2014: 26 – Barnmorskan i East End av Jennifer Worth

TV-serien med samma namn var har varit i topp 5 dramaserier de senaste åren för min del (vid sidan om Molanders och Våra vänners liv, till exempel) – jag visste att den var baserad på en riktig story men hade inte fattat att boken har blivit nyutgiven. Men det har den, och den dök upp som förslag på CDON, så jag kunde naturligtvis inte låta bli att köpa den. 
 
Lika trevlig, rörande och rolig som serien, definitivt – men vissa bitar blir ju plötsligt extremt kliniska. I serien pratar de ju inte så tydligt om anatomiska saker, men i boken känns det nästan lite läkarbok här och där. Men det gör inte så mycket. 
 
I serien kände jag förstås igen hur gatorna såg ut, men det var inte direkt i min hood. Men i boken nämns både ställen och gator som jag verkligen kan se framför mig – till exempel Commercial Road, Cable Street, Dock Street… och som vi vet tycker jag om sådana miljöbeskrivningar. Skarpt! 
 
Jag tyckte hemskt mycket om denna, man ler och gråter lite om vartannat och den är jättebra skriven – och bra översatt, vilket inte alltid är fallet när det ska återges dialekt – i detta fallet cockney. 
 
Heja! Jennifer Worth har skrivit lite fler böcker såg jag, så jag ska se vad jag kan hitta. 
 
 

Smakebit på søndag – 26/1 – Molnfri bombnatt av Vibeke Olsson

 
Veckans bok är en gammal favorit som jag läst massor av gånger – Molnfri bombnatt av Vibeke Olsson. Så fantastiskt bra. Jag fick den i födelsedagspresent när jag fyllde femton, så det är alltså fem sexton år sedan. Jag har nog läst den minst femton gånger sedan dess… 
 
 
”-Om du inte hade varit Gesienes dotter hade du inte fått komma dit med den där. 
Märta pustade tyngre än förr om åren när hon flyttade sig själv och sin korg runt i blåbärsriset. Hon hade blivit gråhårig. 
Hon tog av sig huvudduken och torkade svetten ur ansiktet. 
-Varför säger du ”den där”? Han heter Wilhelm, sade jag hetsigt. 
-Hedwig, här i skogen finns ingen som hör oss. Här finns inget Gestapo. Svara mig uppriktigt: har du blivit nazist? 
-Ja, 
Hon teg en stund och plockade och plockade med ryckiga ilskna rörelser. Och sedan sa hon: 
-Hur kan du? 
Och jag höll en lång utläggning för den slitna banvaktarhustrun om hur Hitler skapat arbetstillfällen, om hur folk hade fått det bättre, om att det inte var som hon trodde, om att tyska folket nu rest sig ur den förnedring som Versaillesfreden innebar. Jag berättade om sudet-tyskarnas lidanden innan Hitler annekterat Tjeckoslovakien. Jag talade och talade alltmedan jag plockade blåbär. Då och då tröt svenskan för mig, jag upprepade mig och stakade mig, men gav inte upp. 
Märta teg.” 

//Vibeke Olsson, Molnfri bombnatt, s 83 – Bonnier Pocket: 1995

På resande fot…

…fast inte så långt. Bara till Göteborg. Hänger med till Backatorp och lagar min famösa köttfärslimpa ikväll så får jag skjuts till Arbetsförmedlingen imorgon. Bra så!
 
 
Jag fick en släng av ögonproblemz igen igår men det är mycket bättre idag. Linserna får dock ligga på hyllan ett litet tag till den här gången. 
 
Folk kör verkligen som galningar på E6:an. Jag förstår inte riktigt hur de vågar? 

En promenad nedför Minnenas Stig: Alisha’s Attic – I am I feel

Det är alltid ett gott tecken på att jag mår riktigt bra när jag börjar intressera mig för musik – särskilt sådant jag älskade när jag var yngre. Därför tycker jag att vi ska lyssna på en låt om dagen ett tag. Gärna sjunga med! 
 
Detta är en stor favorit från 1996. Herregud, dansandet, eller vad det nu är de håller på med…! 
 
 
 
 
Text!