You must never do a tango with an eskimo

 
Jag lyssnar på Barnmorskan i East End medan jag packar och donar och fick höra denna fantastiska gamla slagdänga. Visst är den härlig? 
 
Jag trodde att Alma Cogan var a) amerikan och b) svart men icke, hon föddes i Whitechapel – alltså mycket nära där serien utspelar sig – och dog på sjukhuset i Whitechapel också, tragiskt nog endast 34 år gammal. Tänk, vad man lär sig varje dag. 

Det blev en chutney, minsann!

 
Ja, regnet gav sig alltså till slut – jag tror inte det tog mer än en kvart efter detta förrän solen strålade och jag gick ut och plockade krusbär till en chutney. Det skulle vara 7 dl enligt ett recept jag hittade – det fick jag inte ihop, snarare tre. Men jag fyllde på med små tomater och två platta persikor, för… varför inte? 
 
Och minsann! Det blev helt otroligt gott om jag får säga det själv. Sött, surt, starkt och lite salt. 
 
 
Jag blir alltid lika nöjd när jag lyckas med sådant här även om det bara blev en liten burk. 
 
Hur det gick till? Tja. Jag har verkligen inga mått, men jag skulle tro att jag hällde i två deciliter socker och lika mycket vinäger. En stor vitlöksklyfta och en halv stor röd chilifrukt. Och så flingsalt på slutet. Kokade det hela i kanske trekvart, varav hälften med locket av, och rörde om med jämna mellanrum. Hittade en burk salsa som nästan var slut som fick agera ”varm glasburk” och ser nu fram emot att prova den på riktigt… när nu det ska bli, jag åker ju snart. Mamma och pappa kommer hem någon gång i veckan efter att jag har åkt, jag får uppmuntra dem till att äta kyckling eller fläsk, som ska passa bra. 
 
Sedan åkte jag och simmade vilket var härligt, och sedan till Kvilletorget för att kolla in den nya second hand-butiken, eller loppisen kanske man ska säga, Kvillehyllan. Det var tyvärr väldigt utplockat vilket inte är så konstigt eftersom jag kom under sista timmen, men jag får åka dit igen. Det är en loppis där man får hyra en hylla under en vecka för ett visst pris, så tar butiken hand om försäljning och allt och sätter in förtjänsten på ditt konto. Väldigt käck idé, faktiskt! Det fanns en underbar liten mockaservis i klara vackra färger som jag definitivt hade varit intresserad av om jag hade haft plats, en del söta kläder som det tyvärr inte gick att ta sig fram till och så bjöd de på kaffe och kakor – igår även tårta, då det var innehavarens födelsedag. Kul initiativ, hur som helst, jag kommer att åka tillbaks. 
 
Sedan en sväng på Willys – vad är det med Willys och Hemköp som gör att jag inte kan hitta någonting? Hade funderingar på att göra tomatmarmelad men det fanns inget syltsocker i sikte, jag hittade ingen fond och så gör de samma konstiga manöver som Hemköp i vilken de gömmer alla frysta bär i glassfrysen – som finns vid kassorna? Mycket underligt. (Jag förstår att styckglass finns i kassorna, men inte all annan glass?) 
 
Jaja. Jag fick med mig det viktigaste i alla fall. 
 
 

 
Lite grön idyll i förortsbetongen. Nej, jag skojar bara – det är väldigt trevligt runt Kvilletorget numera. Som förr, skulle jag tro, fast lite trendigare och med fler hipsters 😉 Det finns flera restauranger där nu, idag fick jag syn på en vietnames vilket förstås alltid är intressant och jag har hört goda ting om Barleys, Tildas har ju alltid haft gott rykte och de har numera tacokvällar på onsdagar – ja, det är härligt att mina (typ) gamla hoods lever upp lite grann. Titta bara på saluhallen och alla nya fina lägenheter… det är trevligt. 
 
Nu är det söndagkväll, Barnmorskan i East End (på Netflix snarare än på TV, jag ligger lite ur fas pga resa förra helgen och våffelbjudning i onsdags) och… ledigt imorgon! Känns naturligtvis jättekonstigt, men skönt. Jag är inte den som har måndagsångest, men nog är det skönt att veta att man slipper sätta klockan imorgon! 
 
Hörde just från älsklings-Linda att hon är på väg till Göteborg i detta nu, så vi hinner ses imorgon! Med Camilla också – vilken underbar start på den riktiga semestern! 

Första semesterdagen – utvärdering

Det blev en otroligt skön första semesterdag. Jag har tagit det lugnt. Läst, skrivit, löst korsord, sett lite på TV. Sovit middag, druckit gott kaffe, lagat och ätit god mat. Riktigt härligt. Jo, jag har tvättat och sånt också, men det är ju inte så ansträngande. Och ibland behöver man ju verkligen varva ner och ta igen sig. Det har varit högt tempo på sistone, inte alls på ett negativt sätt men så att jag känner att jag behöver återhämta mig. Och visst är det bra när man kan lyssna på kroppen! 
 
Imorgon ska jag aktivera mig lite mer dock. Vågade mig inte på simning idag – inte för att det är farligt att simma med en stukad fot utan för att det är så halt i simhallen och jag är livrädd för att göra mig illa. Vristen är inte så stark som den brukar vara, liksom. Men imorgon ska det nog gå bra. Jag ska åka och handla knäckebröd till Vivi och yoghurt till mig också – imorgon tänkte jag nämligen göra laxfärsbiffar för första gången och då vill jag ha romsås! 
 
Jag började mycket riktigt på min första Vera Stanhope igår också, Dolda djup – det är tredje boken i serien men den första som finns översatt till svenska och jag orkade bara inte leta engelska utgåvor. Verkar mycket bra hittills och jag är glad att jag såg det där avsnittet igår för nu har jag en bild av henne och Joe, åtminstone. Det är inte alltid som jag är så bra på att hitta på utseenden till folk i huvudet, men Vera var ju verkligen perfekt porträtterad av Brenda Blethyn. Nu såg jag dessutom att hon spelar Mrs Bennet i Stolthet och fördom från 2005 – kanske får kika på den också då, nu när jag ändå är mitt i en massa Bennets. 
 
Men nu ska jag ta en kopp kaffe till (jag är numera helt opåverkad av koffein kvällstid, kan dricka en balja och somna på en gång) och börja titta på en film som jag tänkt se länge, och som jag egentligen borde ha sett igår av skäl som jag ska förklara när jag skriver om den imorgon. Kanske orkar jag se färdigt den ikväll – kanske inte. Det spelar ingen roll, för nu har jag gott om tid ett tag 🙂 
 

When it rains, it pours…

 
Det regnar. Och regnar. Och regnar… Jag är tacksam över att slippa gå utanför dörren idag! 
 
Sitter hemma med datorn idag också, just nu med ett kaffebreak och lite Desperate Housewives. Det är lugnt i mailboxen för en gångs skull, så jag hinner med en massa annat vad gäller texter och översättningar, skönt det. 
 
Men imorgon ska jag åka in, annars får jag lappsjuka. Ska fika med A-M på kvällen, det blir mysigt. Känns benet okej åker jag nog och simmar på morgonen också, man saknar det snabbt när man väl kommer in i det! I helgen promenerade jag ju flera kilometer om dagen så det fick ersätta, men nu är det ju snart semester och jag vill inte falla ur fas. 
 
Och om en vecka sitter jag på Landvetter, minsann! 😀 

Söndag i Ystad och på resande fot

Ja, som jag skrev gick jag och träffade Karin och Cicci på Fridolfs Konditori som låg runt hörnet från mitt hotell, praktiskt taget – tur det med tanke på vädret! Men det var faktiskt uppehåll. Det gick fint att lämna väskan på hotellet också, skönt det. Härligt med små ställen där det inte är så mycket krångel. 
 
Wallanderbakelsen var sannerligen något att hänga i julgranen – nu måste jag ju läsa lite Mankell också… det är en travesti att jag inte har gjort det, jag tycker ju om svenska deckare. 
 
Hur som helst. När vi var färdigfika promenerade vi bort till Restaurang Marinan som ligger i – ni har gissat – marinan! 
 
 
 
 
 
Vi bestämde oss för tapas – en sorts svensk variant. Alltifrån heta räkor till meze med granatäpple, silltallrik från Brantevik, bondpommes, calamare, liten grek(isk sallad), skagenröra på knäcke… ja, ni fattar. Till ett mycket resonabelt pris, faktiskt. Jag drack ju bara Ramlösa, men även med de andras vin och min latte efteråt får man säga att notan var överkomlig med tanke på vilken fin mat vi fick och vilken härlig miljö vi var i. 
 
Efter maten flyttade vi faktiskt ut, fast det var lite grått. Det var uppehåll, och då gjorde det ju inte så mycket! Ciccis mamma gick upp till klostret (och Åhléns) men vi satt kvar och pratade om ditten och datten och hade det supermysigt. 
 
Sedan var det dags för mig att ge mig iväg, tyvärr! Första klass på Öresundstågen är bullshit, ursäkta franskan – det finns ett eluttag, om man letar noga. C’est tout – så inte värt pengarna. Men Pågatågen är trevliga för att vara pendeltåg tycker jag. Smart uttänkta med fällsäten och ordentliga bagagehyllor. 
 
 
Nu hemma, i alla fall! Tinar lite mango för att göra en favorit i repris från fredagens middag, tvättar ett par leggings som tyvärr fick närkontakt med trottoaren på promenaden från hamnen till stan igen (en ”liten” vurpa, jag trampade fel på något metallskrot som kom flygande från en bil, det sa pang och jag ramlade i backen – ingen större fara men jag är sönderskrapad på vänsterbenet och lite svullen i högervristen… suck. Dock en eloge till lillkillen på cykel som stannade och hjälpte mig plocka ihop mina grejer och mannen som stannade bilen och klev ur för att hjälpa!) och sedan marsch pannkaka i säng! Men först lite häng med Barnaby och Joyce som är på hälsohem. Joyce har just delat flyttank med ett lik. Mysigt! 

Irritationsmoment i vardagen

Jag är lite trött på folk idag. För det första var det inte alls sant att Swedbank inte skulle ändra mina kortuppgifter förutom CVC-koden – det är helt annorlunda. Det verkar som om Raileasy kommer att hjälpa mig lösa det ändå, men vad fasen. 
 
Sedan är Västtrafiks sommartidtabeller förfärliga. Det tog två och en halv timma att åka från jobbet in till stan och tillbaks till Hisingen i eftermiddags. Imorse tog det typ tre gånger så lång tid som vanligt att åka till simhallen. Igår när jag skulle in till stan på eftermiddagen var bussen jag skulle med typ 17 minuter försenad. 
 
Ja, ni fattar. 
 
Men annars är det bra! Haha. Det är skönt att det är helg snart! Låt oss bara hoppas att SJ sköter sig bättre än Västtrafik! 
 
Ikväll blir det tidigt till sängs – jag har sovit alldeles för lite denna veckan. Helt mitt eget fel, jag har läst för sent in på nätterna. Träningen gör att jag är alldeles för energisk för mitt eget bästa, så även om jag skulle kunna somna kan jag likaväl ligga vaken ett tag till… och så vidare. 
 
Men först – kaffe och Gilmore Girls

Söndagspromenad

Efter en dag med extremt underligt väder – allt ifrån strålande solsken till torrential rain så blev det en riktigt fin kväll – så jag tog en liten promenad med sista snutten på min ljudbok i lurarna. 
 
 
På gångvägen mot busshållplatsen. Det är synd att det inte går att känna dogten, men ni ser hur det varit blött på marken och i gräset och träden. Det doftade ljuvligt! Men man får kryssa mellan sniglarna. 
 
 
♫ A dreaded sunny day, so I’ll meet you at the cemetery gates:
Keats and Yates are on your side… while weird lover Wilde is on mine… 
 
 
♫ All those people, all those lives, where are they now? 
With loves, and hates, and passions just like mine
They were born and then they lived and then they died 
 
 
Träffade en hare när jag var nästan hemma igen. Den ville tyvärr inte talas vid närmare, men den var inte långt ifrån mig. Lille tuffing. 
 
 
Om någon mot förmodan inte känner igen citaten ovan så kommer de från ovan mästerliga låt av The Smiths. Ja, titeln är felstavad med flit men jag kan omöjligt bringa mig till att felstava när jag citerar 😉 
 
Annars har jag ätit lasagne med massor av ruccola och nu blir det dusch innan Call the Midwife – som avnjuts med en kopp kaffe och lite mango och hallon! Det har varit en underbar helg (förutom skimningsskiten då, men det är inget att fästa sig vid)! ♡ ♡ ♡ ♡ ♡ 

Mean Girls + Heathers

 
Jag är ju bedrövlig på film. Bedrövlig! Men jag har börjat intressera mig på senare tid, i vintras lyckades jag se en hel del, och nu har jag äntligen sett två filmer de senaste veckorna som jag a) har blivit tillsagd att bara se hur länge som helst och b) som jag gärna ville se någon gång. Hadley Freemans bok och Helena Dahlgrens dito har väckt filmintresset lite extra också. Och nej, naturligtvis planerar jag inte att sitta inne och titta på film på sommaren – men låt oss vara realistiska – när kan man sitta uppe sent på nätterna och se på film om inte när man är ledig? 
 
Så jag hoppas förkovra mig inom filmvärlden framöver. 
 
Förrförra helgen upptäckte jag av en slump att Mean Girls var på TV. Jag har gått och trott i många herrans år att det är någon vanlig urblåst komedi. Men så insåg jag när jag läste Amy Poehlers bok i vintras att om hon och Tina Fey varit inblandade är det nog inte så illa. Och nej, det var det ju inte. Så. Jäkla. Bra. Och hysteriskt rolig. Precis min typ av humor – smart, mörk och vass. Jag förstår nu varför den har sådan kultstatus – jag är villig att gå med i den kultrörelsen. 
 
Så i fredags – ingenting på TV, inte sugen på Gilmore Girls och jag hade ännu inte insett att man kan dra ner bandbreddsanvändningen på Netflix så att det går att titta även med bara mobilt bredband. Vad gör man då? Man inventerar sin hårddisk och inser att Heathers – eller, som den så obegripligt heter på svenska, Häxor, läxor och dödliga lektioner ligger där och väntar på uppmärksamhet. 
 
Sagt och gjort – man kan ju alltid prova! Den svenska titeln har nog ställt till det i mitt huvud här för ännu en gång trodde jag att det var en riktig kalkon trots att såväl Winona Ryder som Christian Slater och Shannen Doherty är med. 
 
Men ännu en gång. Underbar! Så otroligt rolig. Ännu en gång, kolsvart, absurd och mörk – men fantastiskt bra. Redan i inledningsscenen, när Winona Ryder kommer i närkontakt med ett krocketklot, skrattade jag så att jag höll på att dö. Och det blir bara bättre. Alltså – bara konceptet att ha ett tjejgäng där alla har samma förnamn är ju genialiskt. 
 
Tar nu tacksamt emot tips på fler filmer i samma ådra. Jag kommer att tänka på Döden klär henne med Bruce Willis, Meryl Streep och Goldie Hawn (som förresten omskrevs i det där första numret av Okej som jag pratar om då och då) – den har jag inte sett på många herrans år men visst är väl den också sådär svart och härlig? 
 
Tipsa mer! 

Summer Sunday Snack

 
Hallon, körsbär och turkisk yoghurt. Kaffe. Och andra säsongsavslutningen av Gilmore Girls. Ett fint break i hushållsarbetet! 
 
Jag tar vilodag från simningen idag, enligt experternas råd. Hade planerat att promenera ner till torget för att posta en bok jag har sålt, men precis när jag tänkte göra mig iordning kom monsunregnet – så jag kanske hoppar över det, åtminstone tills solen verkar vara framme på allvar. 
 
Hoppas ni har en riktigt skön söndag! 

Simning, skimning och andra berättelser

Dagen började mycket stillsamt och ordnat, med frukost och korsord och kaffe och packning av badkläderna, typ. Pappa hade ett ärende till Backaplan och jag hade bett om skjuts till simhallen, men så kom jag på att jag skulle ju köpa skor också och kanske ville han följa med dit så jag skulle slippa släpa med mig skorna till badhuset och in till stan? Javisst, det gick bra. Jag hade spanat in de jag ville köpa, och pep in och provade snabbt. Upptäckte att mina fötter visst har krympt, för ett par fick jag köpa i 38! 39:orna var alltså väldigt mycket för stora. Konstigt. 
 
 
Och ett par klarröda också, som inte finns med på hemsidan, konstigt nog. De är väldigt lika de vita, men inte exakt likadana. Har på mig dem nu, för övrigt. Supertrevliga expediten sålde in ett paket med tunna sulor som förhindrar dålig lukt i syntetiska skor – toppen! Sex par sulor och tre par skor för 364:-, eller något. 
 
Så jag sätter in kortet. Och så står det Medges Ej. Betänk att jag kollade i appen innan jag gick in, ifall jag skulle ha glömt sätta in pengar på det kontot, men det hade jag inte, det fanns mer än tillräckligt. Prova igen. Och så står det Spärrat. Vafan, tänkte jag, men gick ut och hämtade pappa för att få det ordnat snabbt istället för att ställa mig och ringa banken där och då. 
 
Så jag kom därifrån med hedern och skorna i behåll, åtminstone. Satt sedan i telefonkö på Coops parkering hur länge som helst – med pappa var inne och handlade gick det jefvla billarmet TRE gånger. Det var väl tur att jag inte kom fram på telefon just då, de hade väl aldrig trott mig om jag satt med ett tjutande larm omkring mig 😉 

Anyway, till slut kom jag fram och det var banken som hade spärrat kortet pga misstänkt skimning. Såklart är det bra att de gör det, men jag önskar att de hade ringt, eller sms:at och bett mig ringa telefonbanken eller vad som helst. För TÄNK om detta hade hänt nästa lördag, när jag ska åka till Ystad och behöver betala mitt hotell. Eller, för den delen, om det hade hänt när jag kommit fram till England och jag inte hade kunnat få tag på mitt ersättningskort? Jag kan ju inte ens Swisha! Ystad hade väl ordnat sig, Cicci hade ju kunnat hjälpa mig, men vilken fasa ändå. Nu kunde jag sätta in pengar på pappas konto så han kunde ta ut cash så jag klarar mig, men snacka om att jag var ganska skärrad ett tag där. Huuu. Och han var ju bara kvar i stan ett par timmar till efter det, det hade kunnat dröja innan jag upptäckte det eftersom jag hade pengar i min Espresso House-app och alltså inte hade använt kortet förrän på Hemköp framåt 14-tiden. 

 
Men det löste sig och jag kan inte göra något åt det – så är det med det. 
 
Jag var och simmade vilket var härligt, och åkte sedan in till stan och käkade lunch med H på Espresso House på Vasagatan. Mycket trevligt. Gick sedan och handlade på Hemköp – gamla Bogö, ååååh – och åkte hem. Såg typ sju svensexor och möhippor, min favorit var killen som var utklädd till banan, min ickefavorit var tjejgänget som spelade Cotton Eye Joe på sin ghettoblaster och sprayade öl över halva bussen. Jag kunde ju knappt höra Mellan raderna i lurarna! Jaja. De får lida för det imorgon 😉 
 
Nu har jag en lasagne i ugnen – har gjort något nytt med ostsåsen, ska berätta sedan – lyssnar på gamla avsnitt av Ett eget rum och har det förskräckligt mysigt med ett glas jordgubbs- och rabarbersaft som jag fick av en tjej på Radisson i tisdags. 
 
Ikväll blir det antingen Midsomer Murders eller Niceville – eller båda – och hallonmilkshake. Jag är inte så svår att förnöja 😉