 
 
Sara Lövestam måste vara en helt fantastisk lärare – jag är djupt imponerad och inspirerad. Och ni har väl inte missat att nästa bok, Grejen med substantiv och pronomenkom ut i förra veckan? 🙂 
 
 
 
Boken finns att köpa här eller här – eller så kan du läsa den som e-bok på Storytel! 

En rolig och intensiv vecka framöver

 
Provade något nytt igår, med rivna morötter och fetaost i små biffar. Rostad potatis – bara halverad och penslad med rapsolja, flingsalt och dragon – sedan på med lite riven parmesan sista kvarten. Salladen är direkt ur en påse och såsen? Det är dilldipp från i fredags 😉 Gott var det, och vad härligt det är med en spis som värmer jämnt och är snabb och… ja, vi är redan goda vänner. 
 
Det var en skön helg! I lördags gjorde jag lite ärenden på stan och mötte sedan upp Metta för promenad i Trädgårdsföreningen och Kungsparken och så en fika på det. Igår pysslade jag mest hemmavid, bloggade ikapp en hög inlägg och ja, lagade mat. En promenad blev det också förstås, men bara någon trekvart sådär. 
 
Veckan framöver är ganska intensiv men kul! Ikväll är det Hedda Gabler, live från National Theatre i London på Bio Roy. Ska bli så spännande! Imorgon tvättstuga, onsdag bokklubb, torsdag myskväll hos Ting. Lördag hem till Emmelie i Fjärås på middag och lite häng, söndag Tjajkovskijkonsert i Lundby Nya Kyrka och eventuellt även roller derby på Lindholmen på eftermiddagen – åskådare, inte spelare… 
 
Det är vårdagjämning idag och det märks! ❤ 

Våra kemiska hjärtan av Krystal Sutherland

 
När jag läste att förlaget beskriver Våra kemiska hjärtan som ”en blandning mellan Rainbow Rowell och John Green” blev jag skeptisk och tänkte på Gone Girl-syndromet, där varenda bok med en twist, en opålitlig berättare eller en småtokig kvinna jämförts med just Gone Girl sedan den kom ut. Men – jag läste lite recensioner här och där och kände att jag nog ville ta reda på hur det var själv. 
 
Och det är jag glad för! Detta är en jättefin debutroman av Krystal Sutherland, väl översatt av Jessica Schiefauer. 
 
Harry Page är en obotlig romantiker. Han har bara aldrig riktigt hittat någon att vara romantisk med. Jo, bästa kompisen La för några år sedan – men hon kom ut som lesbisk två veckor senare. När Grace Town kommer in på en dramalektion slår romantiken till, på det mest oväntade sätt. Grace är otvättad, klädd i killkläder och går med käpp. Inte riktigt the All American Girl, men Harry måste komma nära henne. 
 
När de två blir uttagna att utgöra redaktionen för skoltidningen tillsammans med La börjar en ovanlig vänskap ta form. Harry gör vad alla numera gör och söker upp Grace på Facebook – där han hittar bilder på henne, men hon ser ut som en helt annan tjej, en vacker, glad blondin i röd klänning. Någonting måste ha hänt – men vad? 
Det blir ingen enkel resa, men det är fint. På något vis finstämt och stillsamt, om än på sitt sätt både händelserikt och spännande. Det är alltså ingen idyllisk kärlekshistoria, inte alls – men jag köper jämförelsen med Rainbow Rowells Eleanor and Park rakt av. Fina, udda karaktärer vars liv flätas samman. Jag gillade mycket! 
 
 
 
Boken finns som e-bok på Nextory – annars finns den att köpa här eller här

Vända hem av Yaa Gyasi

Ja – det är bara mitten av mars ännu, men det känns som om jag redan läst Årets Bok. Nog för att det kan komma annat, men detta var en helt enorm läsupplevelse! Jag hade den i min läslista redan innan den blev vald till månadens bok i en av mina bokcirklar, men ibland behöver man ju den där sparken i baken för att plocka upp en särskild titel. 
 
Det är helt otroligt att detta är en debut. Jag blev helt tagen från start och det blev bara bättre och bättre. 
 
Boken startar med systrarna Esi och Effia, som inte vet att de är systrar, de träffas aldrig – i Ghana på 1700-talet. Den ena gifter sig med en vit brittisk slavhandlare, den andra blir såld som slav och hamnar på bomullsplantagerna i amerikanska Södern. Därefter följer vi deras ättlingar, en gren i vartannat kapitel, fram till nutid. 
 
Det är lite som att läsa en novellsamling, då alla karaktärer har skilda öden och då tiden förstås hela tiden rör sig framåt, men författaren lyckas väldigt bra med att koppla ihop dem utan att för den sakens skull rakt av återberätta något som hänt en anfader eller -moder. 
 
Så skickligt, så vackert. Så fruktansvärt och så fint. Alla måste läsa! Även denna delen av historien är en som jag aldrig riktigt fick till mig i skolan – nog för att vi läste om triangelhandeln, men det känns inte som om det pratades mer om att det handlades med människor än med socker, om ni förstår hur jag menar. Och visst har jag läst en hel del amerikansk historia tack vare valbara kurser i amerikansk litteratur och drama, men jag kände ändå att jag lärde mig massor av Gyasis mästerverk. 
 
Här finns en video där författarinnan läser ur och berättar om boken – tack Anna för tipset! 
 
 
 
 

 
Boken finns som e-bok på Storytel. Annars finns den att köpa till exempel här eller här