Författare: Annzah

Skön change of plans

Morgondagens middag med Hanna har blivit brunch på söndag istället så jag stannar här till onsdag morgon. Passar alla bättre då pappa har ett tidigt möte imorgon och jag får mer gjort här där det är tystare och svalare.

Dessutom skönt att få sova ut efter en intensiv dag idag. Men jag börjar återfå energi och grejer nu. Vilket är skönt!



Sista Nugammalt. Jätteintressant, särskilt nu när de sista sju händelserna räknas ner 🙂

Ska försöka fota mina reafynd imorgon också, fyra klänningar, en topp och en kofta för 448:- – min typ av shopping.

I väntans tider

Väntar otålmodigt på sista avsnittet av Nugammalt. Slår alltså ihjäl tid.

Mamma bad mig skriva en femma på ett kaffefilter för att hon ska komma ihåg en extra person imorgon. Eftersom jag är uttråkad blev det såhär.



Ja. Jag får fritidsproblem när jag måste vänta. Haha.

Välkommen veckan!

 
Men jag ser ju helt SMUTSIG ut! Det var visst inte igår jag hade någon som helst färg i ansiktet. Men inte mig emot, det ser ju faktiskt lite friskare ut. 
 
Om en kvart bär det av till optikern, hoppas att allt funkar så smidigt som det brukar, och sedan träffa Linda på lunch! 
 
Har lovat att laga middag ikväll också så det blir väl lite handling på hemvägen antar jag. Tänke italienska köttbullar men det var väldigt klent med färs i frysen så jag kan improvisera bäst jag vill. Roigaste sättet att handla på, för övrigt. 
 
Världens mest irriterande sak hände igår förresten – min ena BH-bygel gick AV. Och försöker nu krypa in i min bröstkorg. Och jag har bara med mig denna enda för jag är ett spån. Eller ja. Anledningen är ju att jag gärna undviker BH om jag kan men ska jag ut på stan är det nog säkrast att packa in dem. 
 
Men det gör ASAONT. Det är väl tur att jag ska åka hem imorgon… 
 
Jaja. Nu ska jag skicka in mina kassakort till AF och svepa kaffet och sedan bär det av mot Sherwoodskogen Södra Vägen. 
 
Ciao! 

2013: 74 – Alla var där av Lauren Weisberger

 
Jag nämnde ju denna lite grann i ren frustration igår kväll och jag blev inte direkt mer frustrerad av att läsa klart den. 
 
Name. Dropping. Galore. 
 
Jag höll på att bli spritt språngande galen. 
 
Som jag sa, så nämns det i andra kapitlet att huvudpersonen Bettes jobbtelefon är kladdig. Det görs särskilt tydligt att det är Maybelline-foundation och L’Oréal-läppglans. 
 
Sedan går det som sagt bara utför. Visst, sminkmärken och klädmärken och butikmärken och sådant, det är inte så farligt. Men när det skrivs i denna högst fiktiva bok om världskändisar så blir det lite konstigt. Jag vet inte, men det känns helt styltat när man läser att Sting och Trudi Styler dansar på någon klubb, eller att Ashlee och Jessica Simpson kommer på ett nyårskalas, eller att någon har rastat George Clooneys hund, fester med Hugh Hefner, Jerry Seinfelds iPod-DJ:ande, Jay-Z + mammas resa till Istanbul eller… alltså, jag skulle kunna fortsätta i oändlighet men ”tyvärr” lämnade jag boken i Hunnebo… 
 
Det bästa med hela boken var när några personer har frågesport om vem som kan mest om originalserien 90210, det blev en blast from the past att läsa namn som Rush Sanders och Ray Pruitt igen… hihi. 
 
Det värsta förutom den otroliga namedroppingen är att det är väldigt uppenbart att författarinnan har läst och inspirerats av Gossip Girl. ((Första boken kom ju ut redan 2002, även om serien inte började förrän 2007.)) Nu är denna bokens motsvarighet till Gossip Girl herself en ganska annorlunda person jämfört med personen som visade sig vara Gossip Girl i bokserien / TV-serien, men det visste ju inte Weisberger… 
 
Jo. Jag gillade två karaktärer, Bettes morbror Will och hans pojkvän Simon. Sköna herrar. 
 
Nej, denna rekommenderar jag alltså inte till någon. Alls. Suck suck suck.