Kategori: 2010-tal

För oss är natten ljus av Christoffer Holst

Det är en ganska brokig stjärnfamilj som reser till Philadelphia för att delta i farfars begravning. Oliver och hans storasyster, som mest uppför sig som en pensionär, deras mamma Maggan, deras pappa och hans nya, unga, raffiga fru. Dysfunktionellt så det står härliga till, jojo. 
 
När begravningen är överstökad och det är dags att flyga hem visar det sig att Norwegians piloter strejkar. Det går inga plan hem till Stockholm. Till slut blir lösningen att åka hem till faster Tammy, som bor på Manhattan och jobbar med produktion på Broadway. Broadway! Oliver älskar ju musikaler, men har aldrig vågar tänka på att stå på scen själv. Han söker tröst från sin ensamhet i potatisklyftor, medan hans mamma Maggan söker detsamma, men i flaskan. 
 
Det blir en omtumlande vistelse, i väntan på att kunna flyga hem igen. Drama på hög nivå, med både gråt och skratt – det är en riktig liten pärla, det här! Jag håller dock med Lotta om att berättelsen gärna hade fått bli lite mer utfylld – det finns så otroligt mycket mer jag vill veta, om flera av karaktärerna! Även om Oliver och Maggan får mest plats i berättelsen händer det saker med de flesta i det lagom stora persongalleriet och åh, vad jag hoppas på en fortsättning om familjen Brickman! Så himla fint, Christoffer Holst är kung av svensk feelgood i mitt tycke, just för att det ingalunda är sockrigt eller gulligt. Hans debut, Mitt hjärta går på, är en av mina absoluta favoriter från de senaste åren. 
 
Taglinen Kan världens bästa stad laga världens värsta familj? är en lysande sammanfattning, och just staden får verkligen spela en alldeles egen huvudroll i berättelsen. Jag har varit i New York men längtar alltid tillbaka, och somliga av scenerna – särskilt den på Brooklyn Bridge, förstås – gör verkligen att det kliar i hjärnans resecentrum… 😉 
 
 
Boken finns att köpa här eller här. 

En av oss ljuger av Karen M McManus

Lite Breakfast Club, lite Agatha Christie, lite Gossip Girl… ja, när jag läste denna beskrivningen var jag naturligtvis redan såld. Fick förstås upp förväntningarna skyhögt på kuppen, men det blev ingen besvikelse. 
 
På en high school i USA får fem elever kvarsittning (ett slutet rum – hej tant Agatha) för att en lärare upptäckt att de haft mobiltelefoner med sig på lektion. Det är bara det att ingen av dem känner igen telefonerna som hittats i deras ryggsäckar. Det är duktiga Bronwyn, prinsessan Addy, sportstjärnan Cooper, bad boy Nate (hello Breakfast Club) och Simon, som driver en skvallerapp på skolan. En sådan som alla följer. Som i Gossip Girl. 
 
Innan kvarsittningen är över är Simon död – och de fyra övriga är automatiskt misstänkta. Det kan ju inte ha varit någon annan som orsakade hans död, och som vidtog åtgärder tidigare under dagen så att hans död inte går att förhindra. (Jag spoilar inte när jag berättar att han dör, det står på baksidan – men ni får ta reda på själva hur han dör.) 
 
Någon måste ljuga. Men vem? Och om vad? 
 
Vi lämnar kvarsittningen ganska snabbt, vill jag säga – allt utspelar sig alltså inte i ett klassrum. Vi får följa de fyra övriga i varsina berättarperspektiv, genom utredningar och allt som följer därmed – och jag är imponerad av karaktärsutvecklingen som faktiskt sker hos dem alla. Några saker känns lite billiga och för enkla, men jag kan leva med det i en YA-bok ibland. 
 
Slutet? Ja, jag listade ut upplösningen ganska tidigt, men det förtog inte thrillerkänslan. Jag visste ju inte att jag hade rätt, förrän en bit före slutet pga oansvarigt Goodreads-surfande. Kolla inte på de enstjärniga recensionerna där om du tänker läsa boken! 
 
Jag var underhållen och hölls lagom på tårna – det är en bra bok! Tro det eller ej, men jag kryssar ”en bok om vänskap” i Höstbingot då det faktiskt växer fram flera fina vänskaper berättelsen igenom, och även berättelser om vänskaper utanför denna lilla grupp. Bra! 
 
 
 
Boken finns att köpa här eller här. 

Allt jag inte sa av Yrsa Walldén

Detta är en fin unga vuxna-bok med en genuin känsla. Bra debut! 
 
Den icke namngivna huvudpersonen flyttar från Malmö till Falun för att plugga manusskrivande för tv och film. Falun! Rena rama obygden för en tjej som aldrig varit norr om Stockholm. Väl på plats får hon snabbt nya vänner – och träffar kärleken i Dena, som verkar besvara känslorna men visar sig ha pojkvän. 
 
Det blir en bergochdalbana av känslor, tvivel och förtvivlan. Är detta verkligen det hon vill göra, eller ska hon flytta hem till pappa och lillebror i Skåne och göra något helt annat istället, om hon nu ändå inte kan få vara med Dena som verkar vara den största attraktionen med Falun? 
 
Jag lyssnade på boken i inläsning av Sofia Pekkari – mycket bra sådan – och den lämpar sig väl för formatet. Korta kapitel, lätt att ta in och förstå, lagom stort persongalleri och vackert språk. 
 
Även här, liksom i Saker ingen ser, får HBTQ-temat ta plats utan att det blir någon stor grej. Normerna är utraderade och det är väldigt befriande – vi får väl hoppas att det är en sann utsaga om åt vilket håll samhället är på väg, även om det känns ganska långt bort ännu. 
 

Eleanor Oliphant mår alldeles utmärkt av Gail Honeyman

Det är tveksamt om jag hade valt denna boken bland alla e-böcker som låter liknande på Nextory. Men så började fler och fler tipsa om den, många läste den till ”En bok där en katt har en (helst) viktig roll” till Höstbingot. Just till den rutan visste jag absolut inte vad jag skulle välja då jag är helt ointresserad av alla dessa Gatukatten Bob och vad de heter… men här fick jag ju ett uppslag! 
 
Jag läste ungefär halva i tryckt form och lyssnade på resten i inläsning av Anna Maria Käll. 
 
Eleanor är i trettioårsåldern, bor i Edinburgh och jobbar som ekonomiassistent på en byrå för grafisk design. Dit går hon varje dag, arbetar sina timmar, har aldrig haft en sjukdag och tar aldrig all sin semester. På fredagarna köper hon en fryst pizza och två liter vodka, på onsdagarna talar hon med sin mor som befinner sig… någonstans, efter att ha begått ett förskräckligt brott. Fängelse? Sjukhus? Vi vet inte riktigt. Inte Eleanor heller. Hon vill inte tänka på det som hände den där gången, det som gjort att hon växt upp i fosterhem tills hon flyttade till sin egen lägenhet när det var dags att börja på universitetet och där hon fortfarande bor kvar. 
 
En dag på jobbet lägger datorn av, och Eleanor kommer i kontakt med IT-teknikern Raymond. och strax därefter blir det de två som av en slump en dag efter jobbet hjälper en gammal man som ramlat ihop på gatan. Efter det tar Raymond med henne utanför bekvämlighetszonen – hem till hans mamma på te, på 40-årsfest hos sonen till mannen de hjälpte… och snart börjar Eleanor rubba lite på sina rutiner och sitt kontrollbehov – och till och med sin garderob, som hittills bestått av två par svarta byxor och sju vita skjortor. 
 
Dessutom är hon förälskad. I en musiker, som hon bara sett av en slump, och aldrig träffat. Ivrigt påhejad av sin mor, som i alla andra fall är mycket negativ och elak, gör hon Johnnie Lomond till sitt Projekt… 
 
Berättelsen om vad som egentligen hänt Eleanor den där gången för längesedan vecklas så sakteliga upp och detta är något så ovanligt som en bok som faktiskt är oförutsägbar, inte bara i blurbarna på omslaget. Jag hade ingen aning om vad vi skulle få veta, eller hur relationerna skulle utveckla sig, och det är härligt att bli lite överraskad! 
 
En riktigt, riktigt bra bok som tar upp psykisk ohälsa på ett bra sätt – med mörk humor. Vissa bitar är verkligen dråpliga, men det är ju så att en sätter skrattet i halsen. Ett gott betyg från min sida, flera av mina favoritförfattare är experter på det där. Jag rekommenderar varmt Eleanor Oliphant mår alldeles utmärkt – det må vara en feelgood på sätt och vis, men den får dig att tänka också. 
 
 
Läs gärna mer hos Feministbiblioteket eller på Goodreads. Boken finns att köpa här eller här. 

Exit West av Mohsin Hamid

I en icke namngiven stad, i ett icke namngivet land i Mellanöstern, lever Saeed och Nadia. De träffas av en slump på en kvällskurs, och inser ganska snabbt att de vill ha den andra i sitt liv. Men inbördeskriget har kommit, och det blir ganska snart tydligt att livet de har tänkt bygga i hemlandet inte längre kommer att vara möjligt. Reglerna blir hårdare, övervakningen tyngre och snart finns varken vatten eller elektricitet i hemmen. De måste fly, tillsammans med Saeeds far. 
 
I Hamids värld finns det hemliga dörrar, som leder till andra länger och platser. Man vet inte vart dörren leder. Saeed och Nadia får kontakt med en agent som säljer biljetter till en av dessa dörrar – tyvärr har han bara två, och de tvingas lämna fadern i hemlandet på hans egen begäran. Det är naturligtvis lite enklare att fly genom magiska dörrar än på båtar och lastbilar som dagens flyktingar får göra, men berättelserna om livet i utkanten på migrantläger på Mykonos och i ett ockuperat hus i London är nog så tunga. 
 
Tillvaron förändras, förutsättningarna är inte desamma som förr, ej heller känslor och förhållande till varandra. Visst är det en kärlekshistoria, men inte en traditionell sådan. 
 
En alldeles fantastisk roman. Jag började läsa på väg till jobbet i fredags och läste klart på lördag morgon, trots fullbokad tid där emellan. Det går inte att sluta! Hamids språk är olikt något annat jag läst, men jag tycker hemskt mycket om det. Det var Anna som tipsade om den och jag är så glad att jag genast beställde den på biblioteket och läste praktiskt taget på en gång. Riktigt, riktigt lysande. 
 
Exit West finns med på Man Booker Prize-kortlistan och åh, vad den vore värd det. 
 
Läs mer om boken hos …och dagarna går och på Goodreads. Boken finns att köpa här eller här. 

Som hund som katt av Per Nilsson

Jag var skeptisk när jag började läsa denna härom eftermiddagen, på bussen på väg hem från jobbet. Först undrade jag om det var prosalyrik på gång, sedan började jag fundera på om jag har råkat få tag på ett lättläst exemplar. Ganska raskt bestämde jag mig för att det nog inte var något för mig… men så googlade jag lite, ramlade över enligt Os inlägg och insåg att jag nog fick vara så god att ge den en chans till. 
 
Och det är jag glad för – det är en mycket läsvärd bok som utmanar mina fördomar och förutfattade meningar. 
 
Och det är poetiskt, och det är lättläst – men det senare är inte negativt, när jag väl kom in i flödet av berättelsen. 
 
Det handlar om två unga personer, som blir syskon eftersom deras föräldrar träffas av en slump och blir förälskade. Det ena syskonet är äldre än det andra, det andra syskonet är berättarrösten. Det äldre syskonet gör tidigt klart att hen hatar såväl det nya syskonet som hens mamma. De är vansinnigt olika – den ena vild och något labil, den andra ganska blyg och stillsam. 
 
Så reser föräldrarna bort och något händer ett av syskonen, och det är det andra syskonet som blir inringd till sjukhuset. Därefter är ingenting längre sig likt. 
 
Jag tänker av olika skäl på Kjell Espmarks dikt: 
 
Så är det att vakna. En början till språk 
är ditt ben om min höft 
och din dröm som ännu håller fast
min dröm – och detta ”fast” är frihet. 
Ännu sömndrucken följer jag spåret tillbaka
och ser oss mötas. 
 
(…) 
 
Tiden haltar bredvid oss, förvirrad, 
medan vi uppfinner kärleken.” 
 
Riktigt bra, mycket vacker – och jag är så glad att jag försökte igen! 
 
Läs gärna mer hos Ett Anette, Att leva loppan, Boktokig Eva Boström, Romeo and Juliet, Bylined, Sagan om sagorna, Prickiga Paula, enligt O. Bokens Goodreads-sida finns här. Du kan köpa boken här eller här. 
 

Vad hände med barnen? Hur de minsta blev en handelsvara av Eva F Dahlgren

 

 
Detta är uppföljaren till Fallna kvinnor, som jag läste för ett litet tag sedan och tyckte mycket om. Jag lyssnade på denna på Nextory, i inläsning av Cecilia Walton Agrell. (Ja, det är hon som spelade Sonja i Tre Kronor en gång på forntiden. Det är inget du tänker på, gudskelov.) 
 
Detta handlar alltså om de oäkta barnen, till exempel de som var barn till kvinnorna som befann sig på ”uppfostringsanstalten” i Landskrona. Fram till 1918 såldes (bland annat) oäkta barn till lägstbjudande på auktion (jag har faktiskt själv en anfader som såldes) – den som krävde minst pengar för att ”ta hand” om barnet blev alltså den som ”vann”. Barnen utnyttjades som arbetskraft eller vanvårdades till döds. Många av kvinnorna som skulle uppfostras i den tidigare boken kom själva från barnhem och fosterhem innan de ”valde utelivet”, som man sa – nu är det deras barns tur. 
 
Parallellt med denna fruktansvärda människohandel skapades Prins Carls Uppfostringsinrättning på Gålö i Stockholms skärgård, där arrendetorparna blev tvingade att ta in fosterbarn. För somliga blev det bra, för somliga absolut inte. ”Fosterbarnens ö” fanns kvar ända till 1939. 
 
Även här bygger mycket av boken på brev, till och från myndigheter och privatpersoner, samt journaler och noteringar från barnhem och de som bestämde. En del är förstås fiktion och Dahlgrens tankar om vad som kanske hände särskilt två små flickor, Kerstin och Rut.
 
Det är gripande, skrämmande och omöjligt att sluta lyssna – och sluta förfäras. Jag tyckte kanske bättre om Fallna kvinnor – jag blir lite trött på det journalistiska berättandet med korta meningar, kanske har jag lättare för det i tryck. Men det är en viktig bok som berättar om en hemsk del av vår relativt färska historia. 
 
 
Läs gärna mer hos Kulturkollo och Just nu just här! 
 
Boken finns att köpa här eller här. 

Lollo av Linna Johansson

Åh, jag har tänkt läsa denna sedan den kom – men den har bara funnits som ljudbok i mina appar och jag kände spontant att jag ville läsa den. Sedan glömde jag väl bort den lite grann, blev påmind ganska nyligen och beställde den på bibblan. Och sträckläste, praktiskt taget. Varje ledig vaken stund gick åt till att läsa, även om det bara handlade om någon minut här och där. Oj, vad jag fastnade. 
 
Lollo och Lidija bor i Aspy (Aspudden, antar jag?) i Stockholm. Gymnasiet är färdigt och de vet inte vad de ska göra med sina liv. Så de dricker mest öl och hänger vid Vinterviken. Gör saker som kanske mest är associerade med killar, såsom konsumera porr och prata öppet om sex. Vad som helst, bara de slipper bli vuxna och ta ansvar. Men man orkar inte driva omkring hur länge som helst – om inte annat börjar pengarna ta slut. 
 
På baksidan kan du läsa: ”Då äger ett oväntat möte rum. En karismatisk ledare välkomnar dem in i sin krets, där festerna avlöser varandra och pengar inte är något problem. Det ser ut som en dröm, som en plötslig och oanad utväg. Men det visar sig snart vara någonting helt annat.” 
 
Jag förväntade mig således – kanske inte helt orimligt? – någon sorts sektledare som kommer susande och drar in tjejerna i någon fullständig karusell. Så är det inte. Inte alls! Det är snarare en otroligt långsam upptrappning och acklimatisering in i något som inte var riktigt planerat och inte är riktigt bra. Det händer i små, små steg och det gör det hela så trovärdigt som berättelse. 
 
Vi vet från början av romanen att media kommer att ta upp händelserna, i stora rubriker och med mycket drama. Så berättas inte historien av Lollo – den är näst intill blasé och berättas som i förbifarten. Det är väldigt suggestivt och riktigt intressant som berättargrepp. 
 
Fantastisk roman! Huvudpersonerna är inte särskilt sympatiska, men det gör ingenting alls. Det blir ännu bättre just därför, eftersom jag känner någon sorts olust och mindre irritation praktiskt taget hela tiden. Böcker ska väcka känslor! 
 

Orkidépojken av Helena Dahlgren

 

Det är mycket som händer i Tyresö, samtidigt som det inte händer så mycket alls. Hanna och Zeb väntar på att livet ska börja – nu är gymnasiet över och ett år i London väntar. Men först, en sommar där hemma med kyrkogårdsarbete, fest, musik och Twin Peaks. Och Orkidépojkens blogg. Vem kan denne skönskrivande, orkidéälskande man vara? 

Man har alltid talat om något i Tyresös skogar – men Hanna och Zeb har inte lagt så mycket tankekraft på det. Men plötsligt måste de – när först en hund försvinner, och sedan förortsdrottningen Lina. Nu drar dramat igång på riktigt. 


Orkidépojken är, för mig, en berättelse om vänskap och ensamhet – hur det än är existerar de alltid parallellt. Popkulturreferenserna är genomgående ljuvliga – även om jag inte är något jätte-Twin Peaks-fan (jag har sett de två första säsongerna, de står faktiskt här på dvd) blir jag plötsligt väldigt intresserad av att sträckkolla på alla tre säsonger, gärna nu på en gång. 

Jag skulle såklart ha velat ha betydligt mer London – och hoppas verkligen att vi längre fram kan få reda på vad det var som skedde där. Men det är njutbar läsning hela vägen, vackra formuleringar och med humor i mörkret. Och alldeles lagom krypande spänning. Mycket fin romandebut! 

 
 
Boken finns att köpa här eller här! 

När vi två kolliderade (When we collided) av Emery Lord

                                            
 
Ännu en bok som jag högg i farten på bibliotekets YA-avdelning – och som jag bytte språk på efter en stunds läsning. Inte för att det är något fel på Linda Skugges översättning – tvärtom verkar den mycket bra – men liksom med fåren och getterna fann jag mig fundera alldeles för mycket på originalorden och de ursprungliga uttrycken. Så så fick det bli, och det flöt på bättre då. 
 
Vi befinner oss i en liten stad i Kalifornien, Verona Cove. När jag läste namnet tänkte jag att vi nog hade en Romeo & Julia-remake framför oss, men så var inte fallet. Skönt, faktiskt, det hade jag inte riktigt orkat med en gång till. 
 
Vi har två huvudpersoner – Vivi, som just kommit till Verona Cove för att spendera sommaren där med sin mamma i ett lånat hus – och Jonah, som är uppvuxen där med sin stora familj som ganska nyss decimerats med en person då fadern dött hastigt i en hjärtinfarkt. Vivi är – detta förstår vi ganska tidigt – bipolär, och inne i ett mycket maniskt skov när vi träffar henne eftersom hon nästintill rituellt slänger sin medicin i havet varje morgon. Mamman är konstnär och verkar vara en fin förälder men väldigt upptagen med sitt eget. 
 
Jonah har fullt upp. Tillsammans med sina två äldre syskon tar han hand om de tre små, samtidigt som han jobbar stenhårt på pappans restaurang och försöker rodda hemmet eftersom mamman är djupt deprimerad och knappt går ut sängen på dagarna. 
 
Jonah och Vivi möts på hennes arbetsplats, en keramikbutik där kunderna kan måla sina egna konstverk. Det blir upptakten på en galen sommar av vänskap, kärlek, familj och, i ärlighetens namn, allmänt kaos. Lite för mycket kaos på sina ställen kan jag tycka. Vivi är en väldigt färgglad, vårdslös och utåtagerande person, naturligtvis har detta med hennes mani att göra, men vissa av hennes kapitel blir nästan outhärdliga. Det är förstås meningen och det gestaltar säkert bipolär sjukdom väldigt väl, men det är faktiskt lite för mycket på sina ställen. Jag tycker mer om Jonah, även om hjärtat blöder för honom. 
 
Allt som allt är det hur som helst en varm och fin ungdomsbok med mycket karaktär. Det vore kul att få veta vad som händer sen! 
 
 
 
Boken finns att köpa här eller här!