Författare: Annzah

2013: 206 + 207 – Jag, jag, jag! och Andra sidan Alex av Unni Drougge

 
Detta är Unni Drougges debutroman, som väl i mångt och mycket är självbiografisk. Sophie pluggar på Lunds universitet och söker en identitet i musikkretsarna. Det blir minst sagt en häftig resa mitt i punkvågen och anses väl vara ganska realistisk även om mannen Mats Drougge som hon träffar under Jag, jag, jag! -perioden anser att hon tjänar sina pengar på förtal – och det kan man ju förstå när man läser denna – om det nu inte är sant… 
 
 
Andra sidan Alex är uppföljaren till Jag, jag, jag! – går strålande att läsa som fristående, men jag skriver ihop dem här. Här är Sophie och Alex vuxna, fyra barn, tidning och lägenhet i innerstan. Det första kapitlet handlar om att Sophie har rymt till London efter att Alex slagit henne. Och på den vägen fortsätter det… 
 
Vissa bitar är väldigt roliga, men även hemska och sorgliga. Man tycker synd om ungarna och tja, det är lite synd om de flesta karaktärerna, faktiskt. Men nyttig läsning, om än lite svulstig ibland – språket kan bli väldigt solitt. 

2013: 205 – Tell me if the lovers are losers av Cynthia Voigt

 
Detta är en av mina absoluta favoritungdomsböcker. Fastnade för Cynthia Voigt någon gång på högstadiet och älskar henne fortfarande. Denna lyckades jag nypa på eBay någon gång för hundra år sedan – den är inte lätt att få tag på! ((På svenska heter den Seger till varje pris.))
 
Ann Gardner är en typisk duktig flicka som ska börja på college. Hennes rumskamrater kunde inte vara mer olika – Niki är från Kalifornien, dynamisk och dominant. Hildy kommer ifrån en kristen bakgrund, och har fått ett års stipendium för att kunna läsa innan hon ska giftas bort med en kusin. 
 
Det de tre har gemensamt visar sig vara volleyboll… 
 
Sjukt bra bok. Lite spännande, men det handlar mest om relationer och de är väldigt väl beskrivna. Detta är en annan bok som jag tycker att alla högstadieungdomar borde läsa! 

Nittiotalet…

Okej, vissa av dessa grejerna har jag ju ingen koll på eftersom de är amerikanska, men vissa andra, jesus… särskilt önskan att ha samma stil som Angela och Rayanne i Mitt så kallade liv… och GUD vad snygga de där Dr Marten’s Mary Janes:en är! 
 
Finns de fortfarande tro? 
 
 
 

 
 

2013: 204 – A prison diary vol 3 – Heaven av Jeffrey Archer

 
Detta är alltså tredje delen i Archers trilogi om sin tid i fängelse, dömd för mened. Jag hittar inte del 2, men då befinner han sig i alla fall på HMP Wayland i Norfolk. I tredje volymen flyttas han till ett öppet fängelse, North Sea Camp i Lincolnshire – stor skillnad mot att vara inlåst på Belmarsh och Wayland. Här får han undervisa i skrivkonst och fångarna har rätt att arbeta ute i ”världen”, så länge de befinner sig på anstalten mellan 19 och 07. 
 
Som säkert är underförstått slutar trilogin med att Archer friges – men inte förrän han fått spendera lite mer tid på Wayland då han under en permission gör ett litet pyttemisstag. Men sedan är det dags för himmelriket – han är fri! 
 
Det är väldigt intressant att läsa om miljöer man inte alls är familjär med, tycker jag, och detta är ett perfekt exempel. Archer är konservativ Lord Baron och allt vad det är, det är inte jag. Hoho. 
 
Lätt värt att läsa – och ganska lättläst. Men – det blir tråkigt ibland när alla dagar ser precis likadana ut. Skriver i två timmar, äter något äckligt und so weiter. Men – rätt underhållande! 
 

Not so perfect day

Litet uppehåll igen. Men det märkte ni väl själva 🙂 
 
Allt är okej här, har varit förkyld och inte haft någon särskild lust att sitta vid datorn. Åkte till Backatorp för att käka middag igår kväll och nu är ju St Jude på väg in, så det är väl säkrast att hålla sig inomhus… funderade på att åka till stan i eftermiddag men det är nog en väldigt dålig idé – det är väl rätt troligt att de stänger broarna och då är det rätt jobbigt att åka till Hisingen. 
 
Så jag hänger hemma med min dyre fader. Har böcker att skriva om, bland annat, så det blir skönt. 
 
Jag blev ledsen när jag såg framsidan av GP och att Lou Reed är död. Så sorgligt! Han blev ju äldre än många andra kontemporära popstjärnor från hans era, men det var ju liksom han och Bowie som fortfarande höll fortet, typ. Har spenderat många fina kvällar med Velvet Underground. 
 
Kan detta vara hans magnum opus? Jag tror nog det. 
 
 
. 
 
 

 
Fantastiskt fin version for Children in Need 1997. 

2013: 203 – A prison diary vol 1 – Hell av Jeffrey Archer

 
I juli 2001 döms Lord Baron Jeffrey Archer av Grantchester – parlamentsledamot såväl som en av Englands största författare – till fyra års fängelse för mened. Han skickas till HMP Belmarsh i Thamesmead – ett av Englands absolut säkraste fängelser där fångar som anses särskilt farliga eller rymningsbenägna hamnar. Archer är förstås varken eller (om man inte kan räkna faktumet att han var polare med Maggie T som ett hot mot rikets säkerhet, hohoho) – men det är där riksintaget finns, punkt. 
 
Archer skriver mycket detaljerad dagbok under fängelsevistelsen, vilket är hemskt intressant att läsa. Särskilt om man, som jag, är fascinerad av fängelser och kriminalvård – jag vet verkligen inte varför jag är det, men ändå. Hans medfångar är definitivt inte av ”sorten” han normalt umgås med, men genom hans beskrivningar av sin vänskap med dem kanske man förstår lite mer om sådant man normalt inte utsätts för. Typ att sitta och äta lunch med fyra mördare… 
 
Det är mer eller mindre hela nationens mening att domaren som sände Archer i fängelse varit jävig på något vis – då hans ”medbrottslingar” gick fria trots att de gjort samma sak som Archer, varken mer eller mindre. Straffet för mened brukar inte handla om fyraåriga fängelsestraff. 
 
I slutet av volym 1 får Archer sin efterlängtade transfer till HMP Wayland i Norfolk, närmare sin familj och med betydligt lägre säkerhetsklass. Om denna tiden berättas i volym 2, Purgatory, som jag har lyckats slarva bort – men vol 3 kommer snart! 

2013: 202 – Kiss Kiss av Roald Dahl

 
Önskar fortfarande att jag hade skrivit min avhandling om Roald Dahl. Vad hade jag tagit för något komprometterande när jag bestämde mig för Eugene O’Neill? Oklart. Det gick ju i och för sig bra det också, men äh, jag skulle ha följt min instinkt och skriva antingen om Roald Dahl eller The Streets. Ja, jag är allvarligt. 
 
I alla fall, detta är en novellsamling, betydligt mer creepy än t.ex Kalle och chokladfabriken, men lätt lika bra. Min favoritnovell i samlingen – och lätt topp fem av alla Dahls noveller – är Royal Jelly. Vet att vi läste den i skolan men kan inte för mitt liv kmma på när, för vilken lärare eller ens på vilket språk. Men det spelar mindre roll. The Landlady är för övrigt också en riktig höjdare. 
 
Det jag hade tänkt skriva avhandlingen om var något inom området hur barn uppfattar ”skräck”-litteratur – egentligen är ju många folksagor betydligt mer skräckinjagande än Dahl – men det är hela airen i hans berättande som gör att det blir så himla spöklikt – vilket man kanske inte kan uppfatta som för ung. Man kanske ska vara lite selektiv och bedöma varje novell för sig – vissa är säkert kanon för en lågstadieelev, och vissa kan nog skrämma slag på en tolvåring med livlig fantasi… 
 
Roald är min hjälte, i alla fall, och jag måste se till att läsa om Kalle snart. Undrar var jag har gjort av den.