Författare: Annzah

Guten morgen + frukostutflykt

Kom hem vid kvart i åtta och ba’… öööh det är en miljon grader varmt härinne och nu börjar de klippa gräset. Så jag dricker kaffe efter en promenad nerför (uppför?). Tänkte äta frukost här men personalen är sjukt otrevlig så jag ska nog röra på mig snart. Caféet heter något på CT24, eller något sådant. Det är gamla Tintin visst, tyvärr ser jag inga likheter förutom planschen från Castafiores Smaragd. Dessutom sjukt kasst stavad informationssida. 
 
Fast biträdet ser ut lite som Kenza. 
 
Sedan, när Axel Thai och Tobak har öppnat, ska jag åka och hämta min hatt på torget förstås, och fundera ut om jag behöver handla något mer inför resan. Gud vad roligt det ska BLI! 
 
Skrattade lite åt min egen dumhet på spårvagnen när jag undrade varför det var så många ungdomar på spårvagnen. D’uh. Skolor, anyone? 
 
M ville träffas i eftermiddag också, eventuellt, så vi får se hur det blir med det. 
 
Nä, nu tror jag att jag movar lite. Återkommer med lite intressantare saker lite senare. 

Sanningen om Gömda

Ett litet inpass i denna kategorin – många med mig tyckte att det var väldigt intressant när Monica Antonsson avslöjade Liza Marklund och Mia Eriksson som totala bluffar – nu finns hela hennes bok, Sanningen om Gömda, att läsa online här. 
 
Det är sannerligen intressant läsning om man är en av alla de som lurades a

Göksäterfynd

Oj! Glömde jag verkligen lägga upp dessa? Slarv. 
 
 
 
Tygväskor, 5:- styck. 
 
 
Små taveltryck till Lana. En för 9:90 – 3 för 10:-. That’s what I call erbjudande. 
 
 
Asaroliga gröna champagneglas i plastik. 
 
 
Lite hårgrejer. Går alltid åt. 
 
Samt en massa andra smågrejer förstås. Nagelsax, ögonskuggeapplikatorer och… sånt. 
 
Extra nöjd med första kassen, den är skitsnygg! 
 
 
 
 

Mitt i naturen

Förrflyttade det sista av mitt kaffe och datorn ut på altanen. 
 
Det är jättesvalt och skönt. Vidunderligt härligt att vara tvungen att ta på sig tröja. 
 
Tror att jag har drabbats av sömnsjuka. Herregud vad jag sover. 
 
Ja, jag vet. Man får inte säga så, men det gör jag ändå. 
 
 
Kaprifolen blommar loss nu. Faktiskt riktigt stor skillnad från i söndags.
 
 
 
Igår SLOGS sparvarna. Handgripligen. Näbbgripligen.
 

 Kyrkan ringer och barnen i trädgården bredvid gallskriker. Jag måste säga att jag föredrog när det var jakthundvalpen Akita som var här och ylade ikapp med klockstapeln 🙂 

2013: 138 – Flickan med snö i håret av Ninni Schulman

 
Denna har jag läst förut, tror att jag fick den i julklapp 2010? Eller så köpte jag den på flygplatsen runt jul… inte hundra. Men jag vet att jag läste den i samma veva som en massa annat – Hypnotisören tror jag och någonting av Johan Theorin och något av Ajvide Lindqvist… så jag tror att det har rört ihop sig lite i skallen här för jag kom inte direkt ihåg mycket av handlingen. 
 
Men. Detta är en jättebra deckare. Språket är mycket bra, det märks att Schulman är journalist i grunden och har skrivit mycket genom åren. Persongalleriet är trovärdigt, folk heter inte så fantastiskt konstiga saker som i många deckare – och lika mycket som jag tycker om att läsa böcker från Göteborg och västkusten gillar jag att läsa ur miljöer som jag inte vet så mycket om. I alla fall när det är beskrivet så trevligt som Hagfors och närområdet beskrivs här. 
 
Dessutom är det SÅ spännande. Jag gillar inslag där man inte vet vem det är som berättar och det dyker upp ett par sådana här också i form av brev till en farmoder i ett annat land. 
 
Jättebra. Passar att läsa som en strandbok likaväl som något att krypa ihop med en mörk höstkväll. I like a lot och måste leta rätt på Pojken som inte kunde gråta snarast möjligt.